Konserverad gröt

Först ut bland partiledarna under Almedalsveckan var Miljöpartiets nya språkrör Per Bolund. Han talade bl a om cirkulär ekonomi. Men finns det egentligen några nya tankar i detta eller är det bara konserverad gröt?

Vad är då en cirkulär ekonomi?  Jo, i en cirkulär ekonomi utformas produkter, tjänster och affärsmodeller som gynnar planeten, människor och företag. Resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt under så lång tid som möjligt i en biologisk eller teknisk cykel.

Men vi övergår från att äga och konsumera produkter (förbruka och kasta) till att bli användare av produkternas funktioner genom att hyra, dela, leasa eller låna. Produkter designas för att kunna plockas isär så att de enkelt ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, göras om och återvinnas. Det krävs nya affärsmodeller och tjänster för att systemet ska bli effektivt och lönsamt.

I en cirkulär ekonomi finns det inget avfall. Allt material och alla produkter som ett företag eller en privatperson inte behöver eller kan ta tillvara,tillvaratas och bli en resurs för någon annan.

Men vad är nytt egentligen – mer än nya affärsmodeller och tjänster?

Själv har jag alltid varit sparsam med resurserna. Saker har använts så länge som de går att använda. Jag har sytt om kläder, komposterat, plockat frukt och bär, gjort sylt och saft, fryst in matrester osv. Nu odlar vi tomater i gamla pallkragar. Vi har ingen egen bil men hyr en sådan några gånger om året.

Men där går gränsen! Jag vill inte dela gräsklippare eller verktyg med grannarna. Vår gamla elgräsklippare år snart 15 år och den kommer nog att leva minst 5 år till. Det skulle inte fungera att dela med grannarna. En vill kanske ha en stor sittgräsklippare, en annan en självgående bensindriven, en tredje en batteridriven och en fjärde en robotgräsklippare. Alla vill ha klippt ungefär samtidigt och vi har kanske olika ekonomiska resurser.

Jag vill inte heller hyra kläder eller andra textilier vecko- eller månadsvis istället för att köpa dem. Man måste kanske vara en slösaktig storstadsmänniska för att förstå vitsen med detta.

Mp vill att vi ska dela mer, reparera mer och köpa mer second hand. För att få det att bli verklighet vill Miljöpartiet införa ett nytt RUT-liknande avdrag.

”Nu tar vi snart nästa steg med ett nytt HYBER-avdrag som gör det ännu billigare och enklare att dela saker med varandra. Det kommer också att sänka kostnaden för att köpa saker begagnat och reparera de saker vi redan har. Och det skulle kunna skapa 10.000 nya jobb”, sade Per Bolund under sitt första Almedalstal som språkrör.

Med andra ord ska det byggas upp ny industri för återvinning, nya distributionsled och försäljningsled. Vad händer då med den tillverkning och handel som vi har idag? Kommer en del företag att tvingas att lägga ner sin tillverkning eller försäljning? Om Mp får bestämma och vi t ex börjar hyra kläder istället för att köpa så blir det ju en mängd klädbutiker som försvinner och en mängd sömmerskor i Asien som blir utan jobb!

Jag tror dock att de som är intresserade av cirkulär ekonomi delar, reparerar och köper second hand redan idag. Mp behöver inte tala om för oss vanliga sunda människor hur vi ska leva våra liv. Det klarar vi så bra själv – med eller utan HYBER-avdrag! Det vore skönt att slippa Mp:s aktivism och pekpinnar! Den cirkulära ekonomin är ingenting annat än den konserverade gröten som Olrog sjöng om!

 

Sverige tar slut vid tullarna, när MP är i farten.

 

Det känns nästan skönt att min 50 kr prenumeration på SvD tagit slut. Här kommer min sista upprördhet för denna gång, när jag läser vad gruppledaren för region Stockholm, Tomas Eriksson (MP) totat ihop.

”Vardagsresandet är viktigare än fler direktflyg. Att lägga miljarder på Arlanda är inte svaret på de krav som klimatet ställer (dvs Rockefeller, egen anmärkning) och inte heller lösningen på de problem som boende(dvs miljöpartister, egen anmärkning) i vår region upplever…”

 

Läs hela artikeln här :

Sverige tar slut vid tullarna, när MP är i farten.

Stängda gränser, dåligt väder och nazism

Inget nytt under solen heter ett talesätt. Att läsa gamla tidningslägg är en roande sysselsättning. Jag har ärvt en bok som innehåller sådana ”Trelleborg och slätten 1897 – 1954” utgiven av Trelleborgs tidningen. Jag ser att varje år fanns det synpunkter på vädret, det fanns inga stängda gränser – tvärtom Trelleborg var en transithamn. Pressklippen speglar den tiden och jag ser att mycket har förändrats men det mesta är sig likt – trots högljudda röster om motsatsen.

Redan 1897 blev kontinentaltrafiken möjlig mellan Sassnitz och Trelleborg. 1909 kom ångfärjorna på samma sträcka och en mer reguljär trafik kom till stånd. Redan 1898 fanns kontinentalbanan – antagligen mest för godstrafik men när ångfärjorna kom även för människotransporter. Tullvisitationspaviljongen byggdes i hamnen 1914-15. Därmed kan man väl förmoda att det fanns ett behov av att kontrollera gränsen. Sedan dröjde det till 1953 innan bilfärjorna började trafikera  vattnet mellan Sassnitz och Trelleborg.

Under både första världskriget hade hamnen stor betydelse.  Hamnen har tagit emot och skickat vidare krigsfångar, flyktingar och flyktingbarn. Stadsbefolkningen har upprättat flyktingläger och samlat ihop förnödenheter. En del förnödenheter skickades vidare till hungrande människor t ex i Wien – 36 järnvägsvagnar fulla med mat och kläder och andra nyttovaror.

Olympiaden i Berlin 1936 blev orsaken till trafikrekordet med 4 000 personer som åkte med färjeleden under ett dygn! Det var tillbakafärden den 10 augusti som krävde sex extra färjeturer och tio extratåg kallades in för vidare färd norrut.

Under andra världskriget var det nya fångutväxlingar och flyktingmottagningar samt judetransporter via hamnen.

Ja, det fanns nog inga helt stängda gränser. Det är så jag minns min barndom också. Jag hade tyskar, danskar, jugoslaver, ungrare och greker som klasskamrater. Det var inget märkvärdigt med det! Deras föräldrar jobbade och gjorde rätt för sig. Barnen skötte skolarbetet på samma sätt som vi andra gjorde – vi med svenska föräldrar.

Hur var det då med vädret? Jo, det blåste nog till storm då och då på Östersjön – många fartyg förliste.  1902 var det storm som nådde orkanstyrka på juldagen – telefonstolpar och träd knäcktes. Skorstenar och tak blåste sönder. 1903 var det snöstorm i april. 1904 hade man svåra höststormar. 1905 svårt åskoväder och blixten slog ner i många hus. 1908 var det dags igen med svårt åskoväder. Likaså 1909. 5 nov 1911 var det orkan som hindrade båtarna att gå in i hamnen. Den varma sommaren 1911 följdes av en sträng vinter.

Ja så fortsatte det – extrem värme, torka, skyfall, åskoväder, snö- och isbildning samt orkan – varje år. Jag kan bara konstatera att vädret har aldrig gått att tygla. Det har uppfört sig nyckfullt oberoende av vad människor har gjort eller inte gjort. Vädret upptar en stor del av vår tid och alltför många gnäller över variationerna. Klimatalarmisterna borde läsa på lite om detta. Då hade de säkert förstått att de har fel! De kan inte förändra vädrets nyckfullhet!

Så var det ett litet klipp om Nazisten.

Då hette justitieministern Karl Schlyter och var Socialdemokrat. Är detta en bit av den historia som S vill glömma genom att brunsmeta andra partier?

Med tanke på EU-valet om en vecka funderar jag kring ovanstående klipp! Sverige hade öppna gränser, frihandel, kommunikationer med övriga Europa långt innan EU fanns. Gränserna var inte mer stängda då än vad de är nu. Vi tog emot flyktingar då som nu.

Vädret varierade då som nu. Då ställde det kanske till med större bekymmer eftersom vi ofta hade trähus som lätt brann ner. Husen var inte lika bra isolerade och vi hade inte samma uppvärmningsmöjligheter. Vi var mer beroende av att skördarna inte slog fel, stormar, isbildning, översvämningar och torka än vad vi är idag. När Mp säger NU tycker jag nog att de måste läsa på lite först.

Angående brunsmetningen ser jag en hel del i klippen som jag skulle vilja ha förklaringar på från S. Det finns mycket dunkelt och mycket som S bär ansvaret för! Vilka avtal slöt S med Tyskland under kriget?

Detta är frågor som jag iallafall ska tänka på när jag lägger min röst i EU-valet. Jag vill inte att EU ska ha för stort inflytande på mitt liv och vill inte att detta inflytande ska grunda sig på en mängd lögner!