Björn Gillberg – om lögner från Pravda till NWT

(V)erklighetsförnekare sätter agendan i den svenska debatten

Det går som en röd tråd. Ovälkomna sanningar får inte nå allmänheten. Det ska ljugas för att uppnå ”rätt” politiska idéer ska dominera debatten. De som dristar sig till att ha en annan uppfattning ska oskadliggöras.

Igår kunde vi läsa om SVT-korrespondenten Erika Bjerström har fått nog av allt ”skitprat” mot henne på twitter. Redan när hon skrev ”Greta talar om folket mot de styrande. Hon låter alltmer som en vänsterpopulist” så förstod jag att hon skulle utsättas för kritik och att hon blev ett allmänt villebråd för dessa sk ”goda” krafter. Igår kunde vi läsa på Twitter:

I mitten av 1990-talet skrev Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi vid Göteborgs universitet, en artikel i universitetets tidning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor. Reaktionerna blev häftiga. Inom en vecka hade hon fått sex vykort med skällsord – och ett kuvert med råttlort. Flera upprörda läsare hörde av sig per telefon. Ett egendomligt samtal kom från en kollega, en kvinnlig professor vid en annan fakultet.

”Annica, du får inte föreläsa om detta! Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor!”

”Vad intressant NN, jag skulle gärna vilja ha litteraturreferenserna, eller har du kanske forskat själv?”

”Nej, det har jag inte, men även om det skulle finnas skillnader får vi aldrig säga det!”

”Men NN, detta är ju ett mycket egendomligt uttalande från en professor vid ett universitet, som ska värna om sanningen i forskningen!”

”Ja, ja, det kan tyckas. Men så är det i alla fall, du kan förstöra mycket om du fortsätter!”

Annica har själv skrivit om detta samtal i sin bok ”Könet sitter i hjärnan”. Kunniga människor med fel åsikt tystas! Genusforskare försökte tysta Annica. Deras forskning värderades högre än Annicas medicinska och cellbiologiska forskning.

Jag tänker på egna erfarenheter. Jag minns professorn vid KTH som ofta deltog i debatterna på SVT debatt. Han hade ungefär samma åsikter som jag har men slutade att kommentera när han fick ett nytt förordnande. Jag minns andra professorer som har vågat sig ut i debatten när de har blivit professor emeritus.

Vår förra skolminister, Fridolin, hänvisade ofta till forskning som har varit sågad med fotknölarna. Men han hävdade att dessa rön var sanning! Vi får inte glömma klimatalarmisterna som ständigt pekar på Rockström och ”1 000-tals forskare”, men gärna glömmer bort att Rockström är en omstridd herre som har haft turen med sig och blev rådgivare åt regeringen samt att det finns ytterligare ”1 000-tals” forskare som har motsatta åsikter. Allt handlar om makt och manipulation.

Jag minns när Annie Lööf, (C)-partiledare ansåg sig ha bättre kunskaper än professor Jordan Peterson angående könsroller, arv och miljö.

BRÅ har under många år förnekat samband mellan etnicitet och brottslighet. Vår regering har applåderat! Men nu …

Regeringen har också gång på gång sagt att ”Vi har varit naiva …” och ”Vi kunde inte se …” när sanningen har blivit alltför uppenbar och de har varit tvungna att pudla.

Det är ett återkommande fenomen. ALLA ska hålla med om den agenda som de ”goda” skapar. Det spelar ingen roll om agendan är felaktig. Vi bara måste hålla med … annars … får vi finna oss i brunsmetningen.

Just därför … ska vi aldrig låta oss tystas! De som vill tysta saknar ju kunskap och egna argument!

Sanningsministeriet och Chris Forsne – Land skall med elit byggas

En podd som svenska politiska maktutövare och också tjänstemän borde lyssna på och ta till sig. För att förhoppningsvis lära sig något av andra länder som i nutid ligger före Sverige vad det gäller migration. Landet Frankrike låg före oss i Sverige redan för 200 år sedan i och med franska revolutionen, som var en kraft som satte Europa på fötter och bröt kyrkans makt över individen. Därefter har Europa blomstrat teknologiskt socialt m m. Att vi släpar efter i nutid är mycket svårförklarligt eftersom information sprids med blixtens hastighet om man jämför med 1700-talet. Något är fel med Sverige och svenska makthavare. Kan det bero kunskapsbrist och handlingsförlamning eller ren tröghet, maktfullkomlighet och brist på demokrati.