”Lögn, förbannad lögn och statistik” är en bevingad fras som beskriver användning av statistik – inte sällan felaktig eller överdriven – för att stärka svaga argument. Idag tänker jag på denna fras när jag läser en artikel där författaren försöker vända på fakta och verkligheten.
”Av de 419 allvarliga händelser om hot och våld som anmäldes av blåljusverksamheterna mellan 1 januari 2017 och 31 maj 2018 inträffade bara 6,4 procent i särskilt utsatta områden.
Det här är alltså en statistik som sträcker sig över de senast 17 inrapporterade månaderna. Det kan även beskrivas på ett annat sätt: Av de allvarliga händelser om hot och våld som anmäldes av blåljusverksamheterna under dessa 17 månaderna så avsåg 93,6 procent andra områden än de som betraktas som ”särskilt utsatta” enl artikeln.
Kan man överhuvud taget dra några slutsatser av detta? Att bara 6,4 % av de grova brotten inträffar i dessa utsatta områden innebär ju inte att alla andra brott begås av människor som inte bor i dessa områden. De begår kanske brotten i andra områden än de bor? Blåljuspersonalen kanske inte prioriterar brott inom dessa områden? Mer bevakning – av bevakningsbolag och liknande – samt kameraövervakning bidrar kanske till att brotten sker utanför dessa områden? De flesta brott i dessa områden kanske aldrig anmäls? Det är inte lönt! Här råder andra lagar och rättvisa! Dessutom har vi kod 291 – koden som polisen har använt för intern rapportering.
Om vi tittar på ett enskilt fall – skjutningen i Malmö mot ett internetcafé – så skedde detta i ett område som inte kallas för ”särskilt utsatt”. Tvärtom – det skedde i centrala delarna av stan! Men … de som utförde det och de som blev beskjutna var kriminella och hörde hemma i ett ”särskilt utsatt” område.
”Men – varför har vi då via olika stora etablerade medier fått uppfattningen att det här med stenkastning och hot mot blåljuspersonal bara är något som förekommer i så kallade utsatta och särskilt utsatta områden? Underförstått, områden som till stor del befolkas av invandrare.
Är det på grund av fördomar som denna vilseledande rapportering är så vanlig?”
”Eller har helt enkelt stora etablerade medier gått på den myt som Sverigedemokraterna och andra högerextremister sprider om att snart sagt all brottslighet utförs av invandrare? Gått på det som Jimmie Åkesson och andra framträdande sverigedemokrater upprepar som ett mantra, att ”brottsligheten är ett importerat problem”?”
Myt eller ej! Vem är det som odlar myter? Den person som skrev artikeln och de som delar den på FB tillhör den grupp som ständigt kräver mer resurser till socioekonomiska områden, utanförskapsområden, särskilt utsatta områden, invandrarområden, invandrar ungdomar, … De har en agenda!
Om vi använder denna debatteknik – och konstaterar att det bara handlar om myter som sprids av SD – så är alla extrainsatser i dessa områden helt onödiga! Alla dessa extra resurser kan vi dra in. Hädanefter lägger vi alla resurser på de 93,6 % av områden där de flesta brott begås. Det är alltså alla vi som bor i helt normala områden som behöver alla extra resurser i framtiden. Eftersom större delen av befolkningen aldrig begår brott behövs inte blåljuspersonal eller domstolar. Eftersom de flesta inte är sjuka behövs ingen sjukpenning. Eftersom de flesta inte är föräldralediga så behövs inte föräldrapengarna. Eftersom medier sprider myter så behöver vi inga medier. Osv. Det går att dra vilka slutsatser som helst utifrån statistik.
Myter är lätta att odla från alla håll. En ”sanning” som upprepas tillräckligt ofta betraktas snart som en ”riktig sanning”. Statistik kan tolkas så att den egna sanning blir den riktiga. I en del faktaresistenta bubblor frodas denna typ av bevisföring. De använder statistiken utifrån de egna behoven och sammanhangen.
Jan-Olof Sandgren 
Senaste kommentarer