Är demokrati enbart ett politiskt styrelseskick?

Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans δῆμος demos, folket, och κράτος kratos, styre, med den ungefärliga betydelsen ”folkstyre”. I svenskan finns ordet belagt sedan 1596. Men hur mycket har egentligen folket att säga till om? På regeringens hemsida läser jag:

Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. En grundtanke med demokrati är att de allra flesta som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.

Ja, där står det klart och tydligt att vi ska ha möjlighet och få tycka till om hur landet ska styras. Men ingenting om att riksdagen och regeringen behöver bry sig om vad vi tycker! Därmed har de en helt annan tolkning av begreppet demokrati än vad vi vanliga väljare har.

Vi får förmånen att välja dem men sen gör de som de vill! Det är just därför som det är så viktigt att välja rätt – att välja dem som inte sätter sina egna intressen först. Vi måste också välja dem som vill sänka skattetrycket så att de folkvalda inte får för mycket pengar att slösa bort.

Egentligen borde de folkvalda se oss väljare som sina arbetsgivare eftersom vi betalar deras löner men … istället ser de oss som sina slavar som ska betala så mycket som möjligt i skatt.

Det är i denna miljön som populistpartier föds, dvs partier som vill förändra maktfullkomligheten. De flesta av oss minns sagan om pojken som ropade vargen kommer … men inget hände … gång-på-gång hände detta … den dagen då vargen verkligen kom så var det ingen som lyssnade på honom. De etablerade partierna lyssnar inte på varningsklockorna. De bryr sig inte om att lyssna på vad vanliga människor tycker! Det är därför som befolkningen sviker dem och röstar på annat.

Ibland behöver jag fundera vidare på det som jag läser eller om jag ska vara riktigt ärlig så händer det ganska ofta. Så var det med en ledare som jag läste redan 2017. Jag nickade och tänkte: ”så kan det vara” och har fortsatt att fundera.

” Var det stormen Gudrun som fällde den Socialdemokratiska regeringen 2006 och som banade väg för Alliansregeringen. Ny forskning indikerar i vart fall krishanteringens betydelse för väljarnas beteende.” läste jag.

Det handlar alltså om en doktorsavhandling som fastslår att vi röstar utifrån de styrandes sätt att klara av kriser. Om vi anser att de styrande har klarat en kris bra så fortsätter vi att ha förtroende för dem. Om de inte klarar av att lösa kriserna på ett bra sätt så flyr väljarna till andra partier. Detta inträffade efter stormen Gudrun och Tsunamikatastrofen. Handlingsförlamning eller förmåga att lösa situationen snabbt och på ett bra sätt kan vara avgörande för de som just då styr landet eller kommunen.

Jag tänker på vår nuvarande regerings förmåga att lösa kriser … flyktingkrisen … skogsränderna … gängkriminalitet … stabsläge inom vården …, …. Nej, de kan inte berömmas för sina krishanteringar! Om vi ska döma dem efter det som har hänt under deras regeringstid så åker de ut i kylan nästa val!

Det är ju inte bara i Sverige som medborgarna anser att det är brist på demokrati. Vi samtalade för några dagar sedan med några engelsmän. Jag frågade naturligtvis om vad de ansåg om Brexit. De hade egentligen ingen uppfattning om det blir bra eller dåligt för Storbritanien. De hade inte ens röstat i frågan eftersom de ansåg att de var dåligt insatta i frågan. MEN … de ansåg att utträdet ur EU var riktigt eftersom man hade gjort ett demokratiskt val. Demokratiska val ska följas och sen får framtiden utvisa hur det blir!

Dessa engelsmän var också mycket kritiska till politiker överhuvudtaget. De hade samma skäl till detta som vi svenskar har nämligen MAKTFULLKOMLIGHET och brist på demokrati. Deras lösning var drastisk. Hoppas att den bara var verbal! Men de sa:

”Ställ upp politikerna på rad! Ta fram kulsprutan och skjut! Pang, pang, pang, …”

Ännu en gång vill jag poängtera att jag hoppas och tror att detta bara var en verbal uppmaning! Men på något sätt känns det som om vi måste göra oss av med de maktfullkomliga och återerövra demokratin! Ju förr vi kan göra det desto bättre!

Farlig samhällsutveckling med vanliga vardagsrums-nätkrigare som inte har något annat att göra

Sociala medier sprider en missvisande bild av vårt samhälle. De sprider fakenews och är faktaresistenta. De är antidemokratiska och står för en farlig samhällsutveckling. Demokratin behöver digitala arméer av systerskap.

Jag lyssnade på en podd som jag nog hade kunnat vara utan! Annika Strandhäll medverkade och pratade om sociala medier både som möjlighet och hot för demokratin. En skrämmande lyssning. Jag inser att jag absolut inte har något gemensamt med henne – om jag nu någonsin har trott det.

Hon lever så långt från vanliga människors verklighet som någon kan göra. Det systerskap som hon talar om har jag aldrig märkt något av. Tvärtom! Den kvinna som rätar in sig i leden kan åtnjuta detta systerskap. De andra ska bespottas! Jag skrev en gång ungefär såhär om feminismen:

Feminister klöser först ut ögonen på alla män, sen på de kvinnor som håller med männen och till sist på varandra.

Då bröt helv*tet ut! Jag var inte värd dörrmattan som de torkade sina skor på. Jag insåg inte hur utnyttjad jag var av patriarkatet och var bara en medlöpare.

Precis detta upplever jag när jag lyssnar på Strandhäll. Hon och hennes parti har rätt i allting. De vill utnyttja nätet till att sprida sin propaganda – informera det okunniga folket. Deras propaganda är fakta som aldrig får ifrågasättas. Varje ifrågasättande är faktaresistent och odemokratiskt.

Avståndet mellan Annika Strandhäll och vanliga kvinnor är enormt. Hon vet vad som är bäst för alla kvinnor – utan att någonsin lyssna på dem. När hon pratar om nätkrigare så pekar hon med hela handen mot män, för att kunna tala om patriarkala strukturer. Då kan hon prata om hat på nätet.

Men när kvinnor som uttrycker exakt samma tankar på nätet så negligerar hon oss. Vi, de kvinnor som ifrågasätter, är inte värda att nämna!

Hur kan hon som talar om systerskap och demokrati ha en sådan översittarattityd? Hon lever inte som hon lär utan som en privilegierad överklassdam som vill fostra sina medsystrar och banna den manliga delen av befolkningen!

Sociala medier både som möjlighet och hot för demokratin! Ja, hon vill lämna information och möjligen debattera med andra politiker och journalister. Vi vanliga människor ska suga åt oss och applådera. Men om vanliga människor anser att hennes kunskaper är ringa så får vi inte ifrågasätta. Hon vet bäst och ska utbilda oss! Vi är ju bara vardagsrumsnätkrigare!

Arrogansen är stor och den är utbredd inom makten. Befolkningen ska tryckas ner. Följande punkter avslutas podden med:

• Stänga ner och rensa i sociala medier.
• Researchgruppen, trolljägarna, expo behövs.
• Vi ska fostras i källkritik.
• Annika verkar för en anständig miljö på nätet.
• Politiska beslut ska inte ifrågasättas.

Så talar en kvinna som vill stå upp för yttrandefrihet och demokrati! Så talar en kvinna som jag inte har något gemensamt med!

En skälig grund

Idag blev Ann-Sofie Hermansson friad från grovt förtal i Göteborgs Tingsrätt. En eloge till tingsrätten! Motiveringen till beslutet var ”En skälig grund”.

Vad är en skälig grund? Vilken betydelse har detta i yttrandefrihetsdebatten? Kan det innebära att locket har öppnats en bit i debatten?

Under alltför många års tid har det ju varit tabu att kritisera invandrare och i synnerhet muslimer. Men jag anser att det inte finns något som är tabu. Allt ska kunna kritiseras. OBS! Jag skriver kritiseras. Då menar jag kritik med sakliga argument. Förtal är något helt annat! Förtal är enbart påhitt och smutskastning!

I vårt land bor drygt 10 miljoner invånare. Samma regler och lagar måste gälla för alla. Min viktigaste regel, som jag brukar upprepa då och då:

Behandla andra som du själv vill bli behandlad!

Den regeln måste gälla oss alla! Vill jag bli kritiserad? JA, om kritiken gäller mina yttrande och mitt beteende och är saklig och inte gäller mitt privatliv eller mitt utseende. Jag måste vara beredd på att alla mina argument kan vändas ut och in och bli betraktade som felaktiga. Då får jag vara beredd på att finna nya argument eller att omvärdera mina utsagor. Då måste jag också kunna kritisera andra människor, saker, religioner, politiska uppfattningar, artiklar, böcker eller annat som förekommer i debatten, på exakt samma villkor!

Det som inte går att diskutera är knappast ”rumsrent”! Om jag skriver att jorden är rund så bör jag ju kunna komma med argument för detta och kunna avfärda argument om att den är platt.

Alltför ofta möter vi dock kategoriska argument. Du som håller med XXX får inte tycka si och så … eller … Du som har den och den svansen SKA inte uttrycka den åsikten för att … eller … alla invektiv som syftar till att tysta!

Ja, jag anser att vi har rätt att kritisera dåliga beteende hos alla människor. Det spelar ingen roll vilken etnicitet, sexualitet, könstillhörighet, religionstillhörighet eller annan status som de har. Alla är vi människor och våra beteende ska kunna kritiseras.

Debatter som handlar om förtal tar enbart fokus från verkliga problem i samhället. Förtal är ”kärringskvaller” och hör hemma på syföreningsmöten eller i veckotidningar. Tingsrätter ska inte syssla med sådana trivialiteter. Det finns grov kriminalitet! Tingsrätter borde kanske inrikta sig på att döma grova fall av misshandel, våldtäkt, sprängningar, egendomsbrott osv istället. Samhället blir aldrig bättre av att fokus läggs på små saker.

Men samhället leds av de okunniga som fokuserar på småsaker. Regering och riksdagen ska sätta ribban. Det är de som ska vara ordningsmän i landet. Tyvärr så klarar de inte sin uppgift. Därför prioriteras förtal istället för sakfrågor.