En sista varning

Knappt hade den släppts, IPCC:s senaste rapport, förrän psykologerna talade om barns klimatångest och Erika Bjerström skrev om sista varningen och att Maldiverna håller på att sjunka och glaciärerna smälter, höjda havsnivåer och extremväder.

Om barn får klimatångest så måste det bero helt och hållet på att vuxna planterar sin egen ångest hos barn! Det är vi vuxna som förmedlar kunskaper och känslor till barn. Erika Bjerström och SVT förmedlar klimatångesten till barn. Den ångesten uppkommer inte av sig själv eller av barns lek. Nej! Det är vuxna som talar om att vi människor orsakar klimatförändringarna och förmedlar orden: ”En sista varning”! Det är vuxna som skrämmer upp barnen! Barnen litar på det som vuxna i deras närhet säger. Om barnprogrammen och förskolelärarna hela tiden förmedlar domedagsscenario så tror ju barnen på detta. Om föräldrar och lärare fortsätter att spä på – vad ska barnen tro på? Kan de bli annat än rädda?

Jag skrev en artikel om stigande havsnivåer, flygsand och klimatförändringar i augusti 2017. Egentligen har inget förändrats sedan dess. Jo, Greta Thunberg ska utses som hedersdoktor och Erika Bjerström ger oss en sista varning. Men klimatförändringar? Detta är i varje fall det som jag skrev då:

---

En liten utfärd i det Småländska inlandet fick mig att fundera kring klimathot och klimatalarm. Skogen och trädgårdarna är fortfarande gröna. De enda höstfärger som vi såg denna lite kyliga augustidag var de röda rönnbären, röda körsbär och äpplen i trädgårdar. Men annars kändes det mest som en kylig sommardag.

När vi kom hem så blev jag glad – det hade regnat 5 mm. Bra för grundvattnet tänkte jag! I sommar har vi skrivit upp hur mycket vatten vi har fått i vattenmätaren. Sen 1 juni har vi fått 166 mm. Så nog har grundvattnet fyllts på – trots allt larmande om vattenbrist i våra medier. Jag uppfattar det också som om vi har haft en svalare sommar än vad vi brukar ha – trots alarmen om den globala uppvärmningen!

”Halva Skanör kan svämmas över. Hela södra Sverige ligger i riskzonen när havsvatten stiger på grund av klimatförändringarna.”

”I slutet av seklet kan vattennivåerna ha stigit metervis.”

”Skåne, östra Småland och Öland ligger i riskzonen, precis som Göteborg där Göta älv kan svämma över bräddarna.
Experterna är överens om att havsnivåerna kommer att stiga. Klimatförändringarna är ett faktum, landisen smälter och ökar mängden havsvatten. När vattnet dessutom blir varmare expanderar det och tar större plats. Det är mer vatten och varmare vatten som kommer att drabba de svenska kusterna framöver. Det innebär bland annat att områden som redan drabbas av översvämningar kommer att möta än värre stormar i framtiden.”

”Ingen kan säga exakt hur mycket Sverige kommer att påverkas. De beror på den globala klimatpolitiken. SMHI:s vattenkartor visar på olika scenarier för åren 2050 och 2100. Om inte klimatutsläppen minskar radikalt riskerar Skanör verkligen att försvinna ut i havet till sekelskiftet och det är våra barn och barnbarn som kommer att drabbas. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot långt in i framtiden.”

Allt detta och mycket mer läste jag i Eva Franchells ledare för några dagar sedan. Men är detta bara skrämselpropaganda eller …?

”Sedan mitten av 1990-talet har problematiken kring stigande havsnivåer uppmärksammats. ” läser jag i en stadsplan för Skanör- Falsterbo 2009.

”Högvatten kan redan idag vid vissa tillfällen vara problematiskt på Näset. Högsta officiellt observerade vattenstånd i Skanörs hamn noterades 1997 och var 137 cm över medelvattenståndet, men det finns historiska uppgifter på att det 1872 var ett högvatten, som var +2,26 meter, med andra ord i nivå med det man nu prognostiserar för år 2100.”

”De skyddsvallar, som föreslås, tar hänsyn till vind- och vågpåverkan och risk för överspolning. Vallarnas krön på de yttre vallarna i söder, norr och väster föreslås därför få en höjd på 4,3 meter över dagens medelvattenyta.”

Det är alltså inga nyheter som Franchell förmedlar i sin ledare! Kommunen är väl medveten. Vattenståndet höjs och sänks hela tiden. Naturligtvis påverkas slättlandskap av detta.

Nederländernas geografi är unik i världen eftersom mycket av landet har vunnits tillbaka från havet. Mer än hälften av landet ligger under havsytan. Men med hjälp av höga skyddsvallar finns här också bördiga jordbruksmarker. Dock händer det ungefär vart 25:te år att dessa delar av landet översvämmas.

Det är alltså inget unikt att vattnet tränger sig på! Det kan finnas betydligt större hot för Skanör-Falsterbo än vattenhöjningar!

” Ända sedan näset började bildas och höjde sig ur havet för ca 4 000 år sedan har flygsanden i områden utan växtlighet bildat både utbredda områden och dyner. ”

”Linné skriver om färden till Skanör: »Denna marken kallas allmänt Ljungen, är mager och överhopad med flygsand, som uppkastas ifrån hafwet, så på den N, som S, sidan hwarigenom hela denna tracten är beströdd liksom med små ätteplatser af sand, hwilka mästedels öfwerst äro sönderbrutne af blåsten, och icke kunna läkas tillsammans.« ”

”I både Kämpinge och Falsterbo fick man Flygsanden på Falsterbonäset gång efter annan gräva fram sina kyrkor ur sanden. I Kämpinge gav man upp 1632 och rev kyrkan.”

”Flygsanden består till större delen av kvartskorn, som ger den dess ljusa färg. Kvartskornen härstammar från kvartsen i det svenska urberget av granit och gnejs och är resultatet av en lång nedbrytningsprocess, som sträcker sig över hundratals miljoner år. Sanden är mycket lättrörlig i vinden. Den som vandrat bland dynerna längs stranden en stormig dag vet också att flygsanden har en blästrande verkan, som kan kännas direkt obehaglig. Sandstormen kan i det avseendet jämföras med upplevelsen av en snöstorm, som kalla dagar pinar ansiktet med sina iskristaller.
Det material, som vinden eroderat vid stränderna avlagras som flygsand och bildar dyner. Dessa finner man idag främst längs Falsterbonäsets stränder utmed Östersjön och Öresund. ”

Allt detta läser jag i en skrift från 2011.

Denna flygsand som lägger sig i upp till 10 m höga sanddyner är kanske ett mycket större problem för Skanör- Falsterbo med omnejd än vad en havsvattenhöjning är?  Flygsanden förändrar kustlinjen hela tiden. Men alarmisterna har en egen agenda. De vill bestämma! Genom politiska beslut vill de få in mer skattepengar. Så nu matas vi hela tiden med propaganda om detta hot som vi inte kan påverka! Vi kan möjligtvis skydda oss genom att inte bygga för nära vattnet. Men vi kan inte påverka moder natur.

Det är så lätt för klimatalarmisterna att förutspå att något ska hända vid sekelskiftet. Vi lever inte då och kan få ett facit på deras påstående!

Hur kan vi skydda både hälsan och planeten?

Sunt bondförnuft eller politiska beslut? Det känns ganska naturligt för mig att sunt bondförnuft är överlägset de flesta politiska besluten! Jag minns ju så många politiska beslut som bara har rört till det.

För några dagar sedan läste jag om att bensinbolagen börjat sälja blankdiesel alltså diesel utan inblandning av biodrivmedel – som är sämre för miljön – i de norra länen för att kunderna kräver det:

På vintern kan skogsmaskiner och traktorer i norra Sverige få problem om de tankas med vanlig diesel. Anledningen är inblandningen av fossilfria drivmedel, som till exempel raps, för att minska klimatpåverkan.

– När det blir 30 grader minus är det stopp i maskinerna.

Men … detta är ju inget nytt problem! För ca 16 år sedan bytte vi bussar här i stan. Det blev nya moderna bussar som använde något miljövänligt bränsle. Jag tror att det var någon majsolja. I folkmun skojades det om att det luktade poppad popcorn om bussarna. Men allt fungerade bra tills … det svenska vädret satte käppar i hjulen. Vid 5-6 minusgrader frös bränslet och förvandlades till en trögflytande sirap! Motorerna klarade inte detta och bussarna stod stilla. Raskt övergick bussbolaget till att använda diesel (utan inblandningen av fossilfria drivmedel) under vintern. De allmänna kommunikationerna måste ju fungera!

Men politikerna har inte tagit någon lärdom utan kräver mer och mer uppblandning och nu säger man ifrån i de norra delarna av Sverige!

Med skenande matpriser så hotas ännu ett basalt behov! Livsmedelspriserna började stiga för några år sedan. En stor del av prishöjningarna beror på politiska beslut. Sverige har dålig självförsörjningsgrad då det gäller produktion av mat. Jag minns när Anders Ygeman sa på Folk och Försvars rikskonferens 2017 att ”vi kan ju köpa från andra länder som producerar mat”. Han hade tydligen inga dubier kring transporter och de avgaser och kostnader som uppstår.

Fredrick Federley tyckte att vi ska betala mer för maten. ”EU-stöden är till för att du och jag ska ha billiga matvaror i affären, men det har gjort att vi hanterar mat som en slit och slängvara. ”säger han och ville ta bort dessa livsmedelsstöd.

– Jag menar inte att vi borde femdubbla matpriserna, men vi borde nog betala lite mer för maten vi producerar, sa han i maj 2019.

Du ska undvika importerade matvaror som fraktats lång väg och där miljöpåverkan är stor och köp närodlat och lokala produkter. Den frasen har vi hört många gånger men det stämmer inte riktigt. Den mesta mat som vi äter har transporterats antingen genom vårt avlånga land eller från något annat land. Transporter, har vi fått lära oss, gör klimatavtryck!

För några dagar sedan köpte vi italiensk skinka. Köttet kom från Danmark och skinkan var lufttorkad i Italien och skickad till Sverige för paketering och distribution ut till affärerna i Sverige. Vindruvorna som vi köpte samtidigt kom från Namibia. Ska jag skämmas över att jag gillar skinka och vindruvor som har transporterats långa vägar?

Så läser jag att den spanska byrån för livsmedelssäkerhet och näringstillförsel AESAN (Agencia Española de Seguridad Alimentaria y Nutrición) som ligger under konsumtionsdepartementet har utarbetat en nya rapport om hållbara kostrekommendationer – som att äta mindre kött och mejeriprodukter och i stället öka intaget av baljväxter. Läs artikeln här.

De nya råden inkluderar rätt proportioner av frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, frön och fullkorn, alla viktiga livsmedel.

Det rekommenderas även att äta ”säsongsbetonat”, det vill säga konsumera de grönsaker och frukter som är aktuella för årstiden. Det betyder att du undviker importerade matvaror som fraktats lång väg och där miljöpåverkan är stor. Du köper närodlat och lokala produkter.

Här följer en del av de spanska kostråden som ska vara klimatanpassade och vara hållbara:

Dagportioner

Du borde inte äta fler än tre mejeriprodukter per dag. . Tre portioner kan i det här fallet vara tre glas mjölk. Det rekommenderas att äta fem olika frukter eller grönsaker samt 3 till 6 portioner spannmål dagligen.  Det kan vara bröd, mellan tre och sex skivor. Användning av olivolja gäller både till matlagning och dressing. Kom ihåg att dricka mycket vatten vilket är ”huvuddrycken” i all hälsosam kost.

Veckoportioner

När det gäller veckoransonerna sticker förslaget om att minska köttkonsumtionen ut mest. Från att äta kött 2 till 4 gånger i veckan till högst tre. Fågel och kanin bör prioriteras och konsumtionen av rött kött samt processat kött bör minimeras. Intaget av baljväxter bör öka från 2 eller 4 gånger i veckan till minst fyra gånger. Livsmedel som kikärter och linser rekommenderas som den huvudsakliga källan till växtbaserat protein och den som har minst miljöpåverkan.

Fisk och skaldjur bör konsumeras minst tre gånger i veckan och fet fisk som makrill, sardiner eller lax rekommenderas. När det gäller ägg ligger rekommendationen på fyra i veckan. Intaget av nötter bör ligga på tre eller fler tillfällen i veckan. Experter rekommenderar ett intag av nötter varje dag så länge de är naturligt paketerade utan salt, fett eller tillsatser av socker.

Vi ska alltså rädda planeten genom att äta hållbart! Men … hur väl mår vi om vi funderar på ett hållbart klimat varje gång som vi äter?

15-minutersstaden – den nya ABC-staden

En idé som slagit rot både i Sverige och internationellt är 15-minutersstaden, ett begrepp som myntats av Paris borgmästare Anne Hidalgo. Vi känner även igen det från det svenska stadsplaneringskonceptet från 1950-talet – ABC-staden (Arbete, Bostad, Centrum). I det franska namnet ingår essensen av konceptet, nämligen den att det endast ska ta 15 minuter att med cykel ta sig från hemmet till de viktigaste platserna; jobbet, skolan, mataffären, kultur, idrott och naturen. Det handlar om visioner av hur den urbana människan ska leva. Visionerna är bra men de är konstruerade av politiker som vill ha makt och som rider på den gröna vågen.

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, gjorde utfasning av fordon och skapande av en ”15-minuters stad” till en nyckelpelare i hennes erbjudande vid lanseringen av hennes återvalskampanj 2020.

Den socialistiska politikern vill uppmuntra fler självförsörjande samhällen inom varje arrondissement i den franska huvudstaden, med livsmedelsbutiker, parker, kaféer, idrottsanläggningar, hälsocentraler, skolor och till och med arbetsplatser bara en promenad eller cykeltur bort.

Kallas ”ville du quart d’heure” – kvartsstaden – målet är att erbjuda parisarna vad de behöver på eller nära deras tröskel för att säkerställa en ”ekologisk omvandling” av huvudstaden till en samling stadsdelar. Detta, sa hon, skulle minska föroreningar och stress och skapa socialt och ekonomiskt blandade distrikt för att förbättra den totala livskvaliteten för invånare och besökare.

I planeringen för hur Paris ska kunna öppna igen efter karantänen har Anne Hidalgo och hennes team bland annat bestämt att nya cykelbanor ska anläggas på bilvägar längs med tre viktiga tunnelbanelinjer i staden. Med det beslutet dubblerar borgmästaren stadens cykelbanor från 370 kilometer till 650 kilometer.

Samtidigt kommer alla i Frankrike få ett bidrag på 50 euro de kan använda för att reparera sina cyklar på utvalda verkstäder och det kommer även bli lättare för arbetsgivare att sponsra deras anställda med upp till 400 euro om de väljer att cykla till jobbet.

Hon är inte den enda! I Barcelona, vars centrala delar domineras av ett imponerande rutnät av stora kvarter har man sedan några år tillbaka börjat arbeta för att skapa så kallade superkvarter där biltrafiken stängs av mellan kvarteren i respektive block.

Stockholm har försökt härma med sina sommargågator.

Litauens huvudstad Vilnius har tillkännagivit planer på att förvandla staden till ett stort utomhuskafé genom att ge över mycket av sitt offentliga utrymme till hårt drabbade bar- och restaurangägare så att de kan ställa sina bord utomhus och fortfarande följa reglerna för fysisk distansering.

VÄGSPÄRRAR hindrar de flesta bilister från att köra igenom Oxford stadskärnan kommer att dela upp staden i sex ”15 minuters” stadsdelar, har en landstingsresechef sagt. Och han insisterade på att den kontroversiella planen skulle gå vidare oavsett om folk gillade det eller inte.

Han sa att filtren skulle göra Oxford till ”en 15-minuters stad” med lokala tjänster inom en liten gångradie. Enright sade: ”Det handlar om att se till att ni har det samhällscenter som har alla dessa grundläggande behov, flaskan med mjölk, apotek, allmänläkare, skolor som ni behöver för att ha ett 15-minuters grannskap.”

Drivkraften bakom den 15 minuter långa stadsidén i Paris är Sorbonneprofessorn Carlos Moreno, som anser att ”kärnan i mänsklig aktivitet” i städer måste röra sig bort från oljetidens prioriteringar av vägar och bilägande när vi går in i en post-vehicle-era.

– Vi måste återuppfinna idén om närhet i städerna” säger Moreno. Vi vet att det är bättre för människor att arbeta nära där de bor, och om de kan shoppa i närheten och ha den fritid och service de behöver runt dem också, gör det att de kan få en lugnare tillvaro.

– Arbetet är mer problematiskt eftersom människors jobb ofta ligger en bit från hemmet, men vi måste tänka om också. I dag är vårt arbetssätt detsamma som det har varit de senaste 50 åren. Är det alltid nödvändigt att dyka upp någonstans, att vara fysiskt närvarande framför chefen? Det går att göra saker annorlunda.

Jag känner igen tankegången: ”Alla som kan jobba hemifrån ska göra det!” Men vill alla jobba hemifrån? Vill alla stanna inom ett 15-minuters område? Kan vi verkligen hitta all service inom området?

Jag är ytterst tveksam! Eftersom jag själv bor i en mindre stad så inser jag att utbudet blir begränsat. Alla vill inte cykla eller kan inte! Alla vill inte besöka caféer eller restauranger! Hur löses frågan med varutransporter, taxibilar och kollektivtrafik. Finns det biluthyrning för de som vill passera till områden som är belägna längre än 15 minuter från bostadsorten? Jag kanske besöka gamla mamma eller vänner eller min förening eller sjukhuset eller något annat som finns ½ mil eller längre bort.

Jag får en känsla av att de styrande vill att vi ska ha ett begränsat umgänge och få begränsad input utifrån. Då blir vi mer lättstyrda än vad vi är idag! Men så läser jag att detta är bara konspirationsteorier för de vill ju bara vårt bästa!

Det känns som om den bästa lösningen är att bo på en mindre ort! Då slipper man detta urbana trams dikterat av klimatlobby! ABC-staden fungerade inte på 1950-talet och 15-minuters staden fungerar inte på 2020-talet! Det hela handlar ju om människor och inte om social ingenjörskonst. Varje människa är bäst på att själv bestämma utifrån sina egna behov!