I vårt samhälle vill alla framhålla att de är goda och att deras handlingar utföres med goda intentioner. Ingen vill erkänna att de är onda och att deras handlingar skadar en mängd människor eller förstör delar av vårt samhälle. De vill inte erkänna att de är destruktiva både mot sig själv och andra. Istället växer de i sin glans av inbillad godhet. Men vad är då ondska?
”Inom den filosofiska världen finns det många teorier om ondska. En av dem som har försökt sig på att definiera fyra olika sorters ondska är den norska filosofen Lars Svendsen.
I sitt arbete hittar han den demoniska ondskan, där man gör det onda därför att det är ont. En ondska som han främst förpassar till skräckhistorier. Han identifierar även den instrumentella ondskan, när man gör ont i syfte att åstadkomma något gott längre fram.
Den tredje ondskan som Lars Svendsen ser det är den idealistiska ondskan, när man gör det onda i tron att det är gott. Här återfinner man många extremister, som vägleds av vackra drömmar.
Den fjärde ondskan kallar han den dumma ondskan, när aktören handlar utan att tänka om gärningen är ond eller god.” enl en artikel.
Mina tankar om ondska kommer ofta då jag läser om eller lyssnar till människor som säger sig vara goda men vill ta bort fri- och rättigheter för andra människor. De vill använda lagstiftning för att påtvinga oss andra deras egen livsstil. De vill göra oss andra till medberoende av något som vi inte vill ha. De står ju för det goda och föraktar oss som inte har sett ljuset. Jag läste en text på FB:
”Vad är gott? Vad är ont? Vad orsakar jag andra genom mitt beteende? Nej, vi borde inte behöva fundera på sådant så länge vi följer samhälleliga värderingar. Men om samhällets värderingar om vad som är gott och ont, om vad man bör eller inte bör göra, inte stämmer med verkligheten, eller att det onda övertrumfar det goda? Då måste den som vill göra gott lämna de samhälleliga principerna och rättesnörena bakom sig och ta självständiga beslut.”
Detta är alltså skrivet av en människa som anser sig stå för godhet. Men personen anser att samhällets värderingar inte är goda. Därför anser denna person att det är riktigt att bryta med samhällets normer och värderingar. Det ryser i min kropp när jag läser det! Hur långt är personen i fråga beredd att gå i sitt normbrytande? Kan denne begå brottsliga handlingar för att uppnå sina mål?
Naturligtvis måste vi alla ta ett eget ansvar för våra liv. Naturligtvis måste vi leva på ett sådant sätt att vi inte skadar andra människor eller vår omvärld. Jag anser att jag kan följa mitt inre samvete och ta självständiga beslut utan att motverka de samhälleliga principerna eller skada några andra människor.
Men … de som anser sig ha monopol på det goda har en annan uppfattning. Personen ovan anser, i resten av texten och i andra texter som denne har skrivit, att majoriteten har fel och att vi ska ompröva allmänna val, att vi ska frångå äganderätten, att det måste till tvingande åtgärder, att vi andra inte förstår vårt eget bästa, att vi måste ledas av en stark ledare, att vi kommer att ställa till med stor skada om vi inte lyssnar på denne ….
Jag anser att personen är farlig och destruktiv för samhället. Allt kan väl förklaras med att denne person drivs av en godhetsideologi och tillhör Mp. Men det finns ju många sådana personer runt om i landet. Det känns olustigt!
Senaste kommentarer