Folklig ilska i Sverige och i övriga världen

I landet lagom visar man inte sin ilska. Man engagerar sig i en ideell organisation oh försöker påverka genom demokratiska metoder. Så har det varit under mycket lång tid. I övriga världen går man ut och protesterar med traktorer, högafflar, stenar eller med gula västar. Medierna rapporterar med dåligt dold beundran. Vi har inte den vanan i vårt land. Om och när vi gör det kallas vi för högerextremister eller populister av medierna.

I landet lagom har vi aktivister i regeringsställning – feminister och miljöpartister. De har under mycket lång tid tvingat på övriga befolkningen sina påbud.

” I Frankrike har de gula reflexvästarna äntrat scenen. Det är vanligt folk över hela Frankrike som – i alla fall inledningsvis – demonstrerat mot regeringens planer på att höja bensin- och dieselpriserna. Efterhand tycks

”När man i fransk press läser vad demonstranterna säger märks det att det inte bara handlar om allmänt högergnäll. Unga kvinnor retar sig på att det saknas kollektivtrafik och att den borde byggas ut innan bensinpriserna höjs. Hur ska man annars kunna åka och handla när butikerna hamnat i externa köpcentra? Hur ta sig till jobbet? Frankrike är dessutom en extremt centraliserat nation. Paris härskar. Men samma problematik finns över hela västvärlden: de bortglömdas revolt har forskare ibland kallat det.”

De bortglömdas revolt – för en gångs skull håller jag med Göran Greider! Ledaren som han skrev handlade just om att vi måste lösa problemen som de gula västarna protesterar emot innan vi ger oss på klimatalarmisternas krav.

”Samtidigt pågår regeringsförhandlingar i Sverige. Miljöpartiet har gått in i dessa förhandlingar med vetskapen och övertygelsen om att vi behöver en klimatregering som fortsätter att gå före i det internationella klimatarbetet. Som med kraftfull politik fortsätter att ta Sverige ur fossilberoendet och gör det lätt för oss att leva klimatsmart.”

Så skrev Isabella Lövin och Gustav Fridolin i sin debattartikel. Partiet, som har så dåligt stöd av svenska folket att de riskerade att hamna utanför riksdagen, vill fortsätta att driva partiets aktivism via regeringen! Men … vad vill svenska folket?

Även i Sverige finns det samma våg av folklig ilska som det finns i Frankrike. Den svenska landsbygds- och landsortsbefolkningen känner samma ilska mot storstädernas eliter. Den svenska befolkningen utanför storstäderna företrädesvis på landsbygden, i små städer och i förorter är beroende av bilen för att kunna åka och handla, för att kunna lämna barn till skolan eller för att komma till jobbet, fruktar att livet blir svårare när bensinpriserna höjs. De är inte betjänta av elcykelpremier eller regeringens propåer om fossilfritt bränsle. Men …

”När vi tankar betalar vi tre olika skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Idag utgör dessa skatter, som ofta kallas bensinskatt i dagligt tal, omkring 60 procent av priset vid pumpen. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man i praktiken betalar skatt på skatten.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt sett har man också pekat på helt andra saker, till exempel behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket.” enligt Ekonomifakta.

Det finns så många andra saker som det svenska folket känner sig överkörda i. Ett exempel är migrationen och nu FN:s migrationsramavtal som politikerna tänker skriva under utan att lyssna på befolkningen eller ens diskutera det i riksdagen. Vi har under alltför lång tid blivit negligerade och ilskan pyr hos en stor del av befolkningen. Svenskarnas vardagsbekymmer har växt till enorma berg beroende på inkompetens inom regeringen under mycket lång tid.

Nu höjs röster om de gula västarnas kamp i Sverige! Många har redan köpt gula västar för kommande demonstrationer. Men … vad gör medierna? Största möjliga tystnad! Svenska folket kan väl inte göra samma sak som de gör i andra länder …? Det är väl bara högerextremister? Medierna har bestämt sig för att svenska folket är väluppfostrat och stannar hemma vid köksbordet med sin ilska. Men … jag tror att folkrörelsen ”gula västar” kommer att överraska både medier och regering när protesterna växer!

 

Annonser

Vad har hänt med min barndomsstad?

Malmö -staden där jag tillbringade mina dagar från 9 års-ålder till min 23-årsdag. Dit har jag sedan återvänt – glesare och glesare mellan gångerna. Senaste gången var för snart ett år sedan. Jag känner inte igen mig längre.

Jag kände mig aldrig rädd när jag bodde där. Visst hände det saker – men inga som jag upplevde som allvarliga. Det var ju knarklangarna som försökte sälja till oss tonåringar. Men sådant aktade vi oss noga för! Det var väskryckaren som försökte rycka min väska – men jag ryckte tillbaka. Det var han som hade snedtänt och gick mitt i gatan med en kniv och skrek: ”Jag ska döda alla djä..ar!” Men han var så inne i sitt rus så han såg oss inte när han gick förbi.

Det hände saker då med. Jag försöker inte blunda och glömma. Men det hände ju inte så mycket och inte så ofta och inte så allvarliga saker. Idag läste jag Ann Heberleins text på FB. Jag hade inte långt från tårarna:

”ETT DYGN I MALMÖ
Igår blev en sextonåring skjuten på en pizzeria vid Värnhemstorget. Igår detonerade en sprängladdning i en trappuppgång på Gullviksborg. Skottlossning utbröt vid Akutmottagningen. Igår larmades polis till en misstänkt skottlossning vid Kroksbäck. Bilar brann i natt på Ellstorp. Igår förstörde en explosion en butik vid Nobeltorget.”

Ja, detta är alltså vad som hände i Malmö under ett dygn. Jag tänker på min dotters familj med mina två barnbarn. De bor inte så långt ifrån två av händelserna. ”Men här där vi bor händer det inte så mycket! Det är några kvarter längre bort!” sa hon när jag frågade för ett år sedan.

Nej, vi hade inga skottlossningar, explosioner eller bilbränder på den tiden som jag bodde i Malmö. Det är 45 år sedan. Mycket har hänt under dessa 45 år – en del saker till det bättre men alltför mycket till det sämre.

Jag är glad över att jag inte bor kvar i Malmö men ledsen över allt som händer där varje dag. Jag undrar en hel del över hur mina barnbarn påverkas av detta. Varför har det blivit såhär? Varför har inte politikerna gjort något för att stoppa problemen? Tror de att människor som bor i Malmö kan känna sig trygga?

Flyg och far

Idag såg jag dem igen – de vita strecken på himlen, kondensstrimmorna. Det handlar inte om strimmor från reguljärflyg eller charterturism. Det är snarare övningsflyg. De flyger runt, runt och upp och ner. Vi ser dem ofta – kanske varje vecka – över Medelhavet.

”Resandenormen är stark, och svår att bryta. Det är roligt att resa runt i världen, och eftersom man kan resa långt och snabbt, så reser man långt och snabbt. Och sviker sig själva, sina barn och kommande generationer, snabbt och effektivt. Jag pratar förstås koldioxidutsläpp och i det här fallet, också utsläpp av vattenånga, en precis lika effektiv växthusgas i troposfären. Inte ens de som vet hur skadligt det är, eller borde veta, kan motstå det långa flygresandets locktoner. Det är otroligt sorgligt.”

Så skrev den lokale miljöpartisten för ca 1½ år sedan. Det blev aldrig någon riktig sakdiskussion. Istället kom orden klimatförnekare och nättroll fram. Någon ombads att ”hålla käften” och blockades när denne ifrågasatte vilka skador utsläpp av vattenånga kan åstadkomma.

”Utsläppen från flygen måste bromsas”, sa Isabella Lövin i somras. Hon sa att det är nödvändigt för att klara klimatmålen. Ja, hennes parti drev igenom en flygskatt. Men … har denna flygskatt någon effekt på de kondensstrimmor som vi såg idag?

Hon sa definitivt ingenting om att klimatmålen egentligen är politiska mål och inget annat. Politikerna vill bestämma över oss vanliga människor. Just nu träffas de i Polen för att se hur mycket eller hur lite som har gjorts världen över för att uppnå dessa politiska mål. Vi vet ju att de svenska politikerna anser att vi svenskar ska ta ett större ansvar och betala mer av det miljöarbete som krävs i andra delar i världen.

Jag har kanske en liten lösning på problemet. Det löser inte alla miljöproblem. Men vi slipper iallafall kondensstrimmorna! Dock försvinner en del av intäkterna till statskassan – flygskatten! Men de är ju så bra på att leta reda på nya skatter.