2018 – ett år som alla andra eller …

På årets sista dagar bör man göra en sammanfattning. Enkelt – det är ju bara att läsa igenom allt som jag har skrivit under året. Men ganska snabbt upptäcker jag att set skulle bli en tjock avhandling. Trots valet som inte har gett oss en regering ännu och trots egotrippade politiker hittar jag några saker som jag kan använda – några saker som jag tror har haft och kommer att ha stor betydelse för det svenska folket.

Året har präglats av att minoriteter har stått för problemformuleringar. De skriver om en verklighet som vi andra inte känner igen. Det är minoriteterna som vi ska rätta oss efter. Det är vi, den stora mängden, som är onormala och problemet.

18 januari skrev jag om Mina Dennerts senaste utspel på Facebook:

”Officiellt har vi alla redan samma rättigheter i Sverige.
Därför visar sig ofta rasismen i det dolda, i vardagen, slentrianmässigt och många gånger omedvetet hos den som begår den rasistiska handlingen. Därför är det även svårt för den som blir utsatt att förklara vad det är som har hänt. På vilket sätt det någon gjorde var rasistiskt.

Det är även många gånger svårt att bevisa. Ofta får vi istället tillbaka att vi är känsliga, inte har någon humor, förstör för alla andra, att vi är intriganta eller lögnare.

Som utsatta blir vi därför dubbelt drabbade. Dels för den rasism som är så vanligt förekommande och normaliserad att den nästan inte syns. Men också för att vi, när det händer, får tillbaka skulden och ansvaret för det som har hänt.”

Men … de drabbade är väl alla de som har blivit utsatta för förföljelse pga att de vågar stå upp mot dessa minoriteter? De som har förlorat jobb och får sova med basebollträ eller pepparspray vid sängkanten? De som blir hatade, hotade, förlöjligade, polisanmälda och avstängda i denna cybervärld fylld med filterbubblor och fakenews?

Den 21 januari skrev jag om Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi vid Göteborgs universitet, i mitten av 1990-talet skreven artikel i universitetets tidning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor. Reaktionerna blev häftiga. Inom en vecka hade hon fått sex vykort med skällsord – och ett kuvert med råttlort. Flera upprörda läsare hörde av sig per telefon. Ett egendomligt samtal kom från en kollega, en kvinnlig professor vid en annan fakultet. Annica Dahlström återgav samtalet i sin bok Könet sitter i hjärnan och nu i intervjun:

”Annica, du får inte föreläsa om detta! Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor!”

”Vad intressant NN, jag skulle gärna vilja ha litteraturreferenserna, eller har du kanske forskat själv?”

”Nej, det har jag inte, men även om det skulle finnas skillnader får vi aldrig säga det!”

”Men NN, detta är ju ett mycket egendomligt uttalande från en professor vid ett universitet, som ska värna om sanningen i forskningen!”

”Ja, ja, det kan tyckas. Men så är det i alla fall, du kan förstöra mycket om du fortsätter!”

Igår mötte jag samma typ av kommentar. Ebba Busch Thor hade fräckheten att skriva en debattartikel. Hon hävdade att det är bra för integrationen att visa upp våra svenska traditioner för invandrare. Jag fick följande kommentar när jag höll med henne:

”Ebba kopplar ihop svenska traditioner med integration. Det är felet. Hon skapar en motsättning mellan invandrare och infödda som inte finns. Visst kan kulturkrockar förekomma, men det gör det ju mellan olika grupper av infödda också. Bara för att vi har svenska traditioner betyder ju inte det att de är bättre än andras och hon borde istället tala om att vi ska respektera varandras olikheter.”

EBT får alltså inte säga att integrationen har fungerat dåligt och att det kan bero på dåliga kunskaper om och dålig respekt för våra svenska traditioner.

Vi minns väl alla Annie Lööfs utbrott under partiledardebatten före valet? ”Men Jimmie, så får du inte säga!” Genast hakade SVT på med att de inte stod bakom Jimmies ord. För att förstärka sitt avståndstagande så klippte de bort hans förklaring till de som han sa. SVT blandade sig alltså i partiledardebatten. Det är skrämmande att en partiledare inte får säga sin åsikt! Men det ligger helt i linje med hur 2018 års debatt har förts. De obekväma människorna som har skrivit eller talat om hur de upplever dagens Sverige har utsatts för nedtystningskampanjer av medierna, politikerna, myndighetspersoner och av aktivister på sociala medier.

När det blev klart att regeringen Löfven inte fick förnyat förtroende av riksdagen startade ett antal opolitiska regeringstjänstemän på Utrikesdepartementet ett upprop för att Regeringskansliet skulle vidmakthålla den värdegrund som, i detta fall, UD omfattas av. I uppropet ställdes bland annat frågan om medarbetarna kan anses befriade från lojalitetsplikten mot en ny minister om de anser att en ny politisk ledning bryter mot den tidigares värdegrund.

Detta är ju ett hot mot demokratin – opolitiska tjänstemän vill inte följa demokratiska beslut. Men det är precis så det har varit i Sverige 2018. Minoriteter har varit högljudda och velat bestämma över den stora majoriteten. Nu är det faktiskt vi, den stora allmänheten, som avgör – ska vi tillåta detta även 2019?

Kulturministern Alice Bah Kuhnke sa i en debatt i riksdagen i år: ”Vi måste demokratisera demokratin!” Hon har också fört samtal med YouTube, Google, Twitter och Facebook för att strypa vanliga människors yttrandefrihet.

Detta har inte varit ett år som alla andra! Samtidigt firar vi 100 år med demokrati och samtidigt höjs röster för att förbjuda vissa sammankomster. Samma människor som berömmer sig med att stå för demokrati säger ”Du får inte säga så!” De vill bestämma över vad som är demokrati. Det är samma människor som inte vill ge ett demokratiskt valt parti inflytande!

 

 

 

Annonser

Kultur, tradition och integration

Varje lite större traditionsbunden helg kommer diskussionerna om vikten av att vi förändrar våra traditioner och att våra traditioner inte är svenska. Det spelar väl ingen roll om våra traditioner förändras eller om de är importerade från andra länder. De är försvenskade och förändras i den takt som individerna vill förändra.

Mitt julfirande detta år var både traditionellt och icke-traditionellt. Vi åt julskinka och Jansons och pepparkakor. Men vi hade ingen gran eller julklappar. Vi tillbringade julen i solen vid Medelhavet. Det var självvalt. När jag åt min julskinka kunde jag minnas doften av julgran och stearinljus. Jag kunde minnas julklappar som jag fick som barn – dockvagnen, legoasken och lovikkavantarna. Jag kunde minnas hur vi firade med mormor och morfar och mostrarna med deras familjer. Jag kunde minnas tomtelandskapet som jag och mina barn byggde upp varje jul från mitten av 1970-talet till en bit in på 2000-talet.

Ett barn har inte hunnit samla in samma minnesbank som jag har och måste därför få tillfälle att samla sina minnen av traditioner. Det är ju detta som är vår kultur som vi ska vara stolta över.

Ebba Busch Thor skrev en debattartikel om vikten av att ha traditioner och att inviga invandrarna i dessa för att underlätta integrationen. Hon skrev bl a:

”Det första de flesta av oss gör när vi tar emot nya gäster i våra hem, det är att visa dem runt. ”Vill ni gå husesyn?” är förmodligen en av de mest svenska meningar som finns.

Jag vet inte hur denna sed, som saknas i många andra länder, uppstod. Men den är på många sätt väldigt sympatisk. När vi bjuder en gäst att se hur vi bor berättar vi samtidigt något om oss själva. Möbler och prydnadssaker visar vilken smak vi har, fotografierna berättar vad vi tycker är viktigt i livet.

Vi uttrycker samtidigt en önskan att gästen ska känna sig välkommen och bekväm på den plats där de närmaste timmarna ska tillbringas.”

Genast kom de vänsterblivna och brunsmetade henne. De började att tjafsa om att ingen går och kollar värdens badrumsskåp. Ock en kommentar lät så här:

”Så tröttsamt när populister ska försöka vinna poäng genom att ta ställning mot ickeproblem. Nästan ALLA svenskar firar lucia, jul, påsk och midsommar och älskar sina svenska traditioner oavsett vart de kommer ifrån.
Det är snarare extremhögern som verkar ha problem med historiekunskaperna och lever under vanföreställningen att alla våra traditioner och all vår mat är ur-pursvensk, har inget inflytande utifrån och har alltid sett likadant ut; samt att allt vi håller kärt är under attack från ”de andra”.
Tack Ebba, för att du spär på dessa idiotiska fantasier hos de okunniga räddhågsna ”svärjevännerna”. Du har verkligen gjort det glasklart vilken grupp du inte har några problem att flörta med för att fiska röster.
Fick du den brunskjorta du önskat dig i julklapp månne?”

Jag som har diskuterat vikten av traditioner under hela den senaste 10-års perioden kände igen varje ord. De politiskt korrekta som vill ta bort våra traditioner förnekar och påstår att det är fantasifoster från extremhögern. Jag hörde exakt samma ord för 10 år sedan – när DO: Katri Linna ville ersätta julfesten med vinterfest och julklappar med vinterklappar. Hon ville ta bort adventsljusstakar och andra julattribut från våra institutioner. Nu 10 år senare förnekar de vänsterblivna detta.

Jag anser att ingen människa kan integreras i ett samhälle utan att ha några kunskaper om traditionerna som gäller. Nu ska jag fira nyår i Spanien och läser på.

”Tolvslaget firas gärna på stadens centrala torg, där det oftast också är olika kommunala arrangemang med artistuppträdande. Vid tolvslaget skall en vindruva intas för varje slag klockan klämtar runt midnatt, totalt blir det ju tolv druvor, något som låter enklare än det är. Den som inte lyckas svälja alla druvor när sista klockringningen slagit sägs drabbas av otur det påföljande året. Ett tips är små kärnfria druvor, gärna skalade, det finns speciella burkar med sådana att köpa i de flesta affärer.”

”Efter tolvslaget och traditionellt intagande av druvorna med tillhörande cava av är det ofta privata fester som står på tur, festandet fortsätter oftast fram till morgonen. Är man spanjor så klär man upp sig i festkläder och dessutom skall det också vara röda underkläder, som dessutom måste vara helt nya.”

Ja, jag är ingen spanjor men 12 vindruvor ska jag nog pröva. Däremot avstår jag de röda underkläderna. Blir jag integrerad då? Nja, det behövs nog mycket mer. Men vindruvorna är väl en början på att förstå en spansk tradition.

En sak är säker: Spanjorer är traditionsbundna! Varför får inte vi svenskar vara det?

Mångkulturen och vinterfirandet

 

I veckan meddelade Sydsvenskan att Malmö stad flyttar sitt ”vinterfirande” från Gustav Adolfs torg till Stortorget. Detta föranledde följande kommentar från mig ”I Lund firar vi fortfarande jul. Den tycks tyvärr ha utgått i Malmö”. Denna kommentar gör Moa Berglöf ett stort nummer av på ledarsidan i Sydsvenskan och hävdar att man ”inte flyttar julfirandet ostraffat” samt att ”de rasistiska kommentarerna flödar” i mitt kommentarsfält på Twitter.

I vanlig ordning avfärdas alltså all form av kritik mot mångkultur som ”rasistisk”. Om inte skribenten själv – i detta fallet jag – kan ertappas med rasistiska uppfattningar så fungerar det alltid fint att hävda något dunkelt om ”svans”och ”kommentarsfält”. Mångkulturideologin måste uppenbarligen försvaras till varje pris.

 

Läs hela artikeln här:

https://annheberlein.com/2018/12/07/mangkulturen-och-vinterfirandet/

 

Tidigare äldre inlägg

Sayerbýr

En stuga utan bekvämligheter mitt i skogen

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

livsmönster

En blogg om mitt liv, om min vardag tillsammans med min fru och våra husdjur

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

AfS vill dränera det politiska träsket. AfS kallar en spade för en spade. AfS är en tydlig röst för #swexit. AfS adresserar problemet med det demografiska hotet mot det svenska folket. AfS står upp för yttrandefriheten. AfS vill avskaffa HMF och förbjuda åsiktscensur på nätet. Sverige behöver AfS!

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Vi fotograferar det mesta av det bästa. För att nämna några inriktningar så fotograferar vi Bröllop, Fitnesstävlingar, Träningsbilder, Djurbilder och Produkter åt företag.

...blott ett litet strå...

-mitt brunstämplade tankegods-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Assistans på dina villkor

Alla människor är lika värda

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

%d bloggare gillar detta: