Ett inofficiellt banksystem – hawala

För oss som bor i Europa är det självklart att använda någon banktjänst när vi vill förmedla pengar. Men i vissa länder finns inga fungerande banksystem. Då används informella betalvägar.

Jag har själv använt mig av dessa betalvägar når vi importerade Fairtrade-varor till vår butik från Bangladesh. Jag använde mig då av ett godkänt växlingskontor. Men … jag läste en artikel:

”Via det informella banksystemet hawala förmedlas pengar till länder där betalningssystemen fungerar illa, till exempel Syrien och Somalia. Men många av de svenska hawala-kontoren saknar enligt polisen godkännande från Finansinspektionen.”

”Inget vet hur stora belopp som hanteras via hawala eller vart pengarna tar vägen. En specialistgrupp ledd av Finanspolisen har nu bildats för att hindra att Sverige blir en fristad för penningtvättare och terrorfinansiärer.

EU-kommissionen har nyligen ställt frågor till svenska regeringen om hawala och misstänkt koppling till terror, penningtvätt och människosmuggling. Den svarta hawala-marknaden har vuxit i flera EU-länder.”

Så jag började googla för att få fram mer fakta. På Wikipedia läser jag:

Hawala (även kallat hundi) är ett informellt valutaväxelkontor byggt på ett brett nätverk av växelkontor i främst Mellanöstern, Afrika och Asien.

Hawala har sitt ursprung i sharialagarna och finns nämnt redan på 700-talet. Den grundläggande varianten av Hawalasystemet går till så att pengar förs över via nätverket av hawalaväxlare eller hawaladars. En kund går till en hawalaväxlare i en stad och ger växlaren en summa pengar som ska föras över till mottagaren, vanligtvis i en utländsk stad. Hawalaväxlaren ringer till en annan hawalaväxlare i mottagarens stad och ger instruktioner över hur mycket pengar som denne ska ge till mottagaren. Vanligtvis sker ett avdrag för tjänsten, så kallad kommission, och samtidigt utlovas att skulden regleras vid ett senare datum.

Ordet ”angadia” betyder kurir på hindi men används också för personer som agerar som hawalaväxlare inom Indien. Dessa personer agerar som ett parallellt banksystem för affärsmän. De tar betalt genom en växlingskommission på ca 0,2 %–0,5 % per transaktion mellan två orter.

Efter den 11 september 2001 misstänkte USA:s regering att vissa hawalaväxlare kan ha hjälpt terroristorganisationer att föra över pengar för deras verksamhet. Hawala har blivit olagligt i vissa delstater i USA och i en del andra länder.”

Vad har då detta med Sverige att göra? 2008 greps en man i Göteborg av Säpo och misstänktes för terrorbrott. Polisen blev så småningom tvungna att släppa honom eftersom tillräckliga bevis för åtal saknades. Jag läste en intervju med hustrun – där hon förklarar mannens oskuld:

”Som de allra flesta personer i Sverige av somaliskt ursprung skickar familjen pengar till sitt gamla hemland för att hjälpa släktingar. Somalia har inget fungerande banksystem och för att pengarna ska nå mottagaren används systemet hawala.”

”–Vi brukar skicka pengar till våra föräldrar. Det gör alla från Somalia. Och så har vi skänkt till välgörenhet, många i Somalia har ingenting, säger 37-åringens hustru.

De har anlitat många olika personer och hawala-banker för att pengarna ska nå fram. Men det har aldrig vållat några problem och pengarna har alltid nått sitt mål. Därför har hustrun svårt att tänka sig att deras pengar skulle ha kommit i fel händer.

Varken hon eller släktingarna säger sig känna igen namnen på de andra terrormisstänkta som greps igår.”

Detta är tydligen ett gammalt sätt att tvätta pengar på. Många använder systemet för att skicka pengar till anhöriga eller andra i hemlandet. Men enligt polisen har systemet också använts för överföring av stora summor pengar i samband med terrorfinansiering. Nu läser jag i DN:

”Finansinspektionen förväntas ha en nyckelroll i saneringen av hawalabranschen. Men myndighetens tillsyn brister. Varken kriminalitet eller ekonomi kontrolleras.”

”Ett mål är att få bort de så kallade hawalakontor som saknar tillstånd från Finansinspektionen – men ändå tar betalt av människor för att skicka pengar till fattiga länder vid sidan av banksystemet.”

”Redan för tolv år sedan konstaterade Brottsförebyggande rådet, BRÅ, att ”tillsynen av de alternativa betalningsförmedlarna är en känslig fråga”. Så här skrev man i rapporten ”Penningtvätt och finansiering av terrorism” från 2006:

”De alternativa betalningsförmedlarnas verksamhet bidrar till att invandrare på ett enkelt och billigt sätt kan skicka pengar till sina hemländer. Ökad tillsyn och kontroll kan uppfattas som ett ingrepp i grundläggande fri- och rättigheter och något som försvårar en skyddsvärd verksamhet. Samtidigt står det klart att betalningsförmedlingen i vissa fall används för kriminell verksamhet och mycket tyder på att denna användning kan komma att öka.”

Att detta skulle vara en förklaring till fortsatt bristfälliga kontrollen avfärdas dock av de företrädare för Finansinspektionen som DN pratat med.”

Ja, denna känsliga fråga – där grundläggande fri- och rättigheter betyder mer än kontroll av oseriösa hawalaväxlare – gör att den kriminella verksamheten kan frodas. Myndigheterna ser mellan fingrarna på detta sätt att skicka pengar och endast en liten del av verksamheten redovisas. Penningtvätt kan ske på många olika sätt och detta är ett.

Jag läste om ett annat sätt. Den 11 maj 2018 upptäckte säkerhetskontrollen vid flygplatsen i Málaga en resväska som innehöll innehöll 705.000 euro. En tysk medborgare som var på väg till Turkiet kunde gripas. Mannen är nu misstänkt för penningtvätt eftersom han inte har kunnat uppge vart pengarna kommer ifrån skriver nyhetsbyrån Europa Press.

Det penningtvättas alltså för ganska stora belopp – både hemma i Sverige och utomlands. En del av pengarna används till terrorverksamhet. Men vad gör det? Politikerna är nöjda om de kan kräva ut mer skatter av vanliga laglydiga medborgare!

Är du lycklig?

Tro, hopp och lycka, det kan inte staten knycka! De orden skrev en klasskompis i mitt poesialbum vid slutet av 1950-talet. Jag förstod inte innebörden då. Men nu förstår jag dem bättre – speciellt när världen ser ut som den gör!

Men så läste jag några rader av Martin Seligman. Han har bl a ha myntat begreppet ”inlärd hjälplöshet” dvs apatisk och jobbar med positiv psykologi. Han har en teori om att 60 procent av vår lycka bestäms av genetik och miljö och de resterande 40 procenten handlar om hur vi väljer att reagera på det som händer i våra liv. Det finns massor av andra forskare som likt Seligman studerat lycka. De har kommit fram till några av de vanor där studier visat att de lyckligaste människorna delar, prioriterar och har gemensamt. Om man ska tro på dem och vill bli lycklig så finns här en lista:

1. De lever i nuet

De lyckligaste människorna väljer att fokusera på det de kan styra – här och nu. De vet att lycka är ett val – oavsett vilken kamp du går i genom.

2. De omger sig av andra glada människor

Detta är en av de viktigaste punkterna att se över om du vill bli lyckligare. För som Jim Rohn en gång sa, “Du är genomsnittet av de fem närmsta personerna i ditt liv.”

3. De prioriterar tid med sina nära och kära 

Studier visar att en av de “topp 5” saker människor ångrar när de ligger på dödsbädden är att de önskar att de umgicks mer med deras nära och kära. Vill du bli lyckligare, vårda dina närmsta relationer.

4. De har en dröm

Utan en framtid att se till, är det förflutna det enda vi kan titta tillbaka på. Oavsett om din dröm är att resa runt i världen, starta eget företag eller lära dig ett nytt språk så behöver du något betydelsefullt att sträva efter i ditt liv.

5. De kan vänta

Ju större dröm du har, desto mer tålamod behöver du. Lyckliga människor är beredda att vänta på belöningar och istället fokusera på resan.

6. De schemalägger “egentid”

Att säga “ja” till allt är ingen vidare idé om du strävar efter lycka och välmående. Att ge är viktigt, men om det innebär att det tar upp all din tid för att koppla av, varva ner och lära dig nya saker så är det inte värt det.

7. De spenderar pengar på upplevelser framför materiella ting

Bilen som du just köpt minskar i värde så fort du trycker på gasen medan erfarenheter ger minnen som stannar med dig för resten av ditt liv.

8. De ger mer än de tar

Glada människor förstår att detta faktiskt kommer att göra dem lyckligare i slutet av dagen.

9. De är inte rädd för att misslyckas

Lyckliga människor vet att de måste kunna resa sig från sina misslyckanden. Som det japanska ordspråket säger, “Fall sju gånger och res dig upp åtta.”

10. De prioriterar sömn och motion 

Det är ingen hemlighet att sömn och motion får dig att må bättre, bli friskare och piggare överlag. Det vet lyckliga människor som prioriterar detta i sin vardag.

11. De är nyfikna och villiga att lära sig 

De allra lyckligaste människorna har alla en sak gemensamt. De är nyfikna och vill utvecklas, utforska och lära sig nya saker – livet ut!

Bra regler som jag alltid har levt efter

LYCKA – Jag tror att jag är lyckligt lottad med en positiv livssyn. Jag tror på mig själv och varje dag plockar jag guldkorn i min tillvaro – njuter av solen, vattenporl, fågelkvitter, blomdoft, god mat, …  Har lätt för att gapskratta åt livets olika skeden. Jag känner mig lycklig och trygg och har begåvats med en stor portion nyfikenhet. Det lilla ordet ”VARFÖR” spelar en stor roll i mitt liv. Datorn och internet används hela tiden för att hitta svar på alla mina frågor. Ibland vill jag förmedla en del av de kunskaper som jag har samlat på mig och då hamnar jag ofta på något debattforum. Ja, jag känner mig lycklig för att jag kan leva just det liv som jag gör!

Hoppet är det sista som överger en människa. Därför hoppas jag naturligtvis på att de som bestämmer här i världen ska tänka om! De ska tänka om, göra om och göra det bättre! För vi kan ju inte kräva att de ska vara perfekta och skapa paradiset för oss. Men jag hoppas att mina barnbarn ska få en bra framtid, att levnadsvillkoren blir bättre för människor som lever med hedersförtryck, sharialagar, dödshot, våld och misär ska få det bättre.

Jag kan inte låta bli att tänka på vår äldsta bloggerska Dagny Carlsson 108 år. Hon har fortfarande drömmar och nyfikenhet. En dröm hon har är att tillsammans med två väninnor är att kunna åka till Norrland när det blir möjligt att resa igen – gärna till sommaren.

– Vi ska åka och se midnattssolen, säger Dagny Carlsson.

Jag hoppas att jag ska vara som Dagny resten av mitt liv!

Det kan inte staten knycka – Staten tar en stor del av våra inkomster via skatter och avgifter. Den levererar inte den välfärd som den har lovat oss. Men tro, hopp och lycka kan inte staten knycka! Varje person skapar sin tro, hopp och lycka. Det finns inne i varje person och är olika för var och en av oss. Staten skulle nog gärna vilja lägga beslag på detta – men hur beskattar de ett gapskratt?

att äga

Vad används våra EU-avgifter till?

Vi betalar skatt och en del av den skatten går vidare till EU. Den svenska EU-avgiften varierar stort mellan enskilda år, men under fem år har den i genomsnitt varit brutto 35 miljarder kronor per år. EU-bidragen till Sverige har under samma period uppgått till 11 miljarder kronor per år. När EU-bidragen räknas bort blir den svenska nettoavgiften 24 miljarder kronor per år. Det visar en genomgång som Europaportalen gjort.Vad använder då Eu pengarna till? Jag hittade en lista på 50 galna saker som Eu har spenderat pengarna på. Här kommer några av dem (Jag har räknat om alla siffror till svenska kronor för enkelhetens skull):

  • År 2016 fick handelsorganisationen för jordbruket i Flandern i norra Belgien (VLAM) 24 miljoner SKR från EU för att genomföra en kampanj för frysta pommes frites. Kampanjen riktades mot länder i Asien och syftade bland annat att ”bygga en positiv bild av frysta pommes frites från Europa” . Som en del av kampanjen kunde man uppleva maskot och pommes frites-ambassadör Mr. James Bint med en ”Licens att steka!” på olika matmässor.
  • År 2018 spenderade endast EU: s ministerråd mer än 140 000 SKR för att köpa champagne. Enligt upphandlingsdokumenten insisterade EU-tjänstemän på att de var äkta flaskor från Champagne-regionen i nordöstra Frankrike. Ett uttalande från 2012 visade att ministerrådets vinkällare bestod av 27 223 flaskor vin fördelat på 73 procent rött vin, 24 procent vitt vin och tre procent mousserande vin. Samma år beräknades EU-kommissionens vinkällare till 15 500 flaskor vin till ett totalt värde på nästan två miljoner kronor.
  • Under perioden 2015-2019 betalade EU ut drygt 14 miljoner SKR i skattefria traktamente till 30 medlemmar i EU: s ekonomiska och sociala kommitté. Kommittén består av lobbyister från arbetsgivarorganisationer, stora företag och andra intressegrupper. De skattefria traktamentena betalas för att täcka flyg, hotellvistelser och måltider i samband med möten i Bryssel, men en granskning har visat att de 30 medlemmarna alla har permanent uppehållstillstånd i Bryssel. Ändå har de fått traktamente. Medlemmarna får drygt 2 800 SKR skattefritt per mötesdag de deltar i. På detta sätt betalades en medlem 860 000 SKR skattefritt i EU-traktamente under en period av fyra år.
  • Alla EU-parlamentariker får utöver sin fasta lön varje månad 44 418 SKR skattefritt i så kallade ”pennapengar”. Detta motsvarar drygt 533 000 SKR årligen. Enligt Transparency International finns det ingen transparens i vad pengarna används till och det finns ingen form av kontroll över huruvida pengarna används enligt reglerna. De totala utgifterna för EU-budgeten för penningpengar är 402 miljoner SKR per år.
  • År 2014 utsågs fyra tillfälligt anställda till tillfälliga EU-kommissionärer för en period av tre månader. I detta sammanhang hade de rätt att få avgångsvederlag på 40 procent av sin grundlön för de följande tre åren. EU-kommissionärer tjänar cirka 2,43 miljoner SKR årligen.  Sammantaget var det därför en extra kostnad för de europeiska skattebetalarna på 11 miljoner kronor för de fyra kommissionärerna, som bara behöver arbeta tre månader, varav de sex veckorna är institutionernas officiella helgdag
  • År 2015 fick den brittiska jordbruksorganisationen AHDB 23 miljoner SKR från EU för en informations- och marknadsföringskampanj för potatis. Kampanjen genomfördes under den tvetydiga rubriken ”Love Potatoes: More Than a Bit on the Side” och bestod av en serie annonser på sociala medier och i tryck. Det återkommande temat var en potatis som bär solglasögon, som med sexuella undertoner skulle få konsumenter att se varma ut på potatis. Till exempel visade en annons potatisen under rubriken ”Du och jag. Hur som helst du gillar det. I’m Fat-Free & Easy ” med en bok med titeln 51 Shades of Fat Freed ligger vid sin sida; en hänvisning till den erotiska bästsäljarboken och filmen 50 Shades of Grey. En annan annons visade en potatis under texten:  ”You & Me. På köksbordet på 20 minuter ” . Enligt EU var den primära målgruppen för kampanjen 22-44 år gamla mödrar med barn som bodde hemma.
  • Som en del av landsbygdsstödet betalade EU-medel för renovering av en gammal gård i staden Pomezi 140 kilometer öster om Prag nära gränsen mellan Tjeckien och Tyskland. Därefter visade det sig att gården användes som ett bordell under namnet Party Night Club XXX . Europeiska kommissionen gick därefter in i ärendet och inledde en process för att återkräva pengarna igen. Det är dock okänt om de lyckades få tillbaka pengarna.
  • År 2018 fick den bulgariska metalldetektorföreningen 391 000 SKR i EU-stöd för att förbereda en liberalisering av reglerna för användning av metalldetektorer i Bulgarien. Flera meniga och ledande medlemmar i den bulgariska metalldetektorföreningen har emellertid dömts och ökända för skatterån.
  • År 2019 byggde Husby (i Sverige) en ny minigolfbana med 12 hål. EU stödde projektet med 142 000 SKR. Husby har cirka 250 invånare och enligt projektansökan löper stadens minigolfsäsong från maj till september.
  • År 2018 fick Agriculture & Food tillsammans med sin svenska systerorganisation Svensk Kött totalt 25 miljoner SKR i EU-stöd för en kampanj för att få 18-29-åringar i Danmark och Sverige att äta mer fläsk. ”Happy for Pig”, var rubriken för kampanjen i Danmark, medan kampanjen i Sverige marknadsfördes under namnet ”Like Pig”. 2016 fick spanska skinkproducenter tio miljoner kronor för en liknande kampanj under rubriken ”Skinkälskare”. En kampanj som främst byggdes kring en turné där en speciell buss dekorerad som en gris besökte flera europeiska länder och städer med ett meddelande att äta mer fläsk. Bara under perioden 2016-2019 spenderade EU mer än 715 miljoner SKR på kampanjer för kött. Ett stöd som har kritiserats för att strida mot EU: s egna klimatmål.
  • År 2018 fick den spanska brödproducenternas branschförening INCERHPAN mer än 7,1miljoner SKR i EU-stöd för att genomföra en kampanj för att få barn i åldern 6-12 att äta mer bröd. Kampanjen bestod av annonser i barn-TV och en road show, där en specialbyggd ”brödbuss” besökte 54 städer i Spanien för att informera om brödets goda egenskaper. Material producerades också med superhjälten Captain Pantastico (en sammandragning av det spanska ordet för bröd ”pan” och fantastiskt ”fantástico”). En hårt slående superhjälte som är en bagare på dagen och en superhjälte på natten, och vars starkaste vapen är en kavel.
  • När en väg skulle byggas i det afrikanska landet Eritrea 2019 stödde EU projektet med 202 miljoner SKR för inköp av utrustning och byggmaterial. Stödet har fått kritik och upprördhet bland människorättsförsvarare när vägen byggdes med slavliknande tvångsarbete. Eritrea är känt för sin militärtjänst, där pojkar och flickor så unga som 16 år utsätts för tvångsarbete på obestämd tid. Landet kallas ofta Afrikas Nordkorea med hänvisning till det faktum att förtryck och tortyr är utbrett i landet.
  • Listan över vem som får miljontals kronor i jordbruksstöd varje år är lång. En sökning i databasen över mottagare av jordbruksstöd i Danmark under 2017 och 2018 avslöjar dock att det inte bara är jordbrukare som är bland mottagarna. Danska statliga fängelser har till exempel fått nästan 13,5 miljoner SKR i jordbruksstöd, precis som mer än 2,4 miljoner SKR har fördelats i kategorin campingplatser. Dessutom har Stevns Dykkerskole, Skrive Svæveflyverklub och Næstved Motorklub fått jordbruksstöd från EU, precis som flera ridklubbar, hundpensionat, jaktföreningar, scoutkorps och lerduvskytteklubbar finns på listan över mottagare.
  • Europaparlamentet spenderar 105 miljoner SKR årligen på limousiner, som kan transportera parlamentets politiker dygnet runt gratis inom en radie av 20 kilometer runt parlamentet i Bryssel och Strasbourg. Budgeten för limousinkörning höjdes 2016 med mer än 50 procent. Bland annat avsätts 1,2 miljoner SKR per år för inköp av uniformer för limousinförarna.
  • I byn Tyukodi i nordöstra Ungern är det ingen brist på utkiksmöjligheter. I staden med cirka 2000 invånare finns det inte mindre än 11 ​​utkikstorn. Alla torn har gemensamt att de finansieras med EU-stöd. Varje torn har kostat cirka 715 000 SKR, vilket totalt har utlöst ett totalt stöd från EU på 7,8 miljoner SKR de senaste åren. Som jämförelse kostar ett utmärkt hus i staden högst 89 000 SKR. Utsiktstornen är byggda så nära att du från varje torn har en perfekt utsikt över de andra tornen. Enligt en lokalboende som dagligen passerar ett av tornen på väg till jobbet används tornet nästan aldrig. Endast ett fåtal lokala ungdomar och några turister per år besöker tornet. En lokal bibliotekarie som initierade ansökan om EU-finansiering för ett av utkikstornen, tjänade enligt uppgift 148 000 SKR på byggandet av ett enda torn och förklarade i det sammanhanget att beloppet väl kunde ha varit dubbelt om tornet hade byggts med sämre byggmaterial. Totalt 160 utkikstorn har byggts i Ungern med EU-stöd.

Ja, listan fortsätter på samma slösaktiga sätt! Vi vet ju att det slösas med våra skattemedel inom Sverige. Men detta belyser att det slösas på samma sätt när pengarna kommer till EU. Jag förutsätter att det är ungefär samma förfarande med alla våra skattepengar som delas ut i internationella avgifter och bistånd.

Om Sverige hade behållit dessa pengar på hemmaplan hade de kunnat satsas inom t ex den eftersatta vården istället. Har Sverige råd att dela med sig av våra tillgångar så frikostligt?

Tidigare äldre inlägg

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Rebecca Hybbinette

- Kamp ger återbäring!

Dagar ur mitt liv

Här kommer jag att skriva om vardagliga händelser ur mitt liv. Ibland kommer jag nog att skriva om en del andra saker också, som till exempel om den tro jag har

MånssonsKultur.se

Johnny M recenserar film, musik & sånt!

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Kreativ text, annorlundaskap, dikter, bipolaritet, aspergers syndrom, samhällsdebatt

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder

Ocensurerade nyheter

It is my right to be rich, happy and successful!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life My Story

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

%d bloggare gillar detta: