Katedralen en symbol för vad vi innerst inne är

Julia Caesar

Få torde vara oberörda av branden i medeltidskatedralen Notre Dame i Paris. Människor över hela världen gråter och sörjer den skadade katedralen. Under vår sekulära yta är vi andliga varelser, och ingen andlig varelse kan se ett av den kristna världens största byggnadsverk stå i lågor utan att nås i sitt innersta. Själv grät jag mig igenom måndagskvällen.

Notre Dame i lågor. En tragedi som berör oss alla.

En enda gång har jag besökt Notre Dame. Jag glömmer det aldrig. Att se de formfulländade gotiska valven, att se ljuset genom de vidunderligt vackra rosettfönstren var en så omvälvande upplevelse att det finns ett Före Notre Dame och ett Efter Notre Dame.

View original post 1 541 fler ord

Annonser

Vad är du rädd för?

Under många år mötte jag den frågan i debatter. De kom alltid från människor som saknade argument eller hade svårt för att försvara sina argument. Långt tillbaka blev nog mitt svar: kärnvapenkrig. Men inte idag!

Idag är jag mest rädd för okunskap, , lögner, elakhet och hat! Dessa egenskaper tycks ha spridit sig som en löpeld under 2000-talet. Det finns ingen hejd på dumheterna!

Exemplen är många. Jag läste om Joakim Lamotte som bryskt tillrättavisade en ung man som under lång tid hade sextrakasserat en 14-åring. Feministerna började beskylla honom för att organisera medborgargarde och försökte polisanmäla honom. Inte han som sextrakasserade utan Lamotte som gjorde slut på trakasserierna!

En man i övre medelåldern hyllar denna bild:

Han anser alltså att välutbildade äldre personer inte är värda att lyssna på. De unga vet bättre! De som har växt upp med triggervarningar på litteratur, genustrams och universitet som fört politisk propaganda, vet alltså bättre än vad vi äldre med erfarenhet och sunt förnuft gör! Vi äldre kan ju också vara välutbildade!

När det brann i Notre-Dame skrev Alex Schulman på Instagram: Äntligen! Ytterst smaklöst, historielöst och hånfullt!

15-tal ungdomar hotade personal på biograf, någon ska ha tagit strypgrepp på en anställd. – Inte ens på en biograf är det lugnt och tryggt.

Klimatalarmisterna ljuger pm det mesta och påstår att de har vetenskapen med sig. Men så är det ju inte! Alla deras argument grundar sig ju på hypoteser och datamodeller. Ingen vet – det handlar enbart om en nästan religiös tro! Visst får var och en av oss tro vad de vill … men … påstå inte att det är sanning eller verklighet!

Politiker bollar med sanningen bara för att uppnå egna syften. De bryr sig egentligen bara om oss som skattebetalare. De har inte större kunskaper än någon annan.

Ja, jag är rädd för den mänskliga dumheten! Jag tror att allt hat och dumhet kommer att förstöra mer än vad CO2 någonsin kan göra!

Historiens vingslag

Idag tänker jag, kanske mer än någonsin, på vad som är viktigt i våra liv. Många människor är ledsna idag. Notre-Dame stod i lågor inatt.

”Vår Frus Katedral” i Paris:
Började byggas 1163 (!), tog 182 år att bygga och var alltså färdigbyggd 1345 (ett par år innan Digerdöden nådde Europa), stod i 674 år, men föll inom timmar och minuter.

Under 674 år betydde denna byggnad mycket för mänskligheten och kommer säkert att minnas under mycket lång tid framöver. Det har ju redan spekulerats om återuppbyggnad.

Alla människor behöver något att bygga sina liv ikring. Tro, religion, historia och tradition är viktiga inslag i våra liv. Det är viktiga inslag i en för övrigt orolig värld. Nu i påskveckan märker vi ju detta. Det religiösa ursprunget till påskfirandet är ju lika i hela den kristna världen, firandet är till minne av Kristi lidande och död på korset samt därpå följande uppståndelse. Även om vi är sekulariserade så finns det kristna budskapet med i vår värdegrund. Men omfattningen och utförandet av själva påskfirandet skiljer kapitalt mellan norra och södra Europa och framförallt mot Spanien. I Sverige har vi påskkärringar, påskris med fjädrar eller målade ägg.

Men i Spanien är det annorlunda. Påskveckan, eller ”La Semana Santa” (heliga veckan) är den absolut största och mest firade religiösa händelsen i hela landet och och karakteriseras av många och mycket gamla traditioner. Påskprocessionerna är kanske det viktigaste och definitivt det mest ”publika” under påskveckan. I de flesta städerna kan man nästan varje dag och framförallt på kvällarna (och ibland även nätterna) se olika processioner som sakta arbetar sig fram genom folkhavet. De följs av orkestrar och Los Nazarenos, troende botgörare klädda i långa kåpor.

Alla människor behöver sina traditioner och sin historia för att kunna leva vidare i denna moderna och oroliga värld. Just därför känns det så tragiskt att förlora denna historiska byggnad.  Den har överlevt krig och elände. Den har haft ett högt religiöst och kulturellt värde för större delen av Europa. Jag fick aldrig se Notre-Dame i verkligheten men har sett denna magnifika byggnad på bilder och i filmer. Nu känns det stor sorg. En bit av historiens vingslag är borta. Men det finns många sådana och vi måste bevara dem i våra hjärtan.

När globalister, aktivister, socialister och alla andra ”-ister” bråkar, skriker, krigar och utför terror så behöver vi trygghet, historia och tradition. Vi måste lämna en mängd sådana till efterkommande generationer! Vi måste bevara och efterlämna en historisk bas att kämpa vidare på.