Stark stat och starkt samhälle – går det att förena?

Ett starkt samhälle – de orden har S mer eller mindre kapat. De anser att de vet vad ett starkt samhälle är. De vill bygga det starka samhället genom en stark stat. Med andra ord vill de att staten ska bestämma ännu mer över de svenska medborgarnas liv.

För mig har en stark stat fungerande infrastruktur, polis, domstol, försvar, vård, skola och omsorg. Men allt detta har ju monterats ned de senaste decennierna. Detta trots att ett gigantiskt styrelseskick har byggts upp! Ändå skrev statsministern i en debattartikel i december 2019:

Socialdemokratin har byggt Sverige starkare, med breda välfärdsreformer och med värderingar om plikt, rätt, skötsamhet, solidaritet, jämlikhet och jämställdhet. Alltid med den fasta övertygelsen om att framtiden kan bli bättre – den är vår att forma.

Floskler, vill jag säga! Ingenting av detta stämmer ju. Sverige som samhälle har inte blivit starkare. Samhället fungerar pga att enskilda människor gör sitt bästa för att allting ska fungera. Ett tecken på detta är ökade sjuktal – då speciellt psykisk ohälsa. Människor orkar helt enkelt inte med de stora krav som samhället, dvs de styrande, lägger på deras axlar. När de styrande inte levererar så gör vi vanliga människor det bästa av situationen.

Det missnöje och den misstro som finns på många håll i dag, tvivlen på om Sverige klarar av de problem som vi upplever i vår vardag, har ofta att göra med att samhället har dragit sig tillbaka.

Så fortsatte statsministerns text. Ja, makthavarna har övergått till nya projekt. Sverige är för litet när globala mål lockar. Men svenska folkets skatter är en bra språngbräda i karriären och ett utmärkt sätt att försörja sig på!

Men samhället lever utan deras styrning. Det är vi medborgare som skapar ett starkt samhälle! Vi har rättighet att vara missnöjda med de folkvalda som inte levererar. Det är vi som lever i vardagspusslet medan de svävar omkring i sitt luftslott. Jag kommer att tänka på en dikt som jag hade på min anslagstavla när jag jobbade:

”Vi de villiga
ledda av de okunniga
gör det omöjliga
för de otacksamma

Vi har gjort så mycket
under så lång tid
med så små resurser
att vi idag är kvalificerade
att göra vad som helst
med hjälp av ingenting”

Hoppas att svenska folket är beredda att göra vad som helst med hjälp av ingenting! För vi lär nog att ha många besvärliga år framför oss till följd av den ledning eller brist på ledning som vi har haft. Det är alltid vi som får städa upp efter inkompetenta politiker!Tillsammans gör vi samhället starkt – när politikerna sviker!

Samhällets förfall

När jag öppnar mitt flöde idag så hittar jag några visa ord från en bekant. Det är ord som jag och sambon har yttrat många gånger. Men vår vän hade gjort en bra sammanfattning av den. Journalisthögskolan och lärarhögskolan är roten till bristerna som vi ser i samhället idag!

Samhällets olycksbarn

När jag lyssnade på Henrik Jönssons senaste video så blev jag påmind om att det inte finns någon människa som aldrig gör fel. Jag själv har gjort många fel här i mitt drygt 70-åriga liv. Vilka av dessa fel är värda att gräva upp och straffa mig för nu?

Det är ju just detta som händer gång på gång! Människor har uttryckt fel åsikter eller varit på fel plats eller träffat fel människor eller något annat som rent politiskt inte är gångbart. Någon har kanske utfört en omoralisk handling. Nu är det lätt att det politiska drevet kommer och personen ifråga ska släpas i smutsen oavsett om denne inte har brutit mot någon lag eller ej. Sådana petitesser bryr sig inte de politiska dreven om. De bryr sig inte heller om vad gott personen ifråga har gjort för övrigt. När drevet har bestämt sig så finns det inte en chans att undkomma!

Det får mig att tänka på romanen Samhällets olycksbarn (Les Misérables) skriven av Victor Hugo och som utgavs 1862 dvs 20 år efter han hade börjat skriva den.

Boken handlar om den fattige skogsarbetaren Jean Valjean döms till fem års straffarbete för stöld av bröd. Efter upprepade rymningsförsök utökas hans straff till 19 år. När Valjean till slut blir frigiven är han hård och bitter på grund av all förnedring han fått uthärda, men han lyckas åter bli en god människa. Han kommer upp sig i samhället, och blir en framgångsrik industriman och borgmästare.

Men från hans förflutna kommer Javert, en före detta fångvaktare som avancerat till polis, och som drivs av en fanatisk övertygelse att brottslingar är och förblir brottslingar som aldrig kan sona sina felsteg. Javert ser det som sin plikt att föra Valjean tillbaka till tukthuset. Valjean tvingas fly till Paris med sin skyddsling Cosette.

Jag har själv både läst romanen och sett musikalen Les Misérables på stadsteatern i Malmö. Jag har varit bedrövad över Jean Valjeans öde. Jag har varit glad över hans framgångar men förtvivlad över att han skulle straffas trots att han hade sonat sitt brott.

Dagens drev fungerar som fd fångvaktaren Javert. De anser att den som har utfört en handling som inte stämmer överens med deras politiska övertygelse ska straffas – även om brottet skedde för lång tid sedan och egentligen inte var ett brott. Det räcker ju att de anser att det är ett brott. Det behövs inga rättegångar! Vi har sett många exempel. Det senaste var rektor Hamid!

Drevet går och alla måste ju hänga på – annars är det kanske de själv som har drevet efter sig! Vem vinner och vem förlorar? Vem är samhällets olycksbarn? De som drabbas av drevets härjningar eller de som själv ingår i drevet?