Regeringsfrågan

Nästan tre veckor har förflutit sedan valet. Fortfarande vet vi ingenting om vilken regering som vi kommer att ha de närmaste fyra åren. Varför? Jo, de ägnar sig åt käbbel! Min sambo och jag ställde oss frågan långt innan valdagen: ”Kommer regeringsfrågan vara löst under september månad?” Vi visste ju svaret och och är tveksamma om de kommer att lösa den före jul.

Men behöver vi en regering? Vi har ju landsting och kommuner som sköter den dagliga verksamheten i landet. Vi har riksdagen som tar beslut och är lagstiftande organ på nationell nivå. Så vad gör regeringen mer än verkställer riksdagsbeslut? Enligt regeringens hemsida:

”Regeringsärenden är ärenden som regeringen beslutar om. Vilka ärenden som regeringen ska eller får pröva finns angivet i regeringsformen, som är en av grundlagarna. Regeringen får inte besluta i ärenden som riksdagen har ensamrätt att fatta beslut om, som till exempel lagstiftningsärenden och statsbudgeten. Regeringen får inte heller avgöra frågor som ska prövas av domstol, eller bestämma hur en annan myndighet ska använda sina maktbefogenheter i ett enskilt fall.

Exempel på regeringsärenden:

  • förordningar med instruktioner om vad en myndighet ska göra och vilka regler den ska följa,
  • prövning av vissa överklaganden av myndigheters beslut och
  • utnämningar av höga, offentliga tjänster som till exempel ambassadörer, landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter, styrelser för statliga bolag och rektorer på universitet och högskolor.”

Tja! Jag är inte imponerad av deras ärendelista. Regeringens uppgift är ju egentligen övergripande administration samt representation.

Vad är det då som de bråkar om? Det finns bara ett svar: MAKT. Jag skrev en artikel för ungefär ett år sedan:

”Att fokusera på fel saker kan vara farligt. Ofta känns det som om svenska politiker fokuserar på fel saker. De pekar med hela handen på en detalj och kan därmed dölja allt annat. De låter oss tro att faran finns på ett håll när de kanske själv är farligast när de döljer fakta.

Ett färskt praktiskt exempel: För ca 14 dagar sedan hissade badvakterna röd- och svart flagga på en strand en bit bort. Den betyder hajvarning och alla tog det på djupaste allvar. I stormen som varit veckan innan hade ett av hajnäten som finns en bit ut i vattnet gått sönder och några hajar sågs farligt nära land. Ingen vågade bada förrän näten var lagade och hajarna var jagade ut i havet igen. Men vad hade hänt om badvakten hade hissat denna flagga lite då och då efter egen lust? Hade någon trott på faran? Hur många hade trotsat badförbudet?”

Nu är sju partier eniga om en sak: SD är den stora faran. De har hissat sin varningsflagga i alltför många år. Ingen bryr sig längre. De ägnar all sin tid åt att förtala och demonisera. De vill på alla sätt utestänga SD och därmed 1,1 miljoner väljare från inflytande. Varför? De vill inte dela med sig av sin egen makt. När de demoniserar SD så kan de dölja det egna partiets brister och vilken fara det innebär att ge dem mer makt. Det är dags att hissa varningsflaggan mot dessa sju partier!

De uppför sig som brukspatron som inte ville släppa in allmogen i finrummet. Nu är det sju partier som inte vill släppa in SD! Tur att Sverige fungerar ändå – trots deras käbbel!

 

Annonser

Har vi fått nog?

Svensson är en försynt människa som hellre knyter näven i byxfickan än agerar känslosamt. Vi kan nog i många sammanhang kallas för lugna, sansade, eftertänksamma och vi undviker bråk. Det kan ha med vårt kalla bistra klimat att göra. Vi måste samarbeta och hjälpas åt för att överleva. Vi är ett arbetsamt och plikttroget folk som inte har tid med konflikter.

En liten grupp av befolkningen har hellre använt sin tid åt att agitera och protestera än åt gemensamma åtagande. Vi har låtit dem hållas. Men den gruppen har vuxit sig starkare och blivit mer och mer krävande. Svensson har knutit näven i byxfickan allt hårdare. Det har mullrat lite försynt och raljerats. Det har debatterats på sociala medier.

Svenssons försynthet har utnyttjats av de styrande och av de agiterande minoritetsgrupperna. Svensson har under lång tid varit utsatt med att kallas för en mängd invektiv, blivit förbjudna att använda vissa ord, påtvingats vissa normer, blivit beskyllda för en mängd saker, osv.

Under många år har människor förföljts, blivit av med sina jobb och sin facktillhörighet, blivit uteslutna från bekantskapskretsen och från gemensamma sammankomster. Allt pga politiska uppfattningar! Många gånger har lokaluthyrare och/eller artister tvingats, av de högljudda minoriteterna, att ta avstånd från de personer och organisationer som har ”fel” uppfattning. Svensson har fortsatt att knyta näven i byxfickan.

Statsministern har deltagit i denna kampanj. Han har ljugit, smutskastat och utestängt en demokratiskt vald grupp. Han har inte missat ett tillfälle att tala om gruppens förflutna. Ändå talas det om att alla ska få en andra chans! Men inte då det gäller riksdagsarbete – om man tillhör ett visst parti. Samtidigt har han inget emot att religiösa extremister eller vänsterextremister finns med i riksdagen. Inte ens nu, när han entledigades, kunde han hålla tyst. Han for ut i en tirad om SD:s rötter i ”vitmakt-rörelser”.  Jag mår illa när jag hör en statsminister – om än precis bortröstad – uttrycka sig på detta hatiska sätt.

Nu tycks iallafall svenska folket ha tagit upp näven ur byxfickan. Nu har vi fått nog! De borgerliga partierna och SD inser att vi behöver en helt annan politik. Nu måste landet regeras och inte agiteras sönder. Nu måste vi lägga av med mycket prat och lite verksamhet – och vända på begreppet! Den feministiska regeringen har gjort sitt för mycket lång tid framåt.

Den nya regeringen – hur den än kommer att se ut – får ingen lätt uppgift. Den måste bekämpa de gamla strukturerna och bygga upp nya. De nya strukturerna måste bejaka befolkningens önskemål och göra en återgång till demokrati – verklig demokrati och inte socialistisk.

 

När ska de plocka fram sin plan

Fyra år med feministisk regering. Fyra år som skulle ha kunnat göra skillnad för de utsatta kvinnorna. Men vad har de gjort? När ska de presentera planen och vad ska de göra åt den?

Jag läser idag:

”År 2015 uppskattade socialstyrelsen att det fanns uppemot 38.000 könsstympade kvinnor i Sverige, men nu har en ny sammanställning gjorts för ett antal länder i Europa som visar att det är en grov underskattning. Enligt siffror som SVT Nyheter har tagit del av handlar det om mångdubbelt fler.

Sammanställningen visar att Sverige är ett av de länder som har störst andel kvinnor från länder där könsstympning är mycket vanligt, länder som Somalia och Etiopien.”

Jag skrev följande den 6 februari 2018:

Idag den 6 februari är internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Dagen inrättades 2012 av FN:s generalförsamling som uppmanar medlemsstaterna att öka medvetenheten om könsstympning och vidta konkreta åtgärder mot den skadliga traditionen. Mål 5 i de globala målen säger att kvinnlig könsstympning ska vara avskaffat världen över senast 2030!

Vad gör då vår humanitära stormakt med sin feministiska regering? I april 2017 (alltså för snart ett år sedan) sa Åsa Regnér i TV-programmet Kalla fakta att ”Vi har en plan …” Hon avsåg då hur man ska bekämpa hederskultur, förtryck i förorterna, barn- och kvinnomisshandel, könsstympning osv. Då undrade jag här i bloggen (5 april 2017,  Arg, ledsen, trött, förtvivlad, …) som har funderat över dessa frågor de 10 senaste åren:

”Varför blev det mer avskyvärt bara för att Kalla fakta visade programmet? Varför har inte politiker velat ta i frågan ens med tång tidigare? Åsa Regnér sa efter programmet att regeringen har en plan. Vadå för plan? Varför har de och tidigare regering inte gjort något åt problemen i förorterna? Vi är många som har påtalat problemen och då blivit överösta en mängd invektiv samt blivit nertryckta i åsiktskorridoren. Vi är många som har undrar om politikerna har varit dumma och naiva eller enbart cyniska. Om det handlar om ren cynism och maktbegär så borde de avgå hela bunten! Jag har inget förtroende för dem som förnekar uppenbara fakta tills de blir överbevisade i ett TV-program!”

Vad har hänt med planen?

”Regeringen fattade i dag beslut om att skärpa Socialstyrelsens uppdrag att arbeta mot könsstympning.

En utredning ska gå genom vad som redan görs, vilka stödbehov utsatta flickor och kvinnor har samt ta fram förslag på hur kunskaperna kan öka hos personal som möter könsstympade, till exempel inom sjukvård och skola.

En handlingsplan för nya eller ökade insatser ska läggas fram senast i mars nästa år.

– Utöver att det här är en väldig kränkning och ett tydligt uttryck för kvinnoförtryck, så innebär det också ett väldigt starkt lidande av de flickor och kvinnor som är utsatta, säger Annika Strandhäll.”

Handlingsplanen ska alltså läggas fram nästan ett år efter ”Vi har en plan …” Jag närmar mig kokpunkten när jag läser detta. (23/11-2017) Har de inte förstått? Det handlar om människor som får sina liv förstörda. Men de tror att allt löses med att lägga fram planer.

Jag tänker på t ex en somalisk kvinna – boende i Sverige – som jag diskuterade könsstympning med för 4-5 år sedan. Hon berättade att hon har haft stora problem med långvariga och smärtsamma toalettbesök, mens, sex och barnafödande. Allt pga ärrbildning efter att hon könsstympats som flicka. Hon har fått hjälp via svensk sjukvård. Nu vill hon att RFSU ska upplysa om denna hjälp ute på skolor och ungdomsmottagningar. Men hon har fått kalla handen. Jag frågade henne om vad de anhöriga säger om att hon går ut med denna fråga offentligt? Svar: Mamma tycker att det är bra men övriga säger ”Du ska inte prata med de vita om detta!”

”Uppskattningar har visat att det finns cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige som är könsstympade. Av dessa beräknas cirka 7000 vara under 18 år. De flesta kommer från länder som Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia.”

Men varför nöjer regeringen sig med att göra planer? Kommer planen att presenteras i mars månad i år? Kommer den att verkställas? Vad hjälper en plan de kvinnor som har problem pga att de är könsstympade? Förstår den feministiska regeringen vad det innebär att ha ”stora problem med långvariga och smärtsamma toalettbesök, mens, sex och barnafödande”?

Bryr de sig om dessa kvinnor? Jag tror inte det! Jag tror att de är mer intresserade av att behålla makten! Annika Strandhäll anklagar ju SD-ledaren för att inte ”förstå vårdens problem”. Jag anklagar henne, Åsa Regnér och resten av regeringen för att inte se förortens problem!

Men … de har ju en plan!”

Vad har egentligen hänt med deras plan? Gjorde den feministiska regeringen något som kan vara till nytta för dessa flickor/kvinnor? Varför har F! varit så tysta? Vad har alla andra feminister gjort – mer än ägnat sig åt #metoo? Tänker de agera?

Tidigare äldre inlägg

Annika Samuelsson Cederberg

Ett gott liv- a good life.

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

AfS vill dränera det politiska träsket. AfS kallar en spade för en spade. AfS är en tydlig röst för #swexit. AfS adresserar problemet med det demografiska hotet mot det svenska folket. AfS står upp för yttrandefriheten. AfS vill avskaffa HMF och förbjuda åsiktscensur på nätet. Sverige behöver AfS!

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Utforskar vår underbara värld objektivt. Piffar till den lite lätt med PS.

...blott ett litet strå...

-mitt brunstämplade tankegods-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Assistans på dina villkor

Alla människor är lika värda

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN SÅ BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolt

%d bloggare gillar detta: