Mitt kulturarv finns kvar

Döda människor upphör att existera i den stunden som ingen längre kommer ihåg dem. Samma sak gäller normer, tradition och kultur. När ingen längre minns upphör dess existens och annat har övertagit dess plats i våra minnen.

Så brukar jag ofta tänka. Mina förfäder går bredvid mig och påverkar allt som jag gör, tänker eller säger. Jag tänker ofta på mormor och morfar, farmor och farfar. De är borta från jordelivet sedan lång tid tillbaka men påverkar fortfarande mig – alltså existerar de fortfarande!

Normer, tradition och kultur har påverkat mig från mitt första andetag. Det är dessa ting som har fostrat mig och hjälpt mig genom livet. Dessa saker är lika nödvändiga som att andas, äta, dricka eller besöka toaletten. Normer, tradition och kultur tillhör mina basbehov.

Då blir det jobbigt när vissa personer säger att jag måste revidera mina normer. Normer som har funnits i mitt liv sedan drygt 70 år! Samma sak gäller traditioner och kultur. Naturligtvis finns hela tiden en utveckling eftersom samhället för övrigt utvecklas.

Men jag kan inte glömma och förkasta allt som jag har upplevt under mitt liv. Mor som var dålig på att baka gjorde helt underbara Negerbollar till söndagskaffet. Hur kan vissa människor påstå att jag är rasistisk om jag använder det ordet? I vår kultur heter det Negerboll och kommer att heta så tills ingen längre minns det ordet! Ingen kan förändra dessa tankar!

Jag minns hur glad mormor var när morfar hade köpt en tvättmaskin till henne. Nu slapp hon att handtvätta. Hon var lika glad när morfar köpte ett kylskåp. Mjölken, smöret, köttet och fisken höll sig färsk mycket längre. Mor var glad när hon fick föräldraledigt och barnbidrag. Kvinnors liv har förändrats så otroligt mycket under drygt 100 år. Jag är glad för detta och uppskattar förändringen. Men när jag tycker att dagens feminister är några fruktansvärda kravmaskiner så blir jag kallad för antifeminist och man påstår att jag hatar mitt eget kön. Jag tycker ju bara att de måste vara nöjda någon gång! Vi kvinnor har ju fått det så bra jämfört med när mormor, mor eller jag själv var ung. Hur kan jag vara antifeminist?

När jag letade i mina gamla bloggar så hittade jag ett inlägg där jag skrev om min ”invandrarbakgrund”. Det är en berättelse om svenskar, danskar, skåningar och östgötar. Idag kan jag tillägga att jag bor i Småland och lever tillsammans med en västgöte och befinner mig sedan lång tid tillbaka i Spanien.

Såhär skrev jag i februari 2010:

”Skåning är jag från börden. Jag har växt upp i den kontinentala staden Malmö. En stor del av min fritid har jag tillbringat i Köpenhamn och den lilla orten Dragör. Jag är uppväxt med Radio Syd som sände sina reklamfinansierade popprogram från en skuta ute i Öresund.Med andra ord så kände jag mig ganska ”världsvan”.

Jag visste vad Rosengård var långt innan resten av Sverige hört talas om det! Gustav Adolfs torg kunde man, på 60-talet, snedda över men …det var inte lämpligt att gå bort till fontänen. Där höll ”knarkarna” till! För övrigt stod langarna utanför skolan och bjöd på sitt sortiment. Men … lite förstånd fanns i huvudet. I storstaden gällde det att överleva.

Köpenhamn lockade med jazzklubbarna i Nyhavn. Vägg-i-vägg med ölsjapp och tatuerare och prostitution! Men … det var bara fulla svenskar som visade plånboken som blev rånade. Här frotterade jag mig med Papa Bue och andra blivande jazzstjärnor. Ja, jag kunde danska och svenska och engelska och tyska! Jag var van att konversera med de flesta – sitta nätterna igenom i rökiga lokaler och diskutera Vietnamkriget och andra världshändelser.

Så flyttade jag till Småland – till gränsen av Östergötland. I Malmö hade jag gått ut med barnen och satt mig på vid sandlådan. Där började jag prata med de som satt bredvid och vi pratade om allt och inget. Här, på den nya orten, försökte jag att göra samma sak! Damerna som satt på bänken tittade: ”Är hon inte riktigt klok!” Snart lärde jag mig att vänta tills de behagade att prata med mig. Världspolitik fick inte diskuteras vid sandlådan! Som småbarnsmamma skulle man bara vara intresserad av barnmat, blöjor och extrapriser.

Sen var det språkförbistringar! Skåningar pratar sävligt – östgötar pratar som en kulspruta! De hann säga två meningar och jag hann fatta en halv … De enda vänner som vi fick var andra ”invandrare” från Skåne. Efter 5 år började vi acklimatisera oss och blev hembjudna till infödda! Då hade vi också hunnit knäcka ”koden” om hur man uppför sig och vad man pratar om. Många gånger längtade vi tillbaka till Malmö, Rosengård, Gustav Adolfs torg, Köpenhamn, Nyhavn, …

Jag förstår precis hur det känns att vara invandrare!”

Ja, jag förstår vikten av att integreras och att anpassa sig till kontexten. Det var en svår tid när jag lärde mig att balansera mellan att hålla tyst och att yttra mig – för helt och hållet kommer jag aldrig att anpassa mig. Jag kommer alltid att vara obekväm och säga sanningar. Jag kommer alltid att ställa upp för de svaga. Priset för det är kanske att bli kallad för rasist. Men jag kan ju inte sälja min själ, mina normer eller min kultur. Jag kan aldrig tillåta godhetsapostlarna att få ensamrätt på tolkningen av godhet! Jag kan aldrig glömma mitt kulturarv!

Bildresultat för godhetsapostlar

Midsommar – fasansfull eller helt underbar

Snart stundar midsommar – den helg som vi firar att sommaren är här, äter sill, nypotatis och jordgubbstårta, spelar kubb,sjunger allsånger och dansar kring midsommarstången. Den helgen är viktigare för de flesta av oss än vad Nationaldagen är!

Det finns orsaker till att vi firar midsommar. När vi bodde i bondesamhället var allt grönskande i mitten av sommaren. Efter en kall vinter och en slitsam vår kunde befolkningen ta det lugnt i väntan på skörd. Man kunde fira en lugnare period med gott om sill, nypotatisen och jordgubbarna. När industrisamhället tog vid fanns det fortfarande anledning att fira midsommar. Det var då som semestern började. Jag tycker att vi kan fortsätta att fira att vi är mitt i sommargrönskan och kan ta det lite lugnare i väntan på skördetiden.

När jag växte upp så gick vi alltid till stadsparken och dansade kring midsommarstången på midsommarafton – och åt sill och potatis och jordgubbar till middag. I Skåne kallade vi midsommarstången för majstång (en majad stång = en stång klädd med löv). Vi dansade och sjöng till dragspelsmusik folkvisor och sånglekar. Sen åkte vi hem till mormor och morfar. Jag knöt en liten krans och satte på morfars huvud innan jag placerade mig i hans knä – där jag somnade.

Hur blir det i år? Hur många äldre får äta sill, nypotatis och jordgubbar tillsammans med sina barn och barnbarn? Hur många av dem får uppleva att barnbarnet somnar i deras knä? Hur trevligt blir det att skåla med lilla nubben på var sin sida om en plexiglasskiva?

Har vi något att fira i år? Black Lives Matter med ”fuck the police”, som vill riva statyer, som inte tål Alexander Bards twittrande om alla människors personliga ansvar och som inte bryr sig det minsta om coronavirus och distans? Näthatsgranskaren? Regeringen som har glömt bort vem som är deras uppdragsgivare och betalar deras lön? Upplopp, plundringar, förstörelse, misshandel, våldtäkter, bränder, …

Midsommaren 2016 påmindes sambon och jag om en fasansfull midsommar. Under en utflykt kände vi historiens vingslag. Vi besökte t ex Kristianopel. År 1611 angrep danskarna Sverige. I maj intog de och plundrade Kalmar. Som en hämnd av detta blodbad angrep svenskarna Kristianopel natten till den 26 juni. Stadsporten sprängdes och 1500 ryttare under ledning av Gustav II Adolf, den dåvarande 16-årige kronprinsen, trängde in i staden. På morgonen lämnade svenskarna en plundrad och brinnande stad – där endast prästen och hans familj hade skonats.

Hur blir årets midsommar? Lugn, avkopplande och underbar eller fasansfull? Ska vi tillåta de kultur- och historielösa bråkstakarna att förstöra vår midsommar?

Europeisk nyskapande experimentell musikkultur

Tidigare äldre inlägg

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder

My name is Lena

It is my right to be rich, happy and successful!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

%d bloggare gillar detta: