Finns det några stora tänkare bland journalisterna?

Tidigt denna morgon låg jag kvar i sängen och funderade kring de stora tänkarna. Jag funderade på om det finns några sådana idag. Men jag har svårt att hitta dem. Det finns en hel del som gör tappra försök. Det är många som har egna idéer och försöker utveckla dessa. Men få människor ser helheten.

Nyhetsflödet betyder mycket i det här sammanhanget. Det ger input till de egna tankarna. Jag som alltid har varit intresserad av vad som händer i världen, i Europa, i Sverige och på hemorten söker aktivt efter dessa nyheter. Jag lägger ihop nyheterna, likt ett pussel, till en helhet och drar egna slutsatser. Jag skrev följande för nästan exakt 3 år sedan:

”I större delen av mitt liv har olika medier haft stor betydelse för mig. När jag var liten fanns alltid lokaltidningen Trelleborgs Allehanda på köksbordet. Vi lyssnade på radio och jag skrev brev till farbror Sven som ledde Barnens brevlåda. Jag var en stolt 7- kanske 8-åring när han läste upp mitt brev i radion. Jag berättade i brevet att jag hade 2 undulater som hette Ollie och Magda.

När vi några år senare flyttad till Malmö så var det tidningen Arbetet. Den var i 2 delar. Far och jag smög upp tidigt på morgonen och läste varsin del under tystnad till frukosten. Ibland vaknade mor och störde vår morgonidyll.  När sedan TV:n kom in i vår lägenhet i början av 60-talet så följde vi naturligtvis nyhetssändningarna med stort intresse. Ibland köpte vi Kvällsposten.

Som vuxen har jag flyttat en del men alltid haft en dagstidning från Arbetet till Tranås Tidningen till Oskarshamns Tidningen. Ofta har den kompletterats med Aftonbladet eller Expressen iallafall på helgerna. Nyheter har alltid varit en viktig del av mitt liv. Men när kvällstidningarna började publicera på internet så slutade jag att köpa dessa som papperstidning. Jag läste ju nyheter på datorn. När sen morgontidningarna började publicera på internet så kunde jag läsa DN, Sydsvenskan, GP, osv på nätet. samtidigt upptäckte jag att jag kan läsa internationell media på nätet. För en kort tid sedan sade jag upp prenumerationen på papperstidningen och jag saknar inte den. Jag får ju all information som jag vill ha på nätet. Jag kan läsa om samma sak i många olika medier och jämföra hur och vad de har skrivit.”

Nu, när jag sedan 3 år tillbaka inte har några papperstidningar, så får jag mitt nyhetsflöde nästan uteslutande från datorn. Det flödet blir större och större. Jag lägger ihop och drar ifrån för att skapa min egen helhet.

Men hur trovärdiga är nyhetsrapportörerna? Jag blir mer och mer övertygad om att de inte är några stora tänkare! Det finns fortfarande några ledarskribenter som jag läser med glädje. De försöker att tänka fritt och innovativt – även om de inte är helt kompletta. Men de flesta är mycket enkelspåriga t ex. skrev Anders Lindberg på Twitter 2014:

”Tycker både partier och media borde lägga ner det här tramset om invandringens ”kostnader”. Valet bör handla om jobb, skola, miljö mm.

12:48 – 17 aug. 2014″

Samma Anders skrev på samma Twitter 2018:

Han är ledarskribent och har inte hunnit utveckla sina tankar på 4 år! Mycket har ju hänt under dessa 4 år. Vi har haft en massinvandring som har påverkat vård, skola, omsorg, polis, rättsväsende, transporter, bostäder och inte minst ekonomin. Men Anders hävdar att vi pratar för mycket om invandring. Han kan inte förstå sammanhanget. Vi måste ju betala mer i skatt pga de höjda kostnaderna på alla områden i samband med massinvandringen. Det går inte att diskutera skola utan att nämna invandringen som kräver mer resurser i skolan.

Men ingen kan väl påstå att Anders eller de flesta journalister är några stora tänkare. De flesta skriver utan att tänka. Det gäller ju även journalistiken i radio och TV. Nivån är ofta så låg att man undrar om de har vare sig bildning eller utbildning.

Men de riktigt stora tänkarna lyser med sin frånvaro. Kommer någon nutida tänkare att bli uppmärksammad i framtiden? Kommer någon nutida att nämnas ibland de stora filosoferna? Jag har svårt att hitta någon sådan person i vår polariserade värld!

Annonser

Nazi-kortet viktigare än tusentals islamister!

 

 

I försöken att bilda en ny regering vill ingen samarbeta med SD, eftersom de enligt 7-klövern är nazister och rasister.
Den verkliga måltavlan för PK:s attacker mot NMR och nazisterna är förstås SD. SD:s stigande opinionssiffror sänder kalla kårar uppför ryggen på etablissemanget. NMR är etablissemangets önskemotståndare och upphöjs till rikets fiende nr 1.

Allt i avsikt att blanda bort korten. Eliten och Bonniers behöver nazister. NMR på Gotland var en gudagåva. Bonniers, AFA, EXPO har i stort kapat och kommersialiserat antirasismen. Hitler är en storsäljare. Hotet från trettiotalet skall ständigt påminnas. Det är en sekteristiska miljö vi talar om. Expo är en renodlad sekt av scientologisk struktur.

Läs hela artikeln här:

http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/2018/09/nazi-kortet-viktigare-tusentals.html

Vad tjänar det till att vara lydig?

Vissa dagar funderar jag på varför jag följer de regler som myndigheterna ställer på mig – istället för att följa mitt eget samvete. Jag är övertygad om att resultatet skulle bi bättre om mitt samvete och sunda förnuft fick råda.

Jag har under större delen av mitt liv sopsorterat och varit miljömedveten. Igår åkte vi med en släpkärra med sopor till soptippen. Vi hade sorterat i brännbart, kartonger, wellpapp, glas, keramik, plast, elprylar och miljöfarligt avfall var för sig. Lagt det prydligt var för sig. När vi kommer till tippen börjar tre st ur personalen riva bland grejerna. De slänger dammsugare en gammal högtryckstvätt bland plasten tillsammans med elektriska sladdar. Men är mycket noga med att sopsäcken med brännbart måste tömmas för att säcken inte fick hamna i samma container. Jag upplevde att allt sorterande som vi hade gjort – och på det sätt som vi har gjort de senaste 50 åren – var ogjort! Varför hade vi varit noggranna och sorterat?

Jag minns all propaganda om sopsortering och återvinning. I somras ville (S) att vi ska lägga pant på alla elektronikvaror. Då skrev jag bla detta i en artikel:

”Då 2001 var det ju bara en bråkdel av mobiltelefonerna eller annan hemelektronik som samlades in. Ändå gav det  lika mycket guld från kasserad elektronik som från anrikad malm från traditionell gruvdrift. Jag läser en annan artikel:

”Ur ett ton malm kan man i regel bara få ut ungefär fem gram guld. Ett ton gamla mobiltelefoner innehåller å andra sidan hela 150 gram guld. Dessutom går det att utvinna ungefär 100 kilo koppar och tre kilo silver ur samma hög gamla mobiler, skriver Reuters.

Elektronikprodukter innehåller en mängd olika metaller och ofta värdefulla sådana. Till exempel är många kontakter guldpläterade.

I återvinningsprocessen skiljs metallerna åt och används till nya elektronikprodukter eller säljs vidare till juvelerare. I Japan är elektronikåtervinning redan en stor industri och en återvinningsfabrik producerar ungefär lika mycket guld som en liten gruva.”

Det går alltså att göra enorma vinster på elektronikskrot! Men nu vill alltså Socialdemokraterna att vi konsumenter ska betala pant för att dessa metaller ska kunna samlas in och att vissa företag ska utöka sina vinster. Tanken är god men varför ska vi konsumenter stå för notan? Varför kan inte panten ingå i den sk kemikalieskatten?”

I den gamla dammsugaren, högtryckstvätten och de andra elektriska prylarna – som vi hade med oss till tippen igår – finns en mängd metaller. Men det slängdes bland plasten! Varför gör man så på en kommunal soptipp? Är det någon mening med att jag sopsorterar? Jag läser på sopor.nu:

”Alla produkter med sladd eller batteri ska lämnas som elavfall när de är förbrukade. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska då lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.”

Ja, vad hjälper det att jag vet och gör som jag ska när personalen på soptippen gör raka motsatsen? Jag känner mig frustrerad! Vi i Sverige är duktiga på sopsortering eller …

”I Sverige återvinns också förhållandevis mycket hushållsavfall. I Sverige gick 153 kg avfall per person till materialåtervinning 2013. För de 27 EU-länderna var genomsnittet 131 kg per person. Sverige tillhör de länder i världen som samlar in mest elavfall per person, men så ligger vi också högt när det gäller att konsumera och omsätta elektronikprylar. Ungefär lika mycket återvanns genom biologisk behandling i Sverige och EU som helhet, men i Sverige rötas betydligt mer istället för att komposteras vilket ger såväl biogas som mer näringsrik biogödsel.”

Ja, det var 2013 – före Parisavtalet. Då var vi duktiga på att återvinna. Vad har hänt sen dess??? Är det politiska beslut om att det ska slarvas på soptipparna enbart för att vi ska få en mängd skatter och tvingande åtgärder? Jag hoppas att det inte är så! Men varför har man okunnig personal på soptippen? Är det bara ett spel för galleriet – ett sätt att bestämma över medborgarna? Ni ska göra som vi säger men sen gör vi som vi vill ändå! Det rimmar väldigt dåligt när miljö och klimat har blivit den stora frågan. Jag mår illa av allt miljöprat och har tappat lusten att sopsortera!

Är det samma sak inom politiken? Politiker bestämmer en massa saker men gör tvärs emot ändå? Kan vi lita på någonting av det som de säger? Går de in för att polarisera och spela ut medborgarna mot varandra enbart för att uppnå egen makt?