Känslor är viktigare än fakta

För att påverka människor att göra skillnad måste nyheterna väcka känslor. Så skrev det det amerikanska tv- och nyhetsbolaget CBS news för ungefär ett år sedan efter en då utgiven rapport om hur medierna bör förmedla nyheter.

Den brittiska tidningen The Guardian har nyligen tagit fram riktlinjer för vilka ord som ska användas vid rapportering om klimatet. “Climate crisis” istället för “climate change”, “global heating” istället för “global warming” för att bättre spegla allvaret i de utmaningar vi står inför.

Vi vill vara vetenskapligt korrekta, samtidigt som vi är tydliga i vår kommunikation till läsarna om denna mycket viktiga fråga. Uttrycket ‘klimatförändringar’, till exempel, låter ganska passivt och milt när det som forskare talar om är en katastrof för mänskligheten, sa Katharine Viner, The Guardians chefredaktör.

The Guardian refererade även till Greta Thunberg som några veckor tidigare twittrade:

I Sverige har många medier anställt klimatreportrar.

Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT:

– Vi har ingen policy i dag, men det är ett ämne vi diskuterar och pratar mycket om. Ordvalen är väldigt viktiga och vi på SVT har en viktig uppgift med att vara folkbildande i ämnet. Vi vill göra mer och bli bättre, sa hon.

Så läste jag om en inbjudan till en kurs för journalister:

Kursledare: Annicka Flovin
Datum: 23-27 nov 2020
Ort: Kalmar
Senaste ansökningsdag: 27 maj 2020

Visst måste du också rapportera om klimatet?! Det finns knappast en fråga som påverkar människor på så många olika sätt, både lokalt och globalt, som klimatet. Frågorna är svåra och många. Hur påverkas ditt bevakningsområde av klimatförändringarna?

Det finns mycket att bevaka och berätta, många perspektiv och röster att lyfta fram. Hur man skildrar övergripande frågor som utsläppsminskning och klimatanpassning ur ett lokalt företagsperspektiv, ekonomiska konsekvenser av klimatarbetet och hur omställningen kan skapa nya arbetstillfällen. För det handlar om en gigantisk omställning, klimatkrisen spänner över allt från sport till säkerhetspolitik och flyktingmottagande.

Stora nyhetshändelser som skogsbränder och översvämningar, vattenbrist och torka har sin självklara plats i redaktionernas nyhetsarbete. Men hur skapar du relevant och berörande journalistik till vardags på orten i frågor som i grunden är ett globalt fenomen?

Och vilka blir effekterna av Cornakrisen när vi ser på klimatfrågorna?

På Fojos kurs i klimatjournalistik får du grundläggande kunskaper om de senaste forskningsrönen, hur du bedömer och använder källor och hittar nyheter. Vi tar också upp hur du får till gestaltande reportage som berör och visar hur vi alla påverkas av en av vår tids största nyhetshändelse: klimatkrisen.

Journalister ska alltså lära sig att använda rätt ord och rätt argument för att påverka oss. Med andra ord ska de vara mer aktivistiska och propagandistiska iallafall då det gäller klimatet.

Naturligtvis har vi sett denna aktivism under mycket lång tid i en mängd olika frågor. Vi minns väl all rapportering om flyktingar som dog på Medelhavet. Flyktingströmmarna 2015. Ensamkommande barn. Gymnasieamnesti. Mäns våld mot kvinnor. #metoo. Knytblusmanifestation. Främlingsfientlighet. Polis- och vaktbrutalitet. Swish-journalister. Osv, osv, osv …

Nu kör medierna sin propaganda med Anders Tegnell som huvudperson. ”Hemma hos”- reportage. Fan club. Intervjuer om hur det känns att bli missförstådd. Han har mer eller mindre övertagit Greta Thunbergs roll.

Men det finns journalister som klagar på att förändringarna sker snabbt. Den globala coronakrisen får inte ta fokus från klimatet. Coronakrisen har drabbat människor över hela världen och dominerar våra medier. Över 360 000 artiklar eller inslag om corona hade publicerats fram till mitten av april i de svenska medierna. Alltså mer än dubbelt så många artiklar som skrevs om klimatet under hela 2019. 

Coronakrisen är global och kräver gränsöverskridande och nya sätt att arbeta på. Detta är något som svensk klimatrapportering borde ta fasta på. Utöka de utmärkta satsningar som gjorts på klimatredaktioner och klimatreportrar. Fortsätt bevaka klimatfrågan med än större intensitet, i Sverige men också i länder där såväl klimat- som coronakrisen slår hårdast mot människor, skriver Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen

Ja, vi får inte glömma den heliga klimatfrågan. Den är viktigare än allt annat: våldtäkter, misshandel, skjutningar, bilbränder, gängkriminalitet, vanvård av gamla, nedprioritering i vården, en skola som inte är värd namnet, politiker som vägrar att ansvar och slöseri med våra skattepengar. Jag känner ett stort äckel i denna aktivism! Jag vill ha fakta!

MYTEN OM 97 % KONSENSUS OM KLIMATET – JMM.NU

Expressen: Klimatfrågan sammanfattad

Klimat och väder är två olika ting. Men kan konstatera att vädret kan ändras på nolltid. däremot är klimatet mer stabilt under sekler, decennier och år. Vid min lilla strandpromenad för någon timma sedan vid Medelhavet låg havet lugnt och vågorna var knappt skönjbara. Nu efter en timma är det meterhöga vågor, fast det inte blåser mer. Kan bero på att lufttrycket har ändrats. Vi människor är små och våra slutsatser är ofta klena. Vädret styr kortsiktigt och klimatet rår nog inte mänsklighet på i någon större grad. (Är ingen expert men var och en får fundera efter sina egna kunskaper.) OBS! Kanske vissa s k miljöorganisationers kunskaper är ringa men de för desto mer en osaklig propaganda.

Solen värmer marken. Atmosfärens turbulens för upp dess värme till tropopausen på c:a 11 km höjd.

Läs hela artikeln HÄR.

Den gycklande MSM

Skogsbränder är inget nytt och beror sällan på klimatförändringar

För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen, enligt Naturvårdsverket. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen årligen. I genomsnitt inträffar mellan 3 000 till 4 000 bränder i skog och mark i Sverige varje år. Omfattningen av bränderna varierar stort. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är mänsklig aktivitet den vanligaste kända orsaken till skogs- eller markbränder i nutid. Det kan vara eld som sprider sig efter gräseldning eller lägereldar, barns lek med eld eller gnistor från tåg och maskiner. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogbränder. För drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd.

Runt om i världen brinner det ungefär på samma sätt och orsakerna är de samma. Men det har ingenting med vare sig förhöjda temperaturer eller förhöjd co2- halt att göra – trots att klimatalarmisterna ofta påstår detta.

Min son bor i Sydney och han skrev följande 1 november 2019:

Mer än sjuttio skogsbränder i nejderna kring Sydney gör att luftkvaliteten nu är mer hopplös än i Indonesiska huvudstaden Jakarta. Fysiska aktiviteter utomhus avrådes och jag tycker det är botten att inte kunna kunna springa mina vanliga motionsrundor.

Samtidigt pågår en ljuvlig försommar, med mängder av blommande Jakarandaträd, vilket kanske är Sydneys motsvarighet till vår svenska enastående bondsyren.

Nej, han skrev ingenting om att det var varmare än normalt eller förhöjda co2-halter. Bränderna började alltså under deras försommartid och det var fortfarande ingen direkt värme! Har det varit någon värmebölja i Australien?

Knappast! Bilden visar antalet dagar i procent med temperaturer över 95 grader F ( = 35 C). Temperaturer på över 50 grader C uppmättes på några ställen. Men 2019 var knappast varmare än normalt!

Hur uppstår då bränderna? Jag tror att man måste göra en kort historisk återblick av den australiensiske forskaren och mångsysslaren Viv Forbes:

Enligt dagböcker från tidiga upptäckare och kolonisatörer så bedrev urinvånarna, aboriginerna, omfattande skötsel av landskapet genom eld. Precis som prärieindianerna i Amerika så brände de ned skogar för att gynna grästillväxten för betande djur som de sedan jagade. De använde också elden för att värma sig om det var kallt, och för att bekämpa fiender. Att hålla bränderna under kontroll genom moteld och brandgator var en konst som de tydligen behärskade till fulländning. När så kolonisterna anlände med sina kor och får så tog de över mycket av aboriginernas teknik. Man höll elden i schack dels genom att elda året runt, dels genom att se till att undervegetationen aldrig fick växa till, i synnerhet i närheten av deras gårdar. Allt detta har förstås präglat mycket av den australiensiska landsbygden.

Men tyvärr så har miljövänner ogillat eldande av träd och buskar. Man har inte bara skapat ”naturparker” där allt eldande varit förbjudet utan man har också fått igenom lagar som innebär att farmarna inte får lov att röja undervegetationen. Detta har skapat stora mängder av brännbart material både i naturparkerna och i närheten av bebyggelse. Som extra lök på laxen så har många stadsbor valt att bygga sina hus på olämpliga ställen som inne i de oröjda.

Inte nog med att det har samlats gott om brännbart material. Dessa välvilliga miljövänner har faktiskt förhindrat de kontrollerade bränderna. De vill inte att fåglar och andra djur skall drabbas utan att den orörda naturen skall få växa fritt. Samma sak hände i Amazonas!

Nu har det visat sig att ett stort antal av bränderna i Australien är anlagda! De hade alltså ingenting med förhöjda temperaturer eller förhöjd co2-halt att göra. Men klimatalarmisterna ger sig inte så lätt! En FB-vän – som jag följer enbart för att se hur han tänker – lade ut detta på sin sida idag:

Detta är extremt farliga människor! Det är människor som vill bestämma och inte bryr sig om vare sig verklighet eller förnuft!

Tidigare äldre inlägg

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

%d bloggare gillar detta: