Det som regeringen ger med ena handen – tar den med råge med den andra handen.

En chimär eller illusion – kalla det vad ni vill – men varje politiskt beslut har en baksida. Besluten kan te sig bra från början. Politikerna kan framhålla sig själv som de goda som tänker på klimatet och människor som ska leva i det. Men det är alltid vanliga människor som måste betala denna godhet.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent, säger Andreas Boo som är vd för Pressretur AB. En nästan lika stor andel av hushållen är nöjda med hur systemet för pappersåtervinning fungerar. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

Men det är just det som regeringen vill ha! Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen förordning 2018:1463 om bostadsnära insamling av returpapper och miljöminister Karolina Skog (MP) lastade på tidningsbranschen nya kostnader i nivå med hela mediestödet. De framtida producenterna får det fulla kostnadsansvaret för att bygga ett nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Jag läste en artikel om hur denna förordning kommer att slå mot medierna i mitt eget län. Gota Media är ägare till Östra Småland och Nyheterna, Barometern-OT, Ölandsbladet, Kalmar läns tidning och en hel rad andra tidningar främst i Småland och Skåne. De köper tidningspapper för 35 miljoner kronor. Om priset på papper ökar med 20 procent innebär det en ökning av papperskostnaden med sju miljoner. Denna kostnad är rimlig om de ska ta fram lösningar för ”bostadsnära insamling av returpapper” samt driften av ett sådant system. Samtidigt ökar presstödet med 3,5 miljoner för 2019. Men det innebär att hela ökningen, och lika mycket till äts upp!

Lokaltidningarna har alltså inte ens fått kompensation för kostnadsökningarna som har beslutats av regeringen! Hur ska då medierna lösa detta? Antingen måste de få mer intäkter eller minska kostnaderna.

Intäkterna går knappast att höja då fler och fler säger upp sina tidningsprenumerationer. Mest pga att de upplever att journalisterna inte sköter sitt uppdrag – inte rapporterar om sådant som vanliga människor vill läsa. Samtidigt har medierna fått minskade annonsintäkter – antagligen för att annonsörerna inte får valuta för pengarna. Men behövs då lokalmedierna? Ja, naturligtvis i en demokrati är de viktiga. det är ju lokalmedierna som kan rapportera om hur våra skattepengar används på lokal nivå.

Den 14 juni 2018 antog riksdagen proposition 2017/18:154 och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) levererade en höjning av mediestödet med 55 miljoner kronor till 622 miljoner kronor.

”Vårt syfte är att bidra till förutsebarhet samt goda och långsiktiga förutsättningar för granskande journalistik i ett föränderligt medielandskap. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för den fria pressens framtid och innebär en förlängning av nuvarande stöd med modifieringar vidtagna utifrån en analys av konsekvenserna av den omvälvande utvecklingen för mediemarknaden internationellt och i Sverige.” skrev Alice Bah Kuhnke.

Hon och övriga ansvariga ville alltså bidra till förutsebarhet samt goda och långsiktiga förutsättningar för granskande journalistik i ett föränderligt medielandskapet.

Men kostnaderna då? När papperskostnaderna stiger får medierna mindre pengar över till god journalistik! Jag får inte ekvationen att gå ihop – speciellt inte då 90 % av tidningspappret redan återvinns. Men Miljöpartiets språkrör och miljöminister Isabella Lövin försvarar det nya systemet:

– Det är inte rimligt att människor ska behöva släpa sina tidningar och tomma förpackningar till återvinningsstationer som alltför ofta är överfulla och smutsiga. Ofta ligger stationerna avlägset, så att man blir beroende av bilen för att ta sig dit. Därför beslutade regeringen om ändringar som gör det lättare för människor att källsortera och som förtydligar producenternas ansvar för insamling. Eftersom förslagen inte är detaljstyrande så finns alla förutsättningar att utforma kostnadseffektiva system för insamling.

Naturligtvis drabbar de ökade kostnaderna oss vanliga människor på något sätt – om vi har papperstidningar eller ej. Vi kommer att få höjda sophämtningstaxor! Politikerna ger med ena handen och tar med den andra.

 

 

 

Annonser

En strejk för klimatet

Den första strejk i historien som är dokumenterad utspelades i Egypten för 3000 år sedan då arbetare på ett gravmonument lade ner arbetet i protest mot uteblivna matransoner. Konflikten vanns av arbetarna.

Lysistrate (grekiska Λυσιστράτη) är en komedi av Aristofanes, skriven 411 f.Kr. som handlar om Lysistrate, som tillsammans med nästan alla kvinnor i Aten och Sparta sexstrejkar för att få slut på det peloponnesiska kriget som varat i tjugo år när pjäsen skrevs. Lysistrate övertalar de grekiska kvinnorna att neka sina män och älskare allt sexuellt, ofta formulerat som att gå i sexstrejk, för att tvinga männen att förhandla om fred. Taktiken får konsekvensen att kriget mellan könen trappas upp.

Strejker i modern tid har använts för förändringar av arbetsvillkor, löner, arbetstider och anställningstrygghet. Strejker har emellertid även använts för politiska ändamål, så kallade politiska strejker – den Politiska storstrejken 1902 hade exempelvis som syfte att understryka kraven på allmän rösträtt.

Under det senaste året har en tonårsflicka blivit galjonsfigur för klimataktivisterna hon har saluförts runt om i hela världen. När denna tonåring med följare får unga i hela världen att skolstrejka så säger vår statsminister Stefan Löfven att det är bra att det tas initiativ för att lyfta klimatfrågan.

”– Jag vill ha en folkrörelse för klimatomställningen. Och dit är vi på väg med alla initiativ. Vi har en mängd olika projekt pågående runt om i vårt land, till exempel solceller, biogasanläggningar och laddstolpar, säger han.

Samtidigt understryker Löfven att det råder skolplikt i Sverige.

– Och som statsminister kan jag inte säga något annat än att man ska gå i skolan. Men kan det arrangeras så att det fungerar…att stå upp för klimatomställningen tycker jag är väldigt bra.”

Vår statsminister anser alltså att det är bra att de unga skolstrejkar – så länge som det motsvarar den politik som han förespråkar!

”Nästa stora strejk kommer vara den 20 och 27 september, med en ‘action week’ emellan. Den här gången vill vi att även vuxna ska strejka från sina jobb”, skriver tonåringen GretaThunberg på Instagram.

Men … vuxna strejka från sina jobb! Men ska industrin, allmänna kommunikationer, skolor, förskolor, butiker, restauranger, sjukvård, polis, räddningstjänst och övriga samhällsfunktioner stänga igen för att lyda dessa aktivister? Har den ensamstående mamman råd att strejka? Vem ska generera de skatteintäkter som behövs till solceller, biogasanläggningar och laddstolpar om alla är upptagna med att strejka? Vem bekostar samordningen av alla dessa strejker och alla dessa aktiviteter som tonårstjejen besöker?

Har denna tonåring och hennes följare någon som helst insikt om de konsekvenser som en strejk av den omfattningen kan få. Det hjälper faktiskt inte att hennes mamma skriver på Facebook:

Greta själv skrattar åt allting. Vi har inte sett henne  här lycklig någonsin. Hon fullkomligt sprudlar och det lyser om henne hemma. ”Äntligen”, säger hon.”

Hennes skratt berör oss alla och får enorma konsekvenser på ena eller andra sättet. Inser hon det? Inser hon att hon har legitimerat ett nytt ord i vår ordlista: klimatnödläge? Hon har inte hittat på det ordet – det är de smarta människorna som utnyttjar henne som har introducerat det ordet i vårt språk. Vad betyder det ordet? Enligt Greenpeace:

”Att utlysa klimatnödläge skulle innebära att vi som samhälle kan börja behandla klimatkrisen som den kris den är. Det ska inte ses som en symbolisk handling utan som katalysator för kraftfulla klimatåtgärder. Det behöver motsvara ett sorts ökat beredskapsläge eller nationellt “stabsläge”, där vi på alla nivåer snabbt kan genomföra de klimatåtgärder som krävs, mobilisera nödvändiga resurser och undanröja hinder för dessa. Rätt målsättningar för utsläppsminskningarna är nödvändigt men de måste också följas av tillräckliga åtgärder så att de faktiskt uppnås.”

Men … måste vi inte först definiera vad det är för kris som vi talar om? Vad hjälper det att vi utlyser ett klimatnödläge här i Sverige när de största utsläppen görs på helt andra platser på vårt jordklot? Vad är det för utsläpp som det talas om och vilka effekter har dessa? Forskningen är inte överens om detta! Politiska beslut minskar inga effekter på klimatet!

I en interpellationsdebatt om de planerade skattehöjningarna på bensin gick finansminister Magdalena Andersson till  angrep mot Bensinupproret 2.0 och antydde att det kan vara fejk.

– Lyssna inte bara på Bensinupproret. De samlar många konton på Facebook, fortsatte hon med betoning på ”konton”. Sen får man se hur många människor som står bakom de kontona. Men de samlar inte så många i sina demonstrationståg.

– Titta på de tusentals och åter tusentals och tusentals ungdomar som demonstrerar, som fyllde Kungsträdgården i Stockholm, som demonstrerar över hela Europa, över världen – för att du och jag och andra politiker ska ta vårt ansvar gentemot våra framtida generationer. Jag vill göra det, påpekade finansministern.

Hon gör alltså skillnad på strejk och strejk. När barn och ungdomar strejkar så ska de tas på allvar. När vuxna människor på landsbygden har svårt för att få ekonomin att gå ihop pga höga bensinpriser, så ska de inte tas på allvar. Hon mer eller mindre antyder att Bensinupproret 2.0 är fejkat! Men är det bättre med en PR-kampanj som använder en tonåring som galjonsfigur?

En strejk är en form av aktivism. Ska vi skrota demokratin till förmån för aktivister med en tonårig galjonsfigur? Är det aktivister som ska styra våra liv? Varför hyllar både statsministern och finansministern denna  form av aktivism?

Lever vi i en modell eller i verkligheten?

Människor har alltid varit beroende av vädret. Jordbruket, sjöfarten och fisket har alltid varit helt beroende av det. Därför har människan i tusentals år försökt förutspå väder­gudarnas nästa drag.
I början byggde prognoserna bara på observationer och några enstaka mätningar. Idag bygger man sina prognoser på modeller.

Jag hittade en del historiska fakta kring väderkunskap:

”Under cirka 2000 år byggde i stort sett all väderkunskap i Europa på verket ”Meteorologika” av den grekiske filosofen Aristoteles från omkring år 340 f Kr.”

”Ingen visste att luft faktiskt väger något förr­än italienaren Evangelista Torricelli uppfann kvicksilverbarometern år 1643. Han lade märke till att en kvicksilverpelare var högre vid vackert väder än i storm och regn. År 1714 kom Gabriel Fahrenheit på idén att mäta temperaturen i luft och vatten med en kvick­silvertermometer. Även den teorin grundlades på 1700-talet, då schweizaren Daniel Bernoulli gav ut verket ”Hydrodynamica”.”

”År 1783 genomförde Jacques Alexandre Charles den första flygningen med en vätgasfylld ballong. Hans uppfinning visade sig vara perfekt, när man skulle samla in meteorologiska data från atmosfären. Eftersom ballonger var utlämnade åt vädergudarnas nycker skickade emellertid de första ballongflygarna upp små testballonger innan de själva lyfte.

”Amiral Francis Beaufort föreslog år 1806 att man skulle ange vindstyrka i en skala om 12 grader, den s k Beaufortskalan, vilket gav meteorologerna en gemensam referens. När telegrafen kom något sena­re på 1800-talet blev det för första gången praktiskt möjligt att inhämta väderdata från större områden och t ex utfärda stormvarningar. År 1849 byggde Smithsonian Institution upp ett meteorologiskt nätverk över hela USA. Liknande samarbeten mellan meteorologer föddes i Europa under halvseklet därefter.”

”År 1922 presenterade britten Lewis Fry Richard­son i sin bok ”Weather Prediction by Numerical Process” ett antal formler, som gjorde att man kunde beräkna morgondagens väder någorlunda säkert. Kruxet var bara att det tog 24 timmar att utföra de komplicerade uträkningarna – morgondagen hade alltså redan passerat innan väderprognosen var klar. Richardson planerade att samla 64000 meteorologer på en plats, så att de kunde göra var sin del av uträkningen, men det blev aldrig av.”

”Meteorologerna fick tillgång till ännu bättre data, när två forskare år 1927 sände upp meteorologiska mätinstrument i en ballong försedd med radiosändare. Mätningarna skickades tillbaka trådlöst – världens första radiosond hade sett dagens ljus.”

”När de första datorerna kom på 1950-talet kunde man göra väderprognoser för ett helt dygn framåt. Men eftersom de tidigaste ”elektronhjärnorna” bara hade en bråkdel av moderna datorers ­kapacitet, tog beräkningarna fortfarande nästan 24 timmar. Meteorologiska uträkningar är mycket komplicerade och kan därför med fördel skötas av datorer. Meteorologin var därför en starkt bidragande orsak till datorernas snabba utveckling.”

Det är där vi befinner oss idag. Datormodeller talar om vilket väder vi ska få – prognoser som oftast inte stämmer med verkligheten. Ibland undrar man om meteorologerna använder kristallkulan, kaffesump eller fiskmagar. Igår läste jag:

Åska, regn och mulet – men i SMHI:s prognos skiner solen.
Felet beror på mätinstitutets vädermodeller.
– Det har varit väldigt osäkra prognoser i och med den luft vi har befunnit oss i, säger Charlotta Eriksson, meteorolog vid SMHI.

Vilken överraskning! SMHI har upptäckt att vi har luft omkring oss. Modellerna blir aldrig bättre än de data som stoppas in i dem! Glömmer man vissa parametrar och indata så blir det missvisande resultat. Kunskapen om detta har tydligen inte blivit större de senaste 200 åren. Redan i början av 1800-talet var man medveten om vindens betydelse. Till SMHI:s försvar kan jag säga att naturen är nyckfull och gör som den vill. Den bryr sig inte om SMHI:s modeller!

Tillförlitliga vädermodeller finns tydligen inte att tillgå! Hur är det då med klimatmodellerna? Har de samma dåliga parametrar och indata? Ändå är det dessa klimatmodeller som ligger som grund för att ledande politiker tar en mängd beslut som drabbar oss medborgare! Kommer de, om några år, att säga: ”Vi har varit naiva och blivit lurade av lobbyister för klimatprodukter! Vi trodde på deras spådomar!”

 

 

Tidigare äldre inlägg

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Vi fotograferar det mesta av det bästa. För att nämna några inriktningar så fotograferar vi Bröllop, Fitnesstävlingar, Träningsbilder, Djurbilder och Produktbilder åt företag.

Trollhammar'n

-smashing political correctness-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN SÅ BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolt

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

%d bloggare gillar detta: