Iskyla, förakt, rumsren, normaliserad och oanständig! Isabella skräder inga ord! Hon väljer ofta storsläggan i debatten. Alla som har ”fel” åsikt ska tryckas ner enligt henne. Samtidigt väljer hon att vädja till vinstlotten som vi ”de rika” har dragit.
Men … vad har hon för syfte med detta hårda språkbruk? Naturligtvis vill hon genomföra Mp:s politik.
Enligt deras program satsar de på den gränslösa solidaritet som kan uttryckas trefaldigt:
solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
solidaritet med kommande generationer
solidaritet med världens alla människor
Solidaritet betyder gemensam ansvarighet. Med andra ord vill Mp att svenska folket ska ta ansvar för hela världen. Den som inte håller med kallas för iskall, föraktfull och oanständig!
Men … har inte varje människa ett personligt ansvar för sitt liv? Vad är det som säger att det är en vinstlott att bo i Sverige? Måste Mp bestämma vad som är bäst för människor i Afrika och Asien?
Har inte Mp – eftersom de är i regeringsställning – ett ansvar för svenska folket? Mp är ett litet parti men de är väldigt stora i orden. De anser sig vara bättre än partier som är 4-5 ggr större än de är!
För att fördjupa sig om Bangladesh rekommenderas två böcker. De beror också Monsunen och havets påverkan av landet.
”För att ytterligare fördjupa sig i den verksamhet som SIDA bedriver vill jag rekommendera två böcker av Helena Thorfinn, ”Innan floden tar oss” och ”Den som går på tigerstigar”. Hon har varit anställd på SIDA och arbetat inom deras utlandsverksamhet i Bangladesh Böckerna lär inte ha tagits emot så väl av viss personal inom SIDA eftersom de riktar en hel del kritik mot verksamheten.
andra om klimatförändringar. Lögnerna staplas ovanpå varandra, utan minsta lilla faktakontroll. När det gäller den ”goda saken”, då är alla lögner och felaktigheter en del av ”fulspelet!” Svensk media och vänsterpolitiker har fullständigt släppt alla spärrar! Det är mer än pinsamt att höra, när Isabella Lövin öppnar munnen, för man vet, att hon ljuger sig blå om läpparna! Bangladesh har kanske världens största deltaområde. Bangladesh är till stora delar detsamma som Bengaldeltat. Detta har bildats av de stora floderna Ganges och Brahmaputra från Himalaya som färdas långt genom Asien, på varsitt håll, men möts i Bengaldeltat. Där finns även en del kortare floder som Meghna. Landet består av uppslammade massor som långsamt sjunker ihop.
En novemberdag år 1900 satt uppfinnaren Waldemar Jungner och hans hustru Hulda tillsammans med några journalister, ingenjörer och finansiärer på Hotell Anglais vid Stureplan i Stockholm. De räknade varv efter varv som presterades av en eldriven bil, utrustad med ett silver-kadmiumbatteri som Waldemar Jungner konstruerat. Mycket stod på spel. Jungner hade i åratal ägnat all sin tid och alla de pengar han förmått låna ihop till sina experiment. Målet var att skapa en ny form av batterier som skulle revolutionera elektrotekniken. Försöket blev en triumf. Bilen körde sträckan Karlavägen, Narvavägen, Strandvägen, Birger Jarlsgatan och Sturegatan i inte mindre än 12 timmar – en sträcka på 148,5 kilometer. Dåtidens elbilar med blyackumulatorer kunde på sin höjd räkna med 30–40 kilometer på en laddning.
Batterier hade funnits sedan 1800-talets början och på 1850-talet hade fransmannen Gaston Planté utvecklat ett laddningsbart batteri, eller ackumulator, som fått stor spridning. Plantés ackumulator hade två blyplattor som elektroder, nedsänkta i en elektrolyt bestående av svavelsyra, det vill säga samma princip som hos dagens konventionella bilbatterier. Blyackumulatorn var förhållandevis billig och gav relativt hög ström under kort tid, men den var ömtålig, opålitlig och underhållskrävande, den laddades ur snabbt och kunde inte återuppladdas mer än ett begränsat antal gånger. Den som konstruerade ett laddningsbart batteri som var effektivare och billigare borde ha obegränsade avsättningsmöjligheter.
Det var alltså 119 år sedan som Waldemar Jungner körde sin bil i 12 timmar och 148,5 km med sitt silver-kadmiumbatteri på Stockholms gator. Vad har hänt sedan dess? Det batteri som år 1900 slog världsrekord för elbilar på Stockholms gator var av hög kvalitet, men med råvaror som silver och kadmium var det dyrt – alltför dyrt för att masstillverkas i industriell produktion. Utvecklingsarbetet måste fortsätta.
Bilar var inte var mans egendom. Den tillhörde överklassen. Försök gjordes med ångdrivna bilar. Men de ångdrivna vagnarna kunde inte mäta sig i prestanda och elbilen hade för dålig räckvidd. Några decennier senare besegrades de av bensinbilarna. Då tyckte man att bensinbilen var överlägsen och miljövänlig. Man slapp ju hästskiten på vägarna!
Nu när bilarna använder mycket mindre bensin och har större prestanda säger miljöstollarna att vi inte ska få använda bensinbilar! Men hur långt har vi kommit med utvecklingen av laddningsbara bilbatterier? Jag skrev en artikel om detta för ca 1½ år sedan. Vet (Mp) att kobolt till batterier i elbilar bryts någonstans och av någon? Nu läser jag:
Några av världens största it-bolag anklagas för delansvar i barnarbetares brutala villkor i Kongo-Kinshasa. Företagen stäms för att barn omkommit eller skadats när de jobbat med att vaska fram kobolt, en eftertraktad metall i it- och oljeindustrin. Apple, Alphabet, Google, Dell, Microsoft och Tesla stäms i USA:s huvudstad Washington av International Rights Advocates. Rättighetsorganisationen företräder anhöriga till 14 barn som skadats eller förolyckats i gruvorna.
Det finns alltså fortfarande 119 år efter Jungner inga vettiga batterier att driva bilarna med. Ända vill miljöstollarna ställa sig över detta. De vill förbjuda bensindrivna bilar. Vill de att vi ska gå tillbaka till häst-och-vagn och hästskit på gatorna? Varför har bakåtsträvarna fått så stor makt?
Min alternativa blogg är garanterat fri från politik och dumheter. Så skrev jag först Men ... vad är politik och vad är dumhet?
Så jag beskriver den bara som "JUST FOR FUN"!
Du når bloggen genom"Länkar jag följer" eller fliken "Kultur och kuriosa".
Senaste kommentarer