Medelklassen, invandringen och kuddbarnen

Efter att en offentlig utredning i dagarna landat i slutsatsen att staten medelst tvångsåtgärder bör minska skolsegregationen, har frågan om vad som på modern svenska kallas för ”kuddbarn” fått förnyad sprängkraft. Många föräldrar är föga förvånande upprörda, och invänder att det dels är orättvist att låta invandrares barn gå före i kön till de attraktiva skolorna, dels omänskligt att använda barn som integrationspolitiska redskap. Båda invändningarna är i sak helt korrekta, men genomsyras i praktiken inte desto mindre av ett stort mått av kognitiv dissonans. De arga föräldrarnas resonemang grundar sig nämligen i det outtalade antagandet att kuddbarnens vara eller inte vara är en isolerad företeelse, fristående från samhällsutvecklingen i stort. Så är emellertid inte fallet.

Läs hela artikeln HÄR.

Informationsbrist, okunskap, klansamhälle, integrationsbrist … 6 av 15 var somalier!

Varje dödsfall i coronavirusets fotspår är ju tragiskt! Jag börjar naturligtvis fundera över varför somalier är överrepresenterade. Naturligtvis vet jag att gruppen döda är alldeles för liten för att kunna dra några slutsatser. Men om det nu är så och orsaken är informationsbrist …

Under större delen av mitt liv har jag arbetat med information och utbildning. Att informera andra människor kan vara näst intill omöjligt om de inte är mottagliga för informationen.

Jag har haft återkommande kurser med i stort sätt samma deltagare och samma innehåll. Inget svårt alls – bara små administrativa regler. Då tror man ju att polletten ska trilla ner någon gång. Men det tillhör mer regel än undantag att personer som deltagit i 4-5 sådana kurser + enskild information av mig säger att ”Det hade jag ingen aning om! Är det en ny regel?” Jag har bitit mig i tungan för att inte yttra: ”Sov du de senaste 4 kurserna eller deltog du enbart för att få en gratismiddag!”

Men jag vet ju att vi människor bara lägger sådant på minne som vi anser är väsentligt för oss själva! Det behöver inte innebära ett direkt ointresse bara att just då finns det något annat som hjärnan prioriterar. Just då är det kanske väsentligare att tänka på varför inte hantverkaren dök upp som denne hade lovat eller vilket vin man ska ha till älggrytan som ska serveras på lördag eller om ”gubben” kommer ihåg att hämta paketet som han lovade eller hur mycket det kostar att lackera om bilen eller … Det finns mängder av personliga saker som vår hjärna prioriterar framför att förstå några administrativa regler som vi måste följa.

Men hur är det då för människor som inte kan svenska, kanske är analfabeter, bara umgås med klanen, … ? Ja, jag vet! Det finns människor som kallar f g mening för rasistisk! Men jag kallar dem för faktaresistenta. Jag läste en essä skriven av Abdi-Noor Mohamed: Min resa mellan två kulturer! Alla borde läsa den. Han skriver om sina egna upplevelser och hur det känns att vare sig tillhöra den svenska kulturen eller klankulturen.

Jag kom till Sverige, fredens land, men inuti mig råder inte fred. Min kropp är ett slagfält där motstridiga kulturer slåss mot varandra. Det utkämpas ett integrationskrig inuti mig. Varför?

Så läste jag en framtidsrapport från 2008. Jag har ingen aning om åt vilket håll förändringarna har gått. Kanske har en del förändrats … kanske inte?

Somalier är den grupp – eller bland de grupper – som har svagast förankring på arbetsmarknaden i alla redovisade länder. Förklaringar till den svaga arbetsmarknadsetableringen för somalier som förs fram är bland annat att somalierna kommit som flyktingar, att de mer sällan än andra grupper kan engelska, att många har låg utbildning och eller är analfabeter, en ogynnsam familjestruktur, religions/kulturkrockar och diskriminering.

Jag fortsatte min läsning:

 I en underlagsrapport från 2012 till statsrådsberedningens Framtidskommission, som tillsattes för att identifiera svenska samhällsutmaningar bland annat på integrationsområdet går att läsa: ”Somalier är en av de grupper där integrationen har fungerat sämst. Integrationen av somalier på arbetsmarknaden i Sverige har dessutom fungerat mindre bra än i en del andra länder”.

2012 fanns det enligt Statens statistiska centralbyrå ungefär 44 000 somaliska medborgare i Sverige

När viruset spreds till Sverige fanns det inte så mycket information på somaliska och många levde som vanligt, enligt artiklarna som spreds igår. Men hur skulle information på somaliska se ut – då många somalier är analfabeter, många lyssnar hellre på imamen eller klanledaren än på svenska myndigheter, trångboddhet och kulturella skillnader?

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Idag ligger denna bild på föreningens facebooksida. Föreningen är till för somaliska läkare och läkarstuderande. Men hur når de ut med denna information till människor som kanske enbart träffar sin klan?

Är vår regering medveten om de integrationsproblem som de har skapat? Vilka planer har regeringen för att nå ut med information till utsatta grupper? Om nu regeringen når ut med informationen – är de säkra på att deras information förstås och åtlyds av dessa grupper? Vems information väger tyngst – statens eller klanens?

Sanitära belastningar

Adelante Málaga efterlyser en etisk handlingsplan för att minska stammen av vilda papegojor, som blir ett allt större gissel inte bara i Málaga stad utan i hela provinsen.

Vänsterpartiet föreslår upprättandet av en panel med experter för att ta fram en plan som kan brukas av alla drabbade kommuner. Denna bör bestå av skonsammare åtgärder än skjutningen av papegojorna med hagelgevär, som en del grupper åberopar.

Det beräknas att det i dagsläget finns omkring 6 000 gröna så kallade munkparakiter i Málagaprovinsen, av vilka hälften uppehåller sig i Málaga stad. Det är fråga om en invasionsart som orsakar stor skada både på infrastruktur och lokala djurarter.
Som skonsam bekämpning anges bland annat skingrandet av bon samt sterilisering.

Munkparakiten är en sällskapspapegoja som spritt sig i det fria.

Ovanstående läste jag i dagens Svenska magasinet. Då kom jag att tänka på de vita duvorna i Benidorm som jag skrev om 2017.

De har invaderat gatorna, uteserveringarna och parkerna. Vi såg de redan förra året. Då var de inte så många. Men i år har de mångdubblat sitt antal pga mänsklig dumhet. Jag syftar naturligtvis på de vita duvorna i Benidorm.

Det finns skyltar om att man inte ska mata duvorna. Men människor bjuder frikostligt på kakor och glasstrutar. En del kommer med kassar med torrt bröd. Visst är de fina – dessa vita duvor! Men de börjar bli en sanitär belastning. Fågelträck överallt! De har sina bon i palmerna och kommer att fortsätta med att vara ett växande problem för staden och dess invånare. De har anpassat sig till stadens villkor. Eftersom människor fortsätter att ge dem mat så behöver de inte ge sig av och söka sin mat på annat håll. Det finns egentligen bara en lösning på problemet – att minska beståndet genom avskjutning.

Så tänker jag på kajorna som är en plåga hemma i Oskarshamn eller kanadagässen som skitar ner i parkerna.Eller råttor som invaderar städer.

Jag kan inte låta bli att dra paralleller till oss människor. När vårt land invaderas av främmande människor – och ”snälla” människor ser till att göra deras livsbetingelser enkla – så blir de ju bara fler och fler! Nu menar jag inte att vi ska använda avskjutning för att minska beståndet. Men vi måste se till att göra livsbetingelserna sämre. Vi måste minska bidragen och det allmänna omhändertagandet. Tycka-synd-om-människorna kommer dock att fortsätta med att hjälpa. Om vi gör det svårare för dem att leva i Sverige – utan egen försörjning – så kommer viljan att stanna att minska. I värsta fall måste vi köra iväg dem!

Tidigare äldre inlägg

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med bilder

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

%d bloggare gillar detta: