Klimataktivister kan lära av historien

Världen förändras hela tiden. För att förstå framtiden bör man ta del av vår historia också. Men dagens unga ter sig ibland som totalt historielösa. Det verkar som om de tror att världen har sett likadan ut alltid.

När jag idag promenerade genom ett regnväder så tänkte jag på en ledare om klimatet som jag hade läst innan jag gick ut. Ledarskribenten kan inte skilja på väder och klimat. Hon tror att några oväder är intäkt för att klimatet förändras. Om hon hade gjort en historisk tillbakablick så hade hon kanske förstått hur fel hon har.

För några år sedan var det en annan skribent på samma tidning som skrev något liknande:

”Halva Skanör kan svämmas över. Hela södra Sverige ligger i riskzonen när havsvatten stiger på grund av klimatförändringarna.”

”I slutet av seklet kan vattennivåerna ha stigit metervis.”

”Skåne, östra Småland och Öland ligger i riskzonen, precis som Göteborg där Göta älv kan svämma över bräddarna.
Experterna är överens om att havsnivåerna kommer att stiga. Klimatförändringarna är ett faktum, landisen smälter och ökar mängden havsvatten. När vattnet dessutom blir varmare expanderar det och tar större plats. Det är mer vatten och varmare vatten som kommer att drabba de svenska kusterna framöver. Det innebär bland annat att områden som redan drabbas av översvämningar kommer att möta än värre stormar i framtiden.”

”Ingen kan säga exakt hur mycket Sverige kommer att påverkas. De beror på den globala klimatpolitiken. SMHI:s vattenkartor visar på olika scenarier för åren 2050 och 2100. Om inte klimatutsläppen minskar radikalt riskerar Skanör verkligen att försvinna ut i havet till sekelskiftet och det är våra barn och barnbarn som kommer att drabbas. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot långt in i framtiden.”

Jag kallar detta för okunskap och skrämselpropaganda. ”Sedan mitten av 1990-talet har problematiken kring stigande havsnivåer uppmärksammats. ” läser jag i en stadsplan för Skanör- Falsterbo 2009. Så det är alltså ingenting nytt!

”Högvatten kan redan idag vid vissa tillfällen vara problematiskt på Näset. Högsta officiellt observerade vattenstånd i Skanörs hamn noterades 1997 och var 137 cm över medelvattenståndet, men det finns historiska uppgifter på att det 1872 var ett högvatten, som var +2,26 meter, med andra ord i nivå med det man nu prognostiserar för år
2100.”

”De skyddsvallar, som föreslås, tar hänsyn till vind- och vågpåverkan och
risk för överspolning. Vallarnas krön på de yttre vallarna i söder, norr och väster föreslås därför få en höjd på 4,3 meter över dagens medelvattenyta.”

Kommunen är väl medveten. Vattenståndet höjs och sänks hela tiden. Naturligtvis påverkas slättlandskap av detta. Det är alltså inget unikt att vattnet tränger sig på! Det kan finnas betydligt större hot för Skanör-Falsterbo än vattenhöjningar!

” Ända sedan näset började bildas och höjde sig ur havet för ca 4 000 år sedan har flygsanden i områden utan växtlighet bildat både utbredda områden och dyner. ”

”Linné skriver om färden till Skanör: »Denna marken kallas allmänt Ljungen, är mager och överhopad med flygsand, som uppkastas ifrån hafwet, så på den N, som S, sidan hwarigenom hela denna tracten är beströdd liksom med små ätteplatser af sand, hwilka mästedels öfwerst äro sönderbrutne af blåsten, och icke kunna läkas tillsammans.«

”I både Kämpinge och Falsterbo fick man Flygsanden på Falsterbonäset
gång efter annan gräva fram sina kyrkor ur sanden. I Kämpinge gav man
upp 1632 och rev kyrkan.”

”Flygsanden består till större delen av kvartskorn, som ger den dess ljusa färg. Kvartskornen härstammar från kvartsen i det svenska urberget av granit och gnejs och är resultatet av en lång nedbrytningsprocess, som sträcker sig över hundratals miljoner år. Sanden är mycket lättrörlig i vinden. Den som vandrat bland dynerna längs stranden en stormig dag vet också att flygsanden har en blästrande verkan, som kan kännas direkt obehaglig. Sandstormen kan i det avseendet jämföras med upplevelsen av en snöstorm, som kalla dagar pinar ansiktet med sina iskristaller.
Det material, som vinden eroderat vid stränderna avlagras som flygsand och bildar dyner. Dessa finner man idag främst längs Falsterbonäsets stränder utmed Östersjön och Öresund. ” Allt detta läser jag i en skrift från 2011.

Ja, i min ungdom badade jag ofta både i Skanör-Falsterbo och i Kämpinge. jag minns dessa sanddyner som man måste klättra över för att nå stranden.

Denna flygsand som lägger sig i upp till 10 m höga sanddyner är kanske ett mycket större problem för Skanör- Falsterbo med omnejd än vad en havsvattenhöjning är?  Flygsanden förändrar kustlinjen hela tiden.

Med detta i backspegeln Har jag svårt för att ta klimatalarmister på allvar. Alarmisterna har ju en egen agenda. De vill bestämma! Genom politiska beslut vill de få in mer skattepengar. Så nu matas vi hela tiden med propaganda om detta hot som vi inte kan påverka! Vi kan möjligtvis skydda oss genom att inte bygga hus och städer för nära vattnet. Men vi kan inte påverka moder natur. Däremot kan vi förbereda oss för eventuella väderförändringar. Vi tar ju paraplyn med oss om det ser ut att bli regn.

Det är så lätt för klimatalarmister att förutspå att något ska hända vid nästa sekelskifte. Vi lever inte då och kan få ett facit på deras påstående! Men de vill inte göra några historiska tillbakablickar.

Vi måste …

Vi måste inkludera stora investeringar i modern hållbar teknik i återhämtningen efter Covid-19. Vi måste klara klimatmålen i Parisavtalet. Vi måste klimatanpassa våra bostäder. Vi måste vaccinera oss. Vi måste, vi måste, vi måste! Jag blir tokig på alla dessa måsten!

Vem säger att vi måste? Politiker och penningstarka personer som vill ha mer makt och tjäna pengar?

Trots kraftigt minskad ekonomisk aktivitet och minskat resande i spåren på corona och trots att större delen av världen har varit nedstängd beräknas de globala utsläppen av växthusgaser bara minska med 4–7 procent i år.  Enligt undersökningar som jag har läst har utsläppen minskat minimalt. Det är betydligt lägre än den minskningstakt på 8–15 procent per år som krävs för att vi ska klara Parisavtalets klimatmål på max 1,5–2 graders temperaturhöjning. 

Men … kan de inte dra några slutsatser? Varför är de så övertygade om att mänsklig aktivitet och växthusgaser orsakar klimatförändringar. Idag läste jag en tänkvärd kommentar:

När Al Gore föddes fanns det 7000 isbjörnar. Idag har den globala uppvärmningen sett till att vi bara har 30 000 kvar.

Det går bra för klimatalarmisterna vars allas gemensamma nämnare är att de tjänar bra pengar på att alarmera vidare.

Är det därför som vi utsätts för alla måsten? Måste vi investera i fossilfri bilflotta, det rullar fyra miljoner personbilar på vägarna. Om de ska bytas ut till elbilar så måste fyra miljoner nya bilar tillverkas och en oändlig massa laddstolpar sättas upp. Kommer elen att räcka? Bilskrotare och biltillverkare kan gnugga händerna och tjäna pengar!

Måste vi bygga ut järnvägssystemet, investera stort i förnybar energi och energirenovera miljonprogramsområdena så att de blir mer energieffektiva? Det ger arbetstillfällen men framförallt kommer några att tjäna pengar – mycket pengar.

Måste vi ha beställda opinionsundersökningar som frågar människor om de tror att Sverige kommer att uppleva varmare klimat med kraftiga värmeböljor i framtiden? Bara frågan gör ju att människor blir oroliga och 53 procent var naturligtvis oroliga. Undersökningen var beställd av SWECO.

Sweco är en svensk koncern bestående av ett antal teknikkonsultföretag med inriktning mot anläggnings- och byggnadskonstruktion, installationsteknik, arkitektur, infrastruktur, energi och miljö. 17 000 anställda (2020) och 1,9 miljarder EUR i intäkter!

Naturligtvis vill de att politikerna ska satsa på nya tekniker och ombyggnader. De vill ju, precis som alla de andra, ha del av våra skattepengar.

Varje MÅSTE blir kostsamt för oss skattebetalare och konsumenter. Är det konstigt att jag ifrågasätter alla MÅSTEN?

En tredjedel så många isbjörnar år 2050 - Sydsvenskan

Känslor är viktigare än fakta

För att påverka människor att göra skillnad måste nyheterna väcka känslor. Så skrev det det amerikanska tv- och nyhetsbolaget CBS news för ungefär ett år sedan efter en då utgiven rapport om hur medierna bör förmedla nyheter.

Den brittiska tidningen The Guardian har nyligen tagit fram riktlinjer för vilka ord som ska användas vid rapportering om klimatet. “Climate crisis” istället för “climate change”, “global heating” istället för “global warming” för att bättre spegla allvaret i de utmaningar vi står inför.

Vi vill vara vetenskapligt korrekta, samtidigt som vi är tydliga i vår kommunikation till läsarna om denna mycket viktiga fråga. Uttrycket ‘klimatförändringar’, till exempel, låter ganska passivt och milt när det som forskare talar om är en katastrof för mänskligheten, sa Katharine Viner, The Guardians chefredaktör.

The Guardian refererade även till Greta Thunberg som några veckor tidigare twittrade:

I Sverige har många medier anställt klimatreportrar.

Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT:

– Vi har ingen policy i dag, men det är ett ämne vi diskuterar och pratar mycket om. Ordvalen är väldigt viktiga och vi på SVT har en viktig uppgift med att vara folkbildande i ämnet. Vi vill göra mer och bli bättre, sa hon.

Så läste jag om en inbjudan till en kurs för journalister:

Kursledare: Annicka Flovin
Datum: 23-27 nov 2020
Ort: Kalmar
Senaste ansökningsdag: 27 maj 2020

Visst måste du också rapportera om klimatet?! Det finns knappast en fråga som påverkar människor på så många olika sätt, både lokalt och globalt, som klimatet. Frågorna är svåra och många. Hur påverkas ditt bevakningsområde av klimatförändringarna?

Det finns mycket att bevaka och berätta, många perspektiv och röster att lyfta fram. Hur man skildrar övergripande frågor som utsläppsminskning och klimatanpassning ur ett lokalt företagsperspektiv, ekonomiska konsekvenser av klimatarbetet och hur omställningen kan skapa nya arbetstillfällen. För det handlar om en gigantisk omställning, klimatkrisen spänner över allt från sport till säkerhetspolitik och flyktingmottagande.

Stora nyhetshändelser som skogsbränder och översvämningar, vattenbrist och torka har sin självklara plats i redaktionernas nyhetsarbete. Men hur skapar du relevant och berörande journalistik till vardags på orten i frågor som i grunden är ett globalt fenomen?

Och vilka blir effekterna av Cornakrisen när vi ser på klimatfrågorna?

På Fojos kurs i klimatjournalistik får du grundläggande kunskaper om de senaste forskningsrönen, hur du bedömer och använder källor och hittar nyheter. Vi tar också upp hur du får till gestaltande reportage som berör och visar hur vi alla påverkas av en av vår tids största nyhetshändelse: klimatkrisen.

Journalister ska alltså lära sig att använda rätt ord och rätt argument för att påverka oss. Med andra ord ska de vara mer aktivistiska och propagandistiska iallafall då det gäller klimatet.

Naturligtvis har vi sett denna aktivism under mycket lång tid i en mängd olika frågor. Vi minns väl all rapportering om flyktingar som dog på Medelhavet. Flyktingströmmarna 2015. Ensamkommande barn. Gymnasieamnesti. Mäns våld mot kvinnor. #metoo. Knytblusmanifestation. Främlingsfientlighet. Polis- och vaktbrutalitet. Swish-journalister. Osv, osv, osv …

Nu kör medierna sin propaganda med Anders Tegnell som huvudperson. ”Hemma hos”- reportage. Fan club. Intervjuer om hur det känns att bli missförstådd. Han har mer eller mindre övertagit Greta Thunbergs roll.

Men det finns journalister som klagar på att förändringarna sker snabbt. Den globala coronakrisen får inte ta fokus från klimatet. Coronakrisen har drabbat människor över hela världen och dominerar våra medier. Över 360 000 artiklar eller inslag om corona hade publicerats fram till mitten av april i de svenska medierna. Alltså mer än dubbelt så många artiklar som skrevs om klimatet under hela 2019. 

Coronakrisen är global och kräver gränsöverskridande och nya sätt att arbeta på. Detta är något som svensk klimatrapportering borde ta fasta på. Utöka de utmärkta satsningar som gjorts på klimatredaktioner och klimatreportrar. Fortsätt bevaka klimatfrågan med än större intensitet, i Sverige men också i länder där såväl klimat- som coronakrisen slår hårdast mot människor, skriver Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen

Ja, vi får inte glömma den heliga klimatfrågan. Den är viktigare än allt annat: våldtäkter, misshandel, skjutningar, bilbränder, gängkriminalitet, vanvård av gamla, nedprioritering i vården, en skola som inte är värd namnet, politiker som vägrar att ansvar och slöseri med våra skattepengar. Jag känner ett stort äckel i denna aktivism! Jag vill ha fakta!

MYTEN OM 97 % KONSENSUS OM KLIMATET – JMM.NU

Tidigare äldre inlägg

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder

My name is Lena

It is my right to be rich, happy and successful!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life My Story

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

%d bloggare gillar detta: