VÄLFÄRDENS KRIS: Vad händer om förfallet accelererar?

Spanien går bäst medan Sverige är näst sämst i klassen

Hela EU:s ekonomi tappar fart men Spaniens ekonomi växer bäst av alla medan Sverige är näst sämst i klassen. Bara Italiens ekonomi kommer växa långsammare än Sveriges nästa år bland EU:s 28 medlemsländer. Det visar en färsk prognos från EU-kommissionen som presenterades på torsdagen.

Läs hela artikeln här.

Åldrandet är politikernas mardröm

Rent ekonomiskt har politikerna satt sig själv i en fälla som de har svårt att ta sig ur. Alltför länge har de använt sig av en åldrande befolkningsstruktur som argument för sina beslut. De har tagit invandrare och flyktingar till gisslan i detta fula maktspel. ”Vi behöver invandringen för att ta hand om oss när vi blir gamla!” Detta har varit deras standardargument – men ett argument som helt bortser från en mängd viktiga parametrar.

För några år sedan diskuterade jag med en person som anser att åldrandet är en sjukdom. Denna sjukdom, ansåg  personen, går att bota! Vi kan bli 200 år eller mer!

En första fråga är väl om jag vill bli 200 år? Nej, jag har bestämt mig! Jag ska uppleva min 100-årsdag – sen får det vara nog.

En andra fråga är väl om åldrandet är en sjukdom eller ej? Jag hävdar bestämt att åldrandet är en naturlig process. Vi människor har en naturlig livslängd genom de gener som vi föds med. Sedan kan vi förvalta dem på olika sätt. Är jag mycket riskbenägen så blir jag nog inte så gammal. Drabbas jag av svåra sjukdomar så blir jag nog inte heller så gammal. Kroppen kan säga ifrån men läkekonsten har kommit långt. Vi kan få nya reservdelar i form av proteser, pacemaker, nya njurar och hjärtan. Med medicinsk hjälp är det mesta möjligt.

Jag tror att jag har bra gener – nära släktingar som levt ca 95 år. Har skött mig ganska bra – rökte lite i ungdomen, dricker minimalt med alkohol, åter enl. kostcirkeln, rör på mig som de flesta. Min hjärna håller jag igång – lär mig fortfarande nya saker varje dag och är nyfiken på livet. Socialt lever jag bra – med sambo, grannar, kontakt med släkt och vänner på internet, samtalar med människor som jag träffar samt deltar i olika debattforum. Ibland gör sig kroppen påmind – värk som kommer och går tillhör slitna leder och är en sak som jag har lärt mig att leva med.

Jag har nog alla förutsättningar för att uppleva min 100-årsdag. Men det finns ju oförutsedda faktorer som kan påverka – våld, krig, olyckor och sjukdomar. Den positiva människa som jag är räknar inte med sådana petitesser! Jag vill ju ha valuta för alla inbetalda skatter och få ut så mycket pension som möjligt!

Men om jag nu vill leva tills jag blir 100 så anser politikerna att jag är en ekonomisk börda! Sveriges befolkning blir, i likhet med många andra länder, allt äldre. Fram till år 2070 beräknas andelen äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler.

Enligt SCB:s siffror Idag bor drygt 10 miljoner personer i Sverige. Omkring 57 procent av dem beräknas år 2019 vara mellan 20-64 år och i arbetsför ålder. De övriga 43 procenten utgörs av barn och unga under 20 år samt av äldre över 65 år.

Idag ligger försörjningskvoten på 76. Det vill säga att det på 100 personer i arbetsför ålder går 76 personer som antingen är yngre eller äldre. Närmare bestämt är 41 av dessa yngre än 20 år och 35 personer är äldre än 65 år.

Fram till 2070 beräknas befolkningen öka till knappt 13 miljoner. Befolkningens ålderssammansättning kommer under denna period också att förändras. Framförallt kommer andelen äldre över 65 år öka och förväntas 2070 uppgå till nära 25 procent av befolkningen. Det här skulle i så fall innebära att den demografiska försörjningskvoten stiger till 88.

Men hur stämmer detta på verkligheten? Åldrarna 20-64 år? Försörjer de oss andra? Knappast!

Diagrammet ovan är nog inte helt aktuell. Men några procent hit eller dit spelar ingen roll i sammanhanget. Diagrammet visar ju att drygt 60 % av befolkningen inte har lönearbete och därmed inte kan försörja resten av befolkningen. Av dessa 60 % är ca 1/3-del åldringar. Av dessa åldringar har de flesta betalat in sin skatt och sina sociala avgifter större delen av livet. De har alltså betalat in en premie för en tryggad ålderdom. De borde helt enkelt inte vara det största bekymret för politikerna. Men SVT uttryckte det så här i söndags:

Åldrande befolkning skapar utmaningar för kommunerna!

—————————————————-

Sverige har liksom många andra länder en åldrande befolkning, samtidigt finns det många barn och unga under 18. Det här gör att den så kallade försörjningskvoten kommer att öka i hela landet, alltså hur många som arbetar i förhållande till de som ska försörjas. Det här är ett problem för många av landets kommuner.

De bortser alltså från alla de som inte jobbar trots att de är mellan 20-64 år och borde bidra till försörjningskvoten men istället utnyttjar vårt bidragssystem. Vi som har betalat in våra premier till en trygg ålderdom blir ett problem men …

Den stora invandringen från länder med låg utbildningsnivå kommer att fördubbla statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet.

Det visar beräkningar som Pensionsmyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

– Huvudorsaken är den stora ökningen av antalet personer i Sverige som kommer från länder med låg utbildning och den låga livsinkomst som de personerna får, säger Ole Settergren som är analyschef på Pensionsmyndigheten.

Det är tidningen Dagens Industri som uppmärksammat Pensionsmyndighetens rapport till regeringen, om vilka effekter invandringen får för pensionsutgifterna.

Den inkomstbaserade pensionen, som ligger utanför statsbudgeten, berörs inte. Men det gör grundskyddet, det vill säga garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd, som finansieras av staten.

Den inkomstbaserade pensionen, som ligger utanför statsbudgeten, berörs inte. Men det gör grundskyddet, det vill säga garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd, som finansieras av staten.

Den inkomstbaserade pensionen, som ligger utanför statsbudgeten, berörs inte. Men det gör grundskyddet, det vill säga garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd, som finansieras av staten.

I dag uppgår kostnaderna till cirka 43 miljarder. Pensionsmyndighetens prognos visar att kostnaden fördubblas fram till 2060, och alltså hamnar på cirka 86 miljarder.

Men det finns flera osäkerhetsfaktorer i prognosen. Den bygger på Statistiska Centralbyråns, SCB:s prognoser om den framtida invandringen på cirka 110 000 personer om året. Rapporten utgår också ifrån att integrationen av de nyanlända inte heller förbättras. 

– Det är känt sedan länge att asylinvandrare har betydligt lägre genomsnittsinkomster och så kommer de till Sverige vid högre ålder, och då blir livsinkomsten otillräckligt för att komma över golvnivån i pensionssystemet, säger Ole Settergren.

– Så på det sättet är det inte okänt eller överraskande, men volymerna är så stora och omfattande, i synnerhet om man beaktar den av SCB förväntade migrationen från de här länderna, så det blir en stor inverkan på statens utgifter på det här området, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Den äldre befolkningen är alltså ett stort problem för politikerna! Men de talar inte högt om den stora invandringen från länder med låg utbildningsnivå som kommer att fördubbla statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet.