Under den senaste veckan har jag läst om extremvärme. Vi ska skrämmas med extremvärme för att tvingas att satsa på att nå klimatmålen. Målen är politiska och har väldigt lite att göra med verkligheten! Men jag läser och funderar.
- Stora delar av Indien och Pakistan har drabbats av en värmebölja. Den startade i mitten av mars, flera månader tidigare än den normalt varmaste tiden i juni. Värmen slår rekord och har tagit myndigheterna på sängen. Värmeböljor är dock inget nytt för Indien och bara under 2000-talet har man haft ett antal med rekordtemperaturer. Totalt har 25 dött i Indien och 65 i Pakistan, men exakta siffror är svåra att få. I nordvästra och centrala Indien har man uppmätt de högsta temperaturerna för april på 122 år. I New Delhi låg temperaturen på över 37 grader flera dagar i rad, i delar av Pakistan på 48 grader.
- Termometern kryper uppåt. Inom fem år är det lika stor risk att den globala temperaturhöjningen passerar 1,5 grader som att den inte gör det, enligt FN. Ett rekordvarmt år kommer nästan säkert att uppmätas före 2027.
- Spanska nyheterna pratar man nu om det ”värmemonster” som nu tar form på allvar i södra Spaniens inland (Córdoba väntas få över 40 grader i skuggan kommande dagar).
- Värmebölja i Indien – men 7 gånger fler dör av kyla än av värme!
Ja, buden är många när det gäller klimatförändringar och framförallt extremvärme. I juli 2021 skrev jag en artikel om ”Den spanska värmeparadoxen: temperaturerna stiger men relaterade dödsfall sjunker”. Den handlar om att människor är anpassningsbara!
Forskare noterar att tröskeln vid vilken varmt väder dödar fortsätter att stiga, och att människor i låginkomstområden har större risk att dö.
Den globala uppvärmningen sker i allt snabbare takt i Spanien. År 2020 var medeltemperaturen i landet 1,7 grader Celsius högre än genomsnittet i förindustriell tid, mellan 1850 och 1900. Dessutom har uppvärmningshastigheten accelererat under de senaste decennierna och ökat med en kumulativ 1,3ºC på 60 år. Mätmetoderna har med all sannolikhet förändrats sedan förra sekelskiftet. Därför vet vi ingenting om siffrorna stämmer.
Men … det finns en slående paradox i Spanien: temperaturerna stiger och det finns färre dödsfall kopplade till de extrema värmen. Som epidemiologen Julio Díaz, 61, påpekar är det inte kulan som dödar oss, utan hastigheten med vilken den färdas. Medan temperaturen stiger, med den maximala dagliga temperaturen på sommaren ökar med cirka 0,4ºC varje decennium, så är tröskeln vid vilken värme dödar – för närvarande med 0,6º C per decennium. – Det tar mer och mer värme för människor att dö, säger han.
Människor anpassar alltså sina liv till värmen genom klimatanläggningar, skugga, vi undviker kroppsarbete under de varmaste delarna av dygnet samt ökar vätskeintaget. Kunskap lär människor att leva med värme. Så har vi i kalla Norden anpassat våra liv till kylan! Vi har isolerat våra bostäder och har bra värmeanläggningar i bostäderna samt använder värmande kläder och skor. Inget konstigt i det! Vi utnyttjar de varma årstiderna till att vara ute och tillbringar mer tid inne under de kalla årstiderna.
– 2003 var det en brutal värmebölja, säger Díaz och pekar på vändpunkten. ”I Spanien dog 6 600 människor på 15 dagar.” Det var den sommaren som värmeböljan drabbade bl a Paris och Rom och omkring 70 000 européer dog. För att undvika att detta händer igen lanserade det spanska hälsoministeriet 2004 en nationell plan som införde förebyggande åtgärder och dessa åtgärder har aktiverats varje sommar sedan dess. Några av rekommendationerna kan tyckas uppenbara, som att dricka mycket vatten och undvika fysisk aktivitet i solen, men de fungerar. Nu dödar värmeböljor cirka 1 300 människor om året, en siffra som liknar den för dödsfall till följd av köldknäppar, som dödar cirka 1 050 människor om året.
Beräkningar gjorda av National School of Health-enheten tyder på att om anpassningen saktar ner kommer nästan 13 000 människor att dö varje år i Spanien av värmeböljor mellan 2050 och 2100. Men om befolkningen fortsätter sin nuvarande acklimatisering kommer dödsfallen att begränsas till cirka 1 400 per år, enligt forskarnas beräkningar. Men Díaz betonar att detta bara är uppskattningar.
– Det viktiga att komma ihåg är att dödsfallen kommer att öka nästan tiofaldigt om det inte blir någon anpassning, säger han.
6 600 dödsfallen på värmeslag. De flesta dödsfallen gällde äldre personer med underliggande sjukdomar som förvärrades av de ovanligt höga temperaturerna. Linares påpekar att vissa typer av medicinering, som de som administreras för Parkinsonssjukdom eller Alzheimers, kan förvärra uttorkning och värmeslag. Men även fattigdom kan göra att människor inte följer riktlinjerna för anpassning – t ex att elen är dyr och fattiga använder inte klimatanläggningen.
Jag tycker mig se en likhet med Covid-pandemin. Äldre människor med underliggande sjukdomar och som medicinerar får problem och avlider. Andra människor drabbas inte om de anpassar sig till situationen.
– Dödsfall till följd av värme kommer inte att vara problemet med klimatförändringarna, de kommer att vara obetydliga, säger Díaz.
Klimatförändringarna måste vi alltså anpassa oss till! Värme och kyla är inga större problem! Om viljan finns så går det!
Senaste kommentarer