Det som regeringen ger med ena handen – tar den med råge med den andra handen.

En chimär eller illusion – kalla det vad ni vill – men varje politiskt beslut har en baksida. Besluten kan te sig bra från början. Politikerna kan framhålla sig själv som de goda som tänker på klimatet och människor som ska leva i det. Men det är alltid vanliga människor som måste betala denna godhet.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent, säger Andreas Boo som är vd för Pressretur AB. En nästan lika stor andel av hushållen är nöjda med hur systemet för pappersåtervinning fungerar. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

Men det är just det som regeringen vill ha! Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen förordning 2018:1463 om bostadsnära insamling av returpapper och miljöminister Karolina Skog (MP) lastade på tidningsbranschen nya kostnader i nivå med hela mediestödet. De framtida producenterna får det fulla kostnadsansvaret för att bygga ett nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Jag läste en artikel om hur denna förordning kommer att slå mot medierna i mitt eget län. Gota Media är ägare till Östra Småland och Nyheterna, Barometern-OT, Ölandsbladet, Kalmar läns tidning och en hel rad andra tidningar främst i Småland och Skåne. De köper tidningspapper för 35 miljoner kronor. Om priset på papper ökar med 20 procent innebär det en ökning av papperskostnaden med sju miljoner. Denna kostnad är rimlig om de ska ta fram lösningar för ”bostadsnära insamling av returpapper” samt driften av ett sådant system. Samtidigt ökar presstödet med 3,5 miljoner för 2019. Men det innebär att hela ökningen, och lika mycket till äts upp!

Lokaltidningarna har alltså inte ens fått kompensation för kostnadsökningarna som har beslutats av regeringen! Hur ska då medierna lösa detta? Antingen måste de få mer intäkter eller minska kostnaderna.

Intäkterna går knappast att höja då fler och fler säger upp sina tidningsprenumerationer. Mest pga att de upplever att journalisterna inte sköter sitt uppdrag – inte rapporterar om sådant som vanliga människor vill läsa. Samtidigt har medierna fått minskade annonsintäkter – antagligen för att annonsörerna inte får valuta för pengarna. Men behövs då lokalmedierna? Ja, naturligtvis i en demokrati är de viktiga. det är ju lokalmedierna som kan rapportera om hur våra skattepengar används på lokal nivå.

Den 14 juni 2018 antog riksdagen proposition 2017/18:154 och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) levererade en höjning av mediestödet med 55 miljoner kronor till 622 miljoner kronor.

”Vårt syfte är att bidra till förutsebarhet samt goda och långsiktiga förutsättningar för granskande journalistik i ett föränderligt medielandskap. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för den fria pressens framtid och innebär en förlängning av nuvarande stöd med modifieringar vidtagna utifrån en analys av konsekvenserna av den omvälvande utvecklingen för mediemarknaden internationellt och i Sverige.” skrev Alice Bah Kuhnke.

Hon och övriga ansvariga ville alltså bidra till förutsebarhet samt goda och långsiktiga förutsättningar för granskande journalistik i ett föränderligt medielandskapet.

Men kostnaderna då? När papperskostnaderna stiger får medierna mindre pengar över till god journalistik! Jag får inte ekvationen att gå ihop – speciellt inte då 90 % av tidningspappret redan återvinns. Men Miljöpartiets språkrör och miljöminister Isabella Lövin försvarar det nya systemet:

– Det är inte rimligt att människor ska behöva släpa sina tidningar och tomma förpackningar till återvinningsstationer som alltför ofta är överfulla och smutsiga. Ofta ligger stationerna avlägset, så att man blir beroende av bilen för att ta sig dit. Därför beslutade regeringen om ändringar som gör det lättare för människor att källsortera och som förtydligar producenternas ansvar för insamling. Eftersom förslagen inte är detaljstyrande så finns alla förutsättningar att utforma kostnadseffektiva system för insamling.

Naturligtvis drabbar de ökade kostnaderna oss vanliga människor på något sätt – om vi har papperstidningar eller ej. Vi kommer att få höjda sophämtningstaxor! Politikerna ger med ena handen och tar med den andra.

 

 

 

Annonser

När politiker möts med hån och spe har de förlorat kontrollen

Aldrig förr har jag upplevt så mycket raljerande, satir, ironi, karikatyr, förakt, hån och spe som nu, då det gäller de folkvalda makthavarna. Detta har väl förekommit alltid. Det har varit tecknare och ”den kulturella eliten” som har raljerat och bannat. Men nu … är det vanliga människor! Nu ser man föraktet och hånet rikligt förekommande i sociala medier. Vad har egentligen hänt? Tycker allmänheten så illa om politikerna?

Jag läste idag att ”Utan tro på politiken är demokratin dömd”. Det var Daniel Swedin som skrev detta. Jag höll med om det mesta som han skrev – för en gång skull. Han skrev om Järvaveckan och om utanförskap. Han ville naturligtvis vinkla det ur perspektivet att de som bor i ”utanförskapsområdena” är de mest missgynnade. Men …

”Skolorna, bostäderna, det sociala skyddsnätet, förskolorna, kollektivtrafiken, cykel- och gångbanor, vägar till jobb och praktik, trygghet, tilltro till rättsväsendet. Allt sådant styrs av politiken, och för människor utan resurser och tillgång till gräddfiler är politiken det enda trovärdiga verktyget för att åstadkomma förändring.”

Ja, han har rätt … men fel. Allt som styrs av politikerna påverkar oss alla! Vi behöver bostäder, skolor, vägar, trygghet, vård osv allihop. Det satsas faktiskt mer pengar på utanförskapsområdena än det gör på småbyar ute på landsbygden. I utanförskapsområdena finns kollektivtrafik – subventionerad sådan. Men på landsbygden är det betydligt sämre.

Finansminister Magdalena Andersson hånar Bensinupproret. Bensinupproret 2.0, som samlat 670.000 personer på Facebook, kan vara fejk. Det antydde finansminister Magdalena Andersson (S) i riksdagen under den gångna veckan:

– Lyssna inte bara på Bensinupproret. De samlar många konton på Facebook, fortsatte hon med betoning på ”konton”. Sen får man se hur många människor som står bakom de kontona. Men de samlar inte så många i sina demonstrationståg.

– Titta på de tusentals och åter tusentals och tusentals ungdomar som demonstrerar, som fyllde Kungsträdgården i Stockholm, som demonstrerar över hela Europa, över världen – för att du och jag och andra politiker ska ta vårt ansvar gentemot våra framtida generationer. Jag vill göra det, påpekade finansministern.

Hon bryr sig alltså mer om skolkande skolungdomar som demonstrerar än om vuxna som bor på landsbygden och inte kan använda sig av kollektivtrafiken. Hon vill inte sänka bensinpriset men nämner ingenting om att ALL kollektivtrafik är subventionerad.

”Förra året kostade varje biljett som såldes på Stångdals- och Tjustbanorna skattebetalarna 301 kronor. Totalt var skattesubventioneringen av de båda järnvägsbanorna omkring 150 miljoner kronor.”

”Under 2018 kostade trafiken i såväl Kalmar som Östergötland totalt 181,3 miljoner kronor. Region Östergötland betalade 24 miljoner och statsbidragen var på 20 miljoner.

De 497 000 resandena betalade 30,5 miljoner för sina biljetter.

Det reste 340 000 personer med Stångådalsbanan och 157 000 med Tjustbanan.

Av den totala kostnaden för järnvägstrafiken täcker biljettintäkterna inte mer än 17 procent.” läste jag.

Men … om detta nämner hon inget. Däremot pratar hon om ökade kostnader för 40-talisterna som börjar bli gamla och behöver vård. 40-talisterna bör befinna sig mellan 70-80 år. De har betalat skatt och blivit lovade en tryggad ålderdom. Den kategorin består av ca 964 000 människor. En del av dessa kommer att avlida de närmaste åren. De kommer aldrig att behöva den vård som finansministern talar om.

Men det finns andra grupper som har stort behöv av stöd. Kanske finansministern kan prata lite om dessa istället. Enligt SCB fick 768 740 personer försörjningsstöd 2017. Samtidigt hittade jag följande graf om subventionerade jobb i arbetsförmedlingens rapport.

Men finansministern väljer att tala om 40-talisterna som envisas med att bli gamla! Maken till fräckhet måste man leta efter. Hon föraktar ju oss som har jobbat i hela vårt liv – utan subventioner. När regeringen väljer att använda våra inbetalda skattemedel på annat – istället för att ge oss tillbaka det som vi har blivit lovade – då blir vi arga.

”Enligt en mätning för Forum för levande historia anser 59 procent av svenskarna att demokratin i Sverige försvagats under de senaste åren.

Det går inte att valtala bort de orättvisor som ligger till grund för ett lågt valdeltagande eller demokratimisstro. Det måste till något så grundläggande som bättre livsvillkor och politiker som känner till verkligheten som den ser ut för lågutbildade, arbetarklassen och utrikesfödda.

Om politiken inte upplevs göra skillnad i människors liv så överger människor den.” skriver Swedin.

Om politiken inte upplevs göra skillnad i människors liv så överger människor den. Ett sätt att överge de icke trovärdiga politikerna är stir, skämt, hån och spe. Jag har läst en mängd sådant om finansministern idag. Vissa saker borde kanske aldrig ha skrivits men annat nickade jag eller skrattade gott åt. Idag var det finansministern, igår statsministern, någon dag tidigare kulturministern eller justitieministern eller … Ingen i regeringen går fri! Det finns andra politiker som hånas på samma sätt. Varför? Politikerna befinner sig i en nedåtgående spiral och tappar tilltro mer och mer för varje dag som går.

När politikerna saknar trovärdighet så använder befolkningen humorn som kompensation. Vi skrattar oss genom eländet medans vi samlar mod inför upproret. Det mullrar i leden och snart står inte befolkningen ut med politiska dumheter längre!

Jeanders bild av finansministern

 

Det marinerade folket

De flesta av oss är uppvuxna i samma kontext, med samma värdegrund, med kristendom och med socialdemokrati. Under mina 70 år har S regerat 52 år. S är alltså det parti som har haft störst påverkan av mitt liv.

Som nyfödd lades jag i den socialdemokratiska marinaden. Där har jag och de flesta i min ålder befunnit oss under vår levnad. Sverige har genomsyrats av socialdemokrati.Men S fick lite konkurrens med medierna. Därför såg S till att få makt över dessa via ett radiomonopol. Men …

”Mellan 1958-66 sändes piratradio från Öresund. Britt Wadner var från början delägare och sedan ensam ägare till fartyget som sände ut radiovågor. De flesta skåningarna lyssnade på Radio Syd. Sändningarna var reklamfinansierade och musik (popmusik från hela världen) sändes ut i etern 20 tim/dygn. De var föregångare till P3 och idag P4.

Men enl radiolagen så hade Sveriges Radio monopol på att sända radio över Sverige. Det gick inte rent juridiskt att stoppa sändningarna som gjordes på internationellt vatten. Då ändrade man radiolagen för att stoppa sändningarna. Svenskar fick inte sända radio mer än genom Sveriges Radio!

Britt Wadner drogs inför domstol 5 ggr och tillbringade 1 månad i Hinsebergs fängelse.” skrev jag i bloggen om yttrandefrihet 14 april 2014.

SVT började sända TV för svenskarna redan 1956 men gjorde det då under namnet Radiotjänst som senare skulle bli Sveriges Radio. Det första programmet som sändes hette ”En Skål för Televisionen” där Lennart Hyland var med. Riksdagen beslutade dock 1956 att TV skulle sändas reguljärt i Sverige och för att bekosta satsningen införde man en TV licens. Egentligen var det förbjudet,  enligt svensk lag, att titta på något annat än svensk TV. Men vi som bodde i gränstrakter tittade naturligtvis på grannländernas tv-utsändningar. Det var först när kabel-TV bolagen började sända i Sverige som fler fick upp ögonen för andra kanaler. Detta motarbetades dock extremt av den svenska socialdemokratiska regeringen som ville ha monopol på TV. Många av de större dagstidningarna kontrollerades också av S. Vi blev marinerade i S-propaganda.

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund har haft ett stort inflytande på oss. På 1950-talet tog kvinnoförbundet starkt avstånd från ett svenskt atomvapen, vilket anses ha bidragit till att den dåvarande regeringen sa nej till atomvapen. Sexköpslagen, maxtaxa inom barnomsorgen och att det socialdemokratiska partiet sedan partikongressen 2001 är uttalat feministiskt är andra frågor som har drivits fram av S-kvinnorna. Bra eller dåligt? Marinerade är vi iallafall!

Socialdemokraterna och LO har tagit åt sig äran av ”den svenska modellen” och ”den humanitära stormakten”. Det svenska folket har utsetts till att vara ”andligt lortiga” och måste styras av den S-ledda självutnämnda eliten. Vi har låtit dem tro detta eftersom vår välfärd har blivit bättre – inte pga politikerna utan pga efterkrigstiden och näringslivet. Vår export har gått bra vilket har gynnat befolkningen med arbetstillfällen och bättre försörjningsmöjligheter. Vi är ju marinerade!

Nu, när alltfler tar sig upp ur S-marinaden, påstår de att vi inte delar deras värdegrund! Men vi är ju marinerade i S-värdegrund! Vem har lagt fel ingredienser i deras marinad? Allt beror ju på marinadblandarna – regeringen!