Vem får skämta om vad?

Idag på Internationella Mansdagen vill jag passa på att tacka alla trevliga snälla män som står ut med alla feminister. Det tycks ju ha blivit så i vårt land att feminister besitter alla rättigheter men har få skyldigheter. När det inte passar feministerna så viftar de med sexistkortet.

När Annika Strandhäll skrev att hon hade funderat på om män ska ha rösträtt så var hon inte tydlig. Hon gjorde nämligen på feministsätt: Förklarade att hon hade varit otydlig och inte menat det som hon skrev. Hon hade skämtat! Jag undrar vad som hade hänt om en man hade skrivit att kvinnor inte ska ha rösträtt? Jag är tämligen övertygad om att feministerna hade skrivit spaltmeter och skrikit sig hesa. Alla nyhetssändningar hade fyllts med dessa sexistiska skriverier och alla paneler med panelhönor hade analyserat och kommenterat. Men nu är det synd om feministen som blev missuppfattad.

Om män skämtar om kvinnor så är de sexistiska men … kvinnor har ju mängder av skämt om män! Är även det sexistiskt? Här följer några smakprov:

• Bara en man skulle köpa en bil för femtusen och sedan sätta i en stereo för tjugotusen…
• En intelligent kvinna, en intelligent man och jultomten var ute och gick. Plötsligt fick dom syn på en 50-lapp på trottoaren. Vem plockade upp sedeln?
  – Den intelligenta kvinnan så klart, dom andra två finns inte.
• Enda skälet till att mannen finns är att massagestavarna inte kan dansa eller köpa drinkarna.
• Hur gör man män upphetsade?
  – Var i samma rum som dem.
•  Hur får man en man att göra sit-ups?

  – Lägg fjärrkontrollen vid fötterna.

• Hur många män behövs det för att byta ett toarulle?
  – Man vet inte, det har aldrig hänt.
• Vad kallas den okänsliga delen vid snoppen?
  – Mannen.
• Varför är blondinskämt så kortfattade?
  – För att män ska komma ihåg dom.

Ja, detta var några snälla varianter på kvinnors skämt om män. Är det någon man som blir kränkt? Kvinnor – i synnerhet feminister – anser att de har rätt att skämta om män och behandla dem som mindre tänkande varelser.

Feminister anser att de har rätt att uttrycka sig otydligt – ett nej kan vara ett nej, nja, kanske eller ja helt beroende på situationen – det är upp till mannen att tolka vad hon menar.

Feministerna klagar över att de inte finns med i historieböckerna. Men hur många kvinnor är det som har varit regenter,  varit ute i krig eller uppfunnit säkerhetständstickor, Agafyrar, dynamit  och ångturbiner? Jo, jag vet att det har funnits duktiga kvinnor som är värda att nämn som Mary Andersson som uppfann vindrutetorkarna eller Ada Lovelace den första programmeraren eller Britt Wadner som hade piratradiosändningar vilket ledde till att public service blev tvugna att släppa in ungdomsmusik i radio. Men det har naturligtvis varit fler män som har gjort sig kända genom tiderna.

Jag är övertygad om att vår feministiska regering vill ha en plats i historieböckerna. Kommer de att lyckas? Som smartaste tjejgänget eller som en parentes?