Det finns ett påbud här i Spanien – alla över 6 år ska bära munskydd om de inte kan garantera distansen på 2 meter. Även i Sverige finns påbud om distans på 1-2 meter men utan munskydd. men efterlevnaden av dessa påbud är dålig.
Jag tror inte själv att jag kommer att smittas. Då hade jag nog redan blivit smittad. Men av hänsyn försöker jag undvika närkontakt med andra människor.
Jag roade mig med att studera hur människor gör med sitt munskydd. Ungefär hälften av alla människor på stan har sitt munskydd på sig. Kanske en tredjedel av dem har dock skyddet nedhasat under hakan och drar upp det vid möte med andra personer. De andra då? Ja en fjärdedel av alla människorna är sitt munskydd i handen eller spänner det runt armen eller väskan. Resten bryr sig inte ens om att ha med sitt munskydd.
Många gör alltså precis som jag gör. De bär sitt munskydd i handen och tar på det i trängsel eller när de går in i en affär. Men vi håller distansen och går åt sidan om vi möter någon – speciellt om vi möter någon äldre äldre med munskydd som ser lite skröplig ut. Vi tar helt enkelt hänsyn!
Men det retar mig att alla de som har munskydd är så hänsynslösa. De tycks anse att distans inte gäller för dem och att de äger trottoarerna! De knuffar sig fram och har inget vett att gå åt sidan!
Samma fenomen ser jag på bilder från Sverige! Trängsel och närhet istället för distans! Människor verkar inte fundera på ordet hänsyn!
Även om man själv känner sig frisk, opåverkbar av smitta och odödlig kan man ju försöka att ta hänsyn till att andra som kanske tillhör riskgrupper och är rädda för att smittas. Har verkligen betydelsen av ordet hänsyn försvunnit ur vår moderna kultur?
Senaste kommentarer