SATURDAY NIGHT

SVTs klimatreporter verkar vara en festlig kille…..

Snart fixar väl Miljöpartiet så han får en egen talkshow på Prime Time…perfekt till helgmyset.

Hans Thannerstig

Abakus och räknesticka

Abakusen har använts redan under antiken – både i europiska och utomeuropeiska kulturer. Abakus kallas också kulram. Den finns i diverse modeller – små och stora samt mer eller mindre avancerade. Det går att räkna både små och stora tal på dem. Jag tänker på min egna gamla kulram som lärde mig att räkna och väckte mitt intresse för matematik.

Då och då förundras jag av att alltför många människor inte klarar av de enklaste räknereglerna och framförallt inte procenträkning. Hur klarar de sig i vardagen? För några dagar sedan blev jag uppmärksammad på SVT:s Morgonstudio hade uppenbara problem med att göra grafik av en enkel procenträkning.

I bakgrunden kunde ses ett tårtdiagram där en korrekt andel på 16% blivit 25%. Senare läste jag att gruppchefen för Morgonstudion Fia Roslund säger:

– Det är ett rent tekniskt problem i vårt grafiksystem. När man hällt in de här siffrorna så ser det i cirkeln ut som 25 procent, trots att det är 16 procent.

Vad säger hon? Jag tror helt enkelt inte på förklaringen. Vi kan ju bortse från det barnsliga språkbruket ”hälla in siffror” och fokuserar på hur det går till att skapa ett diagram i ett program med grafikstöd. Min erfarenhet är Excel, vars grafikdel gissningsvis är betydligt mer rudimentär än ett skräddarsytt grafikprogram som SVT använder. Någon måste medvetet ha manipulerat diagrammet! Men hon avslöjar att hon inte tror att den svenska befolkningen har kunskaper i matematik och kanske inte själv har sådana! Har hela redaktionen för SVT:s morgonstudio lika dåliga kunskaper? Finns det fler saker som redaktionen medvetet eller omedvetet manipulerar i tron att tittarna slukar allt med hull och hår?

Jag tänker på min gamla kulram och räknesticka. SVT skulle nog behöva en kulram! Jag skrev en artikel om dem och om vikten att lära sig att göra matematiska beräkningar, i december 2016. Jag undrar om dagens barn lär sig att använda kulramen? Nedan följer en del av min drygt sex år gamla artikel, där jag ifrågasatte politikernas matematiska kunskaper:

---

När tankarna får flyta iväg så kan de hamna var som helst. Det kändes så igår kväll när en FB-vän lade in en artikel som handlade om att det finns för många professorer. Tankarna for iväg och vi pratade om ditten och datten här hemma. Så heureka – jag har funnit det! Nu förstod jag plötsligt varför politikerna inte förstår konsekvenserna av deras politik.

Allt började alltså med att några på FB tyckte att det utnämns för många professorer. I kommentarsfältet diskuterades om en professor i genusvetenskap är lika viktig som en som är professor i matematik eller fysik eller något liknande.

Mina tankar gick till professorer som jag träffat under mitt liv. Det har varit många kloka män. Ja, jag hittar ingen klok kvinna ibland dem! Kvinnor, logik och matematik tycks inte fungera så bra ihop. Jodå det har funnits några som t ex de första datorprogrammeraren Ada Lovelace 1815-1852. Men henne träffade jag aldrig. Jag tror dock att hon och jag skulle haft mycket gemensamt.

Men jag träffade en man som undervisade i statistik. Han fyllde fyra stora griffeltavlor med sina hypoteser. Sen utbrast han: ”Titta är det inte vackert!” Han lärde oss också numeriska beräkningar dvs att räkna på samma sätt som datorer fungerar med t ex ettor och nollor. Vi fick också räkna med hexadecimala talsystemet dvs med basen 16.

Så fortsatte mina tankebanor till kulramen som jag hade när jag var barn. På den lärde jag mig att räkna med + och – långt innan jag började skolan. Sen blev det multiplikationstabellen, division, ekvationer, räkneregler och räknestickan. Men räknestickan var lite klurig. För att kunna använda den behövdes ett rimlighetstänkande. Den talade nämligen inte om var decimalkommat skulle hamna. Det fick vi själv sätta dit.

Det var alltså nödvändigt att tänka själv! Är svaret rimligt? Detta var ju långt innan det blev tillåtet att använda miniräknare i klassrummet. Vi fick lära oss att göra överslagsberäkningar – att göra snabba ungefärliga beräkningar. På så sätt kunde vi kolla rimligheten. Lär sig de unga detta i dagens skola eller förlitar de sig på miniräknaren?

Dagens politiker tycks ha stora matematiska brister. De förvandlar invandringens kostnader till lönsamhet. De säger att den svenska ekonomin är bra men fortsätter med en stor statsskuld. De satsar på samhällsbygge men drar in på välfärden. De har svårt att få ekvationen att gå ihop mellan intäkter och kostnader. Kan de inte göra överslagsberäkningar och rimlighetsbedömningar? Ibland tror jag att de inte klarade av grundskolans matematik!

Heureka – jag har det! Dagens politiker lärde sig kanske inte att använda kulram och räknesticka!

Insekter – framtidens nyårsmat, enligt SVT

Fake news, vinklade nyheter och det absurda tycks ingå i Public service varumärke. (Ulsans kommentar)

Köttbullar av insekter. Låter det smarrigt? Så kommer nämligen nyårssupén se ut i Sverige år 2050, enligt SVT Nyheters ”vetenskapligt grundade gissningar”. Om vi fortsätter äta som vanligt kan vi nämligen inte leva upp till ”Parisavtalet”, påpekas det.

Det kan framstå som ett aprilskämt. Men SVT har på allvar publicerat ett dystopiskt inslag om hur framtidens nyårssupé kommer se ut.

Tv-kanalens ”vetenskapsreporter” Johan Bergendorff har spolat från tiden till år 2050.

– Vad kan vi då äta när den globala uppvärmningen är stoppad?, säger han.

Hummer kan vi troligen glömma, menar han, såvida vi inte uppfinner elbåtar. Hummer ger nästan lika höga ”klimatutsläpp” som biff.

Oxfilé kan vi kanske äta litegrann av, vid festliga tillfällen. Detta eftersom man kan mata kor med tropisk rödalg och då slutar kossarna rapa metangas, enligt Bergendorff.

Dessutom tror ju FN:s klimatpanel på labbodlat kött, påpekar han.

Läs hela artikeln HÄR.