Vad är du rädd för?

Under många år mötte jag den frågan i debatter. De kom alltid från människor som saknade argument eller hade svårt för att försvara sina argument. Långt tillbaka blev nog mitt svar: kärnvapenkrig. Men inte idag!

Idag är jag mest rädd för okunskap, , lögner, elakhet och hat! Dessa egenskaper tycks ha spridit sig som en löpeld under 2000-talet. Det finns ingen hejd på dumheterna!

Exemplen är många. Jag läste om Joakim Lamotte som bryskt tillrättavisade en ung man som under lång tid hade sextrakasserat en 14-åring. Feministerna började beskylla honom för att organisera medborgargarde och försökte polisanmäla honom. Inte han som sextrakasserade utan Lamotte som gjorde slut på trakasserierna!

En man i övre medelåldern hyllar denna bild:

Han anser alltså att välutbildade äldre personer inte är värda att lyssna på. De unga vet bättre! De som har växt upp med triggervarningar på litteratur, genustrams och universitet som fört politisk propaganda, vet alltså bättre än vad vi äldre med erfarenhet och sunt förnuft gör! Vi äldre kan ju också vara välutbildade!

När det brann i Notre-Dame skrev Alex Schulman på Instagram: Äntligen! Ytterst smaklöst, historielöst och hånfullt!

15-tal ungdomar hotade personal på biograf, någon ska ha tagit strypgrepp på en anställd. – Inte ens på en biograf är det lugnt och tryggt.

Klimatalarmisterna ljuger pm det mesta och påstår att de har vetenskapen med sig. Men så är det ju inte! Alla deras argument grundar sig ju på hypoteser och datamodeller. Ingen vet – det handlar enbart om en nästan religiös tro! Visst får var och en av oss tro vad de vill … men … påstå inte att det är sanning eller verklighet!

Politiker bollar med sanningen bara för att uppnå egna syften. De bryr sig egentligen bara om oss som skattebetalare. De har inte större kunskaper än någon annan.

Ja, jag är rädd för den mänskliga dumheten! Jag tror att allt hat och dumhet kommer att förstöra mer än vad CO2 någonsin kan göra!

Annonser

Hur smarta är de?

Det är svårt att förstå varför vissa människor väljer att tro på mindre begåvade människor. Har de moderna människan slutat upp med filosofiskt tänkande, faktabaserat tänkande och med analytiskt tänkande? Har dessa människor blivit för bekväma? Eller … är de inte så smarta som de utger sig för att vara?

I SCB:s statistik om levnadsförhållande läser jag att 41 procent av männen och 35 procent av kvinnorna deltar för det mesta i diskussioner och säger sin åsikt när samtal kommer in på politik. Det är ju inte ens halva befolkningen som bryr sig om att säga sin åsikt. Om man inte deltar i politiska diskussioner så kan man ju knappast bilda sig en egen åsikt heller. Då blir man ju ett lättmanipulerat byte.

Amanda Lind Mp, kulturminister och idrottsminister, företräder ju ett parti som vill ge oss klimatångest för att vi flyger. Flyget ska ju ta skulden för CO2 och orsaka den globala uppvärmningen. Men hon vill ha OS förlagt till Sverige! Jag har svårt att förstå denna dubbelmoral men de mindre politiskt kunnande märker inte att det bara handlar om ett politiskt schackspel!

Nu tror jag inte att ett OS kan påverka den globala temperaturen. Det är andra saker som påverkar. Idag tittade jag på en sajt om jordbävningar. Bara i havet runtom Spanien och i spanska inlandet har det förekommit 24 jordbävningar med 1-4 Magnituder på Richterskalan de senaste 3 dagarna. Varje sådan jordbävning kan ju ge sprickor i jordskorpan och varm lava kan sippra upp. Dessa kan i sin tur påverka både havs- och lufttemperaturen.

Vet Greta någonting om detta? Förstår hon något om de stora krafterna som vi människor inte kan tygla? Nej, knappast! En 16-åring som inte har fullgjort sin skolgång kan knappast ha ett filosofiskt, faktabaserat eller analytiskt tänkande. Det kan vi inte klandra henne för. Hon kanske så småningom mognar och förstår bättre. Men hennes svans – inte ungdomarna utan de vuxna – borde väl kunna tänka? Varför lyssnar de mer på en omogen tonåring än på klimatforskare? Varför lyssnar de mer på politiker, klimatlobbyister och journalister utan kunskap? Varför väljer de bort kunskap och lyssnar på mediedrev och PR-folk? Klarar de inte av att tänka själv?

Naturligtvis ska vi alla tänka på att göra så lite avtryck som möjligt på vår planet. Kanske är detta ett sätt?

Deltagarna sparar iallafall in på kläderna – inget slitage på skidoverallerna! Men de måste iallafall ta sig upp på Sierra Nevada med bil eller buss. Pjäxor, skidor, bikini eller badbyxor behövs. Sen behöver de nog värma sig med varma drycker efteråt. Nej, jag har svårt för att se någon klimatbesparing här! Varje sak som vi människor gör ger ju något avrtryck på vår planet. Men … trevligt kan nog detta årliga jippo bli!

Bästa sättet att inte göra några klimatavtryck är nog att sätta sig ner, ha tråkigt och invänta döden. Men … politikerna vill ju att vi ska konsumera och använda kommunikationer. Vi ska köra bil men de ska bestämma vilka bilar. De ska bestämma över den energi som vi ska använda. De ska bestämma över vårt konsumtionsmönster och vår livsstil. Själv lever de inte som de lär. Men medborgarna ska tuktas och skrämmas med det stora klimathotet. Jag undrar vad de ska skrämmas med sen – när människor upptäcker att det inte blev så illa som de sa? Varför är inte medborgarna tillräckligt smarta för att avslöja dem?

För svårt prov – bara en av tio utländska läkare godkänns.

Oktober 2016 infördes ett nytt prov som utländska läkare måste klara för att de ska få svensk licens. Sedan dess har 1 622 prov skrivits, endast 172 personer har godkänts. Frustrationen över de svåra proven är stor och många funderar på att lämna Sverige.

Efter att det tidigare TULE-testet fått kritik infördes i oktober ett nytt test för läkare med legitimation från ett land utanför EU/EES. Detta kunskapsprov består bland annat av ett teoretiskt prov med 140 frågor. De allra flesta, 781 personer misslyckades med den teoretiska delen.

– Provet är jättesvårt, framför allt är det väldigt svårt att göra det teoretiska provet på ett annat språk än ditt modersmål, säger Isam Shamma, ST-läkare från Syrien som misslyckats med det teoretiska provet tre gånger.

– Provet fokuserar på saker som man studerar på sitt första år på utbildningen. Jag studerade 2003 och det är väldigt svårt att minnas de sakerna idag. Jag förstår inte varför det ska vara så specifika frågor om sådant som jag inte jobbar med. Provet måste ligga på AT-läkarnivå, menar Isam Shamma.

– Jag är en praktisk läkare, de teoretiska frågorna är svåra. Och framför allt får man för lite tid på sig. Senast jag gjorde provet hann jag inte med de sista 35 frågorna. Jag hann inte ens läsa dem. Om provet var på engelska hade det varit mycket lättare, säger Muhamed.

Jag blir fundersam. En läkare i Sverige måste väl förstå när patienten berättar om sitt hälsotillstånd på svenska? Kanske vi patienter måste ta med oss Google translate när vi besöker läkare i fortsättningen? Vi måste nog ta reda på vad hemorrojder eller halsfluss heter på syrianska  , engelska eller något annat språk – för att garantera att läkaren förstår våra problem.

I fortsättningen kan nog inte en kvinna gå till läkaren och säga att hon har ont i magen. Hon kan ju inte förutsätta att han vet något om livmoder, äggledare, menscykel, klimakterieproblem eller endometrios.

Som patient kan vi ju stöta på en praktisk läkare – utan akademiska kunskaper. Vilken behandling får vi då? Samma som kloka gumman gav på 17- eller 1800-talet?

Jag vill inte behandlas för någon sjukdom av dessa individer och blir glad när deras kritik bemöts sakligt av den som ytterst ansvarar för hur kunskapsprovet utformats, Magnus Hultin vid Umeå universitet. Han menar att det nya provet som infördes 2016 ska vara svårare än tidigare.

– Vår uppgift är att ta fram ett prov som säkerställer att de är på samma nivå som de läkare som utbildas på de svenska universiteten. Frågan vi besvarar är om läkarna som gör provet är på samma kunskapsnivå.

– Jag förstår hur de menar med sin kritik men jag håller inte med om slutsatsen. Vi ska visa att de har de kunskaper och färdigheter som krävs för att jobba självständigt som legitimerad läkare.

Hultin säger att språket i provet måste vara avancerat eftersom det är det språk och de termer som använder på våra sjukhus.

– Syftet är att man ska kunna gå ut i arbetslivet direkt efter provet, att man ska vara färdig att jobba. Har man inte den språkliga förmågan att klara provet är det nog svårt att kunna arbeta självständigt som läkare.

Det är viktigt att vi som patienter kan lita på läkarna, deras kunskaper och den vård vi får. Jag är glad över att det inte går att köpa någon läkarlegitimation i Sverige – eller tjata sig till en sådan genom att klaga på svåra prov i våra medier. Vi patienter har rätt att kräva kompetens. Det ska inte finnas någon gräddfil. Den svenska läkarutbildningen borgar för kvalitet. Vi kan och ska inte avstå från detta genom regeringens snabbspår.