De socialistiska trollen

För många år sedan spelade jag amatörteater. En av teateruppsättningarna var Trollnatt. Handlingen utspann sig en natt i skogen där Bergatrollet dök upp och visade mänskligheten hur vi bör förhålla oss till varandra och naturen med alla naturtillgångar. Människorna fick en inblick i trollens liv och vad de tänkte om mänskligheten.

Idag tänker jag åter på Bergatrollet! Vem är egentligen det verkliga Bergatrollet – han/hon som vill tala om för oss hur vi ska förhålla oss till varandra och vår natur? Är det Al Gore som for från land till land med sitt miljöbudskap? Eller Rockström som bannar oss för våra koldioxidutsläpp?

Kanske Bergatrollet skickar ut sina nättroll för att förvilla våra tankar? När nättrollen talar om falska nyheter, samtidigt som de själv levererar sådana utan att blinka, så känner jag en viss frustration. Vem ska jag lita på?

För några år sedan skrev Anders Lindberg  om nättroll. Han beskrev inte verkligheten så som jag uppfattar den!

”Ordet ”troll” är slang för nätets samtalssabotörer som tyvärr ofta jagar i flock.”

Samtalssabotörer? Vem är det? De som har en annan åsikt eller #jagärhär eller de som levererar falsk information? Att säga sin åsikt kan knappast sabotera samtalet – snarare berika det! Då finns det ju nya tankar att samtala om. När inte alla åsikter får höras så tystnar ju samtalet.

”Politiska nätkampanjer är inte längre marginella företeelser. Allt större del av våra liv finns på nätet och många av oss ägnar timmar varje dag åt att läsa nyheter och delta i diskussioner i sociala medier.”

Javisst, så är det! När A L skriver så är det ju en del av den politiska nätkampanjen. Han skriver ju utifrån sin verklighet och vill frälsa alla oss andra som inte håller med honom. Vi vet det och har genomskådat honom.

”För fem, sex år sedan lärde man sig leda troll och exempelvis Ryssland och Kina skapade professionella ”trollfabriker” där personer fick betalt för att kommentera och delta i sociala medier på regimens uppdrag.

Ibland tror jag att A L letar efter troll under sängen innan han vågar somna. Men det är kanske inte så lätt när man egentligen själv vill vara Bergatrollet?

Men det finns svenska trollfabriker som är ledda av det röd-gröna blocket! De härjar vilt i sociala medier och inom pk-media. Deras mål är att splittra oppositionen. Det är de som för tillfället vältrar sig i Ebba Buschs husköp, som försöker förklena Ulf Kristersson och framförallt Jimmie Åkessons ”kulturella belastning”.  Målet är att Kristersson ska bli nervös och inte våga samarbeta med Åkesson och att KD ska sjunka under 4 % spärren.

”Sätt borgarna mot väggen nu”. Så låter Socialdemokraternas nya retorik. I skuggan av pandemin har två socialdemokratiska underorganisationer inlett en digital offensiv.

I april sjösatte S Tankesmedjan Tiden sin Facebookkanal ”Sverige inför verkligheten” som ska  erbjuda ”samhällskritik och samhällsgranskning”.  Tiden ägs till en tredjedel av Socialdemokraterna, tillsammans med LO och ABF.

Senare samma månad började ”Samtidigt i Sverige” publiceras på Facebook. Det är en digital satsning från Socialdemokraternas partiorgan Aktuellt i Politiken (AiP). Kanalen publicerar ungefär ett inlägg om dagen, oftast hämtat från reportage från partitidningens pappersupplaga. AiP är helägt av Socialdemokraterna.

Hela den S-ledda trollarmén har mobiliserat! Fotfolket hänger på och deras aggressivitet är inställd på hög volym. Ministrarna och S-ledningen är upptagna av att skriva artiklar och twitter. Ibland undrar jag över vem som hinner med att regera landet? Vi hör sällan något om deras politik men de vet allt om vad som kan hända om SD får något inflytande. De trollar fram lögner och förtal på löpande band, missuppfattar, förstorar och förminskar, hånar, förvillar våra tankar och sprider desinformation.

S-trollarmé har tagit sats inför valet 2022! Det blir ett ruttet val!

När mobbarna styr…

Socialdemokraterna har skruvat upp attackerna på Sverigedemokraterna och Moderaterna senaste tiden.
Taktik och maktspel, menar kritiker.
– För att det behövs, säger statsminister Stefan Löfven (S), i en intervju med GP.

Vad är det som behövs? En mobb som söndrar och splittrar för att behålla makten till varje pris? Är det detta som en regering ska syssla med?

I media har vi kunnat ta del av att medarbetare hos Folkhälsomyndigheten dödshotas och behöver polisskydd. Det fyller mig med vrede.En gräns har passerats när människor som utför sitt jobb och ytterst arbetar med att värna liv och hälsa under en pandemi utsätts för detta. Nyligen kunde vi läsa om en professor som upphör med covidforskning efter trakasserier. Vetenskapsjournalister talar om det hat de möter när de rapporterar om pandemin.Ett oförsonligt och hatiskt samtalsklimat slår mot enskilda människor och deras familjer men också mot akademisk frihet och den fria journalistiken. Vi kommer inte låta mobbar styra och ytterst är det en fråga för rättsväsendet.

Ovanstående kunde vi läsa på hans FB-sida igår. Jag funderar på varför han skiljer på sin egen mobbning av motståndare och när andra mobbar. Jag vill gärna påminna honom om när hans parti 2006 började sin mobbningskampanj mot SD. För att inte bli tjatig och upprepa historien gång på gång så finns länken där jag skrev om detta 2015 här.

Åren som följde har varit ganska omtumlande. Jag har ju under hela mitt vuxna liv engagerat mig för en bättre och jämlikare värld – tagit parti för de svaga och utsatta människorna. Men de politiskt korrekta tog över och ville diktera villkoren. Vi fick en tystnadskultur, åsiktskorridor och värdegrund. Vissa saker fick inte sägas för att utsatta grupper inte skulle känna sig kränkta. Den som dristade sig till att säga eller skriva ”fel saker” blev tvungna att hängas ut vid skampålen. En som lekte överstedomare var Mona Sahlin (S).

”Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”
Mona Sahlin i ett tal inför Turkiska
ungdomsförbundets tidning Euroturk i mars 2002.

”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”
Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin i en intervju
i Göteborgs-Posten den 22 oktober 2000.

”Jag hatar allt genuint typiskt svenskt.”
Källa: Expressen den 26 juli 2002.

”För att klara framtidens utmaningar måste framtidens svenska folkhem
bebos av människor från alla världsdelar.”
Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin i en debattartikel tillsammans med dåvarande samordningsminister Pär Nuder i Aftonbladet den 16 april 2004.

”Det sker under det förment seriösa ordet ”demonstration”. När det i själva verket handlar om samlingar som syftar till att skrämmas, hota och utöva våld mot till exempel människor som har invandrarbakgrund.”  1 februari 2016 efter ”Folkets Demonstration” i debattartiklar samt i SVT som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Såhär skrev jag om Folkets demonstration – den där Mona påstår i själva verket handlar om samlingar som syftar till att skrämmas, hota och utöva våld mot till exempel människor som har invandrarbakgrund – den 30 januari 2016.

Ännu en gång blir jag beklämd när jag ser dagens demonstration och motdemonstration. Demonstranterna hade sökt och fått tillstånd. De skötte sig bra i sammanhanget och ställde inte till med bråk. Medan motdemonstranterna inte hade sökt tillstånd. De väsnades och störde så att få kunde höra vad talarna sa. De skanderade ”Inga rasister på våra gator” utan att veta vad talarna sa! De skrek ”nassesvin” efter människor som gick förbi. De tutade och spelade saxofon enbart för att talarna inte skulle höras. Men vad vann de eller förlorade på detta?  Vad hade hänt om de inte hade väsnats – utan lyssnat istället?

Det bästa som hade hänt (ur deras synvinkel) hade varit att de hade fått bekräftat – allt det som de påstår att demonstranterna står för. De hade kunnat spä på sina argument en smula. Lyssnarna hade fått en chans att bilda sig en egen uppfattning.

Det absolut värsta hade varit att de inte hade hört ett ord av det som de påstår att motståndarna står för. Då hade de fått revidera sin uppfattning och söka andra fritidssysselsättningar än att motdemonstrera.

Annars hade de upptäckt att demonstranterna var helt vanliga människor som var frustrerade av samhällsutvecklingen och som vill Sveriges bästa.

Att väsnas och störa, skandera ”Inga rasister på våra gator”, skrika ”nassesvin” åt åhörare, spela saxofon, tuta och rassla med nycklar!! Det är just detta som har mött människor som har protesterat mot hur vårt land styrs – oavsett om de är SD:are eller ej!! Jag har aldrig hört statsministern fördöma denna mobbning.

Ovanstående är hämtat från augusti 2018. Jag hörde aldrig statsministern kommentera detta. Varför? Jo, han tycker att det är bra att bråka med och mobba SD. Han vill att vi ska ha yttrandefrihet, åsiktsfrihet och demokrati – men SD ska inte innefattas i detta!

Under åren som har gått har vårt samhälle förändrats. Många har blivit uthängda i medier, blivit dömda och/eller förlorat sina jobb eller familjer pga av den ”SD-skräck” som S har spridit. De har tom blivit förföljda, misshandlade eller fått sina bilar och hus skadade. Men statsministern har aldrig tagit avstånd från detta – bara eldat på under hatbrasan!

Nu skriver han: ”Det fyller mig med vrede.En gräns har passerats när människor som utför sitt jobb och ytterst arbetar med att värna liv och hälsa under en pandemi utsätts för detta.” Men var fanns han när de som utfört sitt jobb på sjukhus, kört ambulans eller brandbilar, varit tidningsbud, jobbat på bibliotek museer eller simhallar, varit lärare, varit tågvärdar, kört bussar osv gått till jobbet och blivit utsatta för våld och trakasserier? Tycker han verkligen att politiska motståndare ska behöva finna sig i att bli trakasserade av S? Han kan inte fördöma hat och hot selektivt. Det är faktiskt lika illa när en medarbetare på FHM blir hotad som när en sjuksköterska eller lärare eller tidningsbud blir hotat.

Det fyller mig med vrede. En gräns har passerats när statsministern och andra regeringsmedlemmar som påstår sig stå för demokrati ägnar sig åt mobbning. Hat och hot ska absolut inte förekomma! Det är bara mycket odemokratiska ynkryggar som ägnar sig åt detta.

När blir de vuxna?

Som barn läste jag Astrid Lindgrens böcker om Mästerdetektiven Kalle Blomkvist. Det var spännande att parallellt med Kalles detektivarbete följa Rosornas krig.

Kalle kämpar tillsammans med sina vänner Eva-Lotta och Anders ( Vita Rosen) helt vänskapligt mot Sixten, Jonte och Benka (i Röda Rosen) om en märkligt formad sten kallad Stormumriken. En rollek som kanske de flesta barn har sysslat med. Vi lekte indianer och vita eller tjuv och polis. Det var snälla och oskyldiga lekar.

”Kampen i röda och vita rosen är en riddarlek inspirerad av 1400-talets Rosornas krig. Det är framför allt en kamp om deras motsvarighet till sagans Graal, Stormumriken, en till synes helt vanlig sten, förvisso vagt formad som en gubbe. Den grupp som inte har denna sten måste på alla sätt söka att hitta och erövra denna. Den grupp som har stenen i sin ägo ska genom kartor och svårtydbara meddelanden göra det möjligt för motståndarna att erövra den. Att striden bland annat utspelas vid slottsruinen utanför Lillköping är kanske ingen tillfällighet, men även på den stora allmänningen Prärien utanför Lillköping där man kan leka cowboys och indianer, de tre musketörerna, skjuta lejon eller jaga gangstrar.” enl Wikipedia.

Nu upplever vi det igen! Nu strider de om ytterligare en mandatperiod i regeringsställning. Att regera har blivit sagans Graal, Stormumriken. Den röda rosen S vill inte släppa makten.

Socialdemokraterna identifierade attackerna mot de svenska demokraterna som en framgång i valet 2018. Och nu försöker partiet upprepa saken – vilket syns i talet från ett flertal ministrar med Stefan Löfven själv i spetsen

– Efter att ha stormat Capitol såg vi vår chans att visa det svenska folket att SD inte är som alla andra. enl en källa i S.

En vecka efter stormningen av den amerikanska kongressen den 6 januari träffades svenska partiledare för en debatt i riksdagen. Före debatten hade statsminister Stefan Löfven en tydlig strategi: koppla händelserna i USA till de svenska högerpartierna.

– Vi är inte immuna mot polarisering. De faktiska valresultaten här i vårt kära land kan också undermineras.

Löfven sa i sitt tal, att det finns krafter som vill bryta människors förtroende för varandra och till Sverige.

De senaste veckorna har försvarsminister Peter Holtqvist, justitieminister Morgan Johansson, digitaliseringsminister Anders Ygeman och partisekreterare Lena Rådstrom Baastad uttryckt liknande åsikter mot svenska högerpartier.

– Det har diskuterats i möten och i olika sammanhang i det socialdemokratiska partiet att det nu finns en möjlighet att visa att SD i Sverige inte är som alla andra. Källan säger: Vi gick till valet 2018 med diskussion som vi tror kommer att vara framträdande även i valet 2022.

Nu ser vi att sandlådevarianten gäller ännu en gång för S. ”Du får inte leka i vår sandlåda!” Nu krigar de för fullt mot M och KD. ”Om ni leker med SD så får inte ni heller leka i vår sandlåda!” De skickar ut fotfolket till att förnedra, brunmåla och splittra. Barnsligt! Tror de verkligen att M och KD bryr sig det minsta om deras strategi. Jag hoppas och tror att M och KD tillsammans med SD inte ställer upp på deras barnsligheter utan fortsätter med lugna och sakliga deatter.

Kan och bör inte vi väljare kräva en saklig debatt förd av vuxna människor? Vi behöver vuxna människor som förvaltar våra skattemedel och resurser på ett ekonomiskt sätt som gynnar medborgarna. Rosornas krig och Stormumrikar hör hemma i sagovärlden och absolut inte inom svensk politik. Sverige och medborgarna gynnas inte av att S gör allt för att behålla den heliga graalen dvs regeringsmakten. Kanske S sandlådestrategi slår tillbaka på det egna partiet?