Urbana problem

 

Upphetsningen hos nyhetsredaktören var stor när hon igår förmedlade att dieselavgaser skadar barns hjärnor. Deras inlärningsförmåga försämras. Avgaserna innehåller ultrafina partiklar som når ända in i våra hjärnor.

Men … tänker jag genast! Jag har under stor del av min uppväxt  bodde jag utmed trafikerade gator i en storstad , gick i skola utmed trafikerade gator och bodde i närheten av tunga industrier som spydde ut rök Jag andades säkert in många ultrafina partiklar. Har min inlärningsförmåga försämrats pga detta? Skulle jag ha varit en Einstein om jag inte utsatts för detta?

Nu har ju luften förbättrats avsevärt i Sverige – även i storstäderna. Men nyligen hade någon tänt eld på två garage i Malmö. Över 200 bilar brann upp eller skadades. Det måste ha varit otrolig rökutveckling från 200 bilar med däck, lack, karosser, inredning, bensin och diesel. Vad innehöll dessa rökmoln? Säkert en mängd onyttiga grejer. Det var nog många barn som andades in detta. Vad händer med de barnen? Hur påverkas vi människor av all denna brandrök från vågen av bilbränder som har drabbat vårt land?

Är det andra faktorer som påverkar vår hjärna och barns inlärningsförmåga? Den 29 juli 2010 skrev jag i en annan blogg:

”Det är inte ofta som jag tittar på TV. De gånger som jag gör det upplever jag ofta att reportrarna är historielösa. De vet ingenting om hur man levde i Sverige för 100 år (eller några 100 år) sedan och blir väldigt upprörda över att U-länderna lever på den nivån.

Igårkväll såg jag ett ”skitprogram”.  Det började i London. En 150-årig synd! Dagvattnet och avloppsvattnet rinner i samma tunnlar (som inte förändrats sedan de byggdes för150 år sedan). När det ösregnar, ca  en gång i veckan, blir det översvämning och skitvattnet rinner ut i Themsen. Många, speciellt roddarna, blir sjuka av det. Samma problem finns i de flesta storstäder. Naturligtvis! När avloppstunnlarna grävdes så bodde det inte så många människor i området och behovet täcktes!

Problem har också uppstått i flyktingläger över hela världen. Av det dras slutsatsen att biståndspengar ska hellre använvändas till tolettbygge än till medicin! Jaha! Sonen reste i våras i Indien och Bangladesh. Han besökte t ex Tsunamidrabbade fiskare i Bangladesh. Deras båtar hade förstörts och de hade inte pengar till nya. De blev därför arbetslösa och hade svårt att försörja sig och sina familjer. Med biståndspengar byggdes toaletter för 2 år sedan. Fiskarna och deras familjer visste inte vad de skulle använda dem till och fortsatte att göra sina behov i skogen. Däremot visade de stolta upp sina WC för besökarna. De är fortfarande mycket fattiga och behöver båtar för att kunna försörja sig!

Tittar vi tillbaka i historien så ser vi att avfall hälldes ut på gatorna i städerna. Såsmåningom, när fler och fler flyttade till städerna,  byggdes avloppstunnlar och vi började ta hand om våra sopor. Sen har vi varit upptagna med att bygga upp vår välfärd och har trott att gamla ledningsnät, som byggdes för 100-200 år sedan, fortfarande ska räcka till.

Problemet är helt enkelt urbaniseringen! Skitet har vi väl gjort alltid! Det är inget 2000-tals problem (som jag uppfattade av TV-programmet)! Men förr gick man ut i skogen eller på fältet och gjorde sina behov. Fler och fler flyttar till städerna! Skiten blir mer koncentrerad och därmed hälsovådlig!

Vad gör vi åt problemet? Hänger med i utvecklingen, bygger ut ledningsnät och underhåller dem i tätbefolkade områden! Men det finns kanske andra behov, som är viktigare, i områden där det inte bor så många människor.”

Ja, då konstaterade jag att problemet är urbaniseringen. Jag tänker ungefär likadant idag. Dock vill jag lägga till några andra faktorer som kan påverka barns inlärningsförmåga. Det börjar med att alla ska uppfostras i förskolan med genuspedagoger, föräldrar som abdikerar som föräldrar, vilsenhet angående kön, kärnfamiljens upplösning, ett kravlöst samhälle, en kravlös skola, brist på disciplin, laglöshet, normlöshet, … Barn behöver trygghet! I dagens Sverige finns det många barn som inte känner sig trygga. Otrygga barn får koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter.

Otryggheten är störst i storstäderna. Naturligtvis är det en förenklad bild att fokusera på dieselavgaser! Bilarna är inte det stora problemet Lösningen är kanske att avfolka storstäderna. Människor mår bättre i mindre samhällen. Koncentrationen av miljögifter och avgaser är mindre där. Människor lever utan genuspedagogik, utan normkritik och utan storstadens avarter!

Kan vi dra slutsatsen av mitt resonemang att barn som växer upp i mindre orter har bättre inlärningsförmåga?

 

Lära gamla hundar sitta

Varför är människor så hjälplösa idag och behöver vägledning i allting som de ska göra? På TV:n visar de hur vi klä oss, hur vi ska äta, hur vi ska röra oss, hur vi ska sitta rätt på toalettstolen, hur vi ska tänka, hur vi ska umgås med varandra, hur vi ska städa, hur vi ska laga mat, hur vi ska sköta vår ekonomi, hur barnen ska skötas, …

Den moderna människan (Homo sapiens) uppstod för ungefär 200 000 år sedan enligt Wikipedia. TV:n kom in i våra hem för ca 50-60 år sedan. Hur klarade grottmänniskorna sig? Hur klarade människor av de mest vardagliga tingen innan TV:n och all denna tillrättalagda pedagogik fanns?

När jag växte upp fanns det ingen TV men jag lärde mig allt som behövs för mänsklig överlevnad av de vuxna i min närhet. De hade lärt sig detta av vuxna som fanns kring dem när de växte upp. Jag överförde samma kunskaper till mina barn. Det är ju så mänskligheten har överlevt – genom att kunskaperna har förts från generation till generation.

Varför tror reportrarna och programledarna – som ibland är yngre än mina barn – att de måste lära mig hur jag ska leva? Det känns ganska fånigt. Beror det på att de själv är uppväxta i dagisgenerationen? De har växt upp med pedagoger istället för föräldrar och far- och morföräldrar. Pedagogerna har varit mer intresserade av att lära barnen att kladda med fingerfärg, kunna räkna till 10 på engelska, sopsortering, vara normbrytande och jämställda, ha ”rätt åsikter”, … Pedagogerna glömde kanske att lära barnen hur de ska sitta på toaletten?

Föräldrarna har förlitat sig på att pedagogerna vet bäst och har abdikerat som uppfostrare och lärare i ämnet ”att leva”. De unga idag har växt upp i en barnfabrik a la makarna Myrdals koncept och tycks sakna basala kunskaper om hur man lever. De måste ha experter som förklarar det självklara för dem och tror att alla är lika okunniga som de själv är!

När mänskligheten klarar av att utforska rymden men inte vet hur man sitter på en toalettstol så har det uppstått något fel i överförande av kunskaper från generation till generation! Det är dags att skrota pedagogerna och att återupprätta familjen och bli mänskliga igen!

 

 

Kunskap eller populism

Vi hör det ofta i debatterna – skällsordet populism. Det är alltid lika lämpligt att tillgripa då man egentligen inte förstår vad som sker. De populistiska vindarna i Europa, vid Brexitvalet och vid USA:s presidentval – hur populistiska var de egentligen?

”Att delta i ett val genom att rösta är en aktiv handling men det händer i princip aldrig att en enskild röst fäller avgörandet i ett val. Detta är också allmänt känt och det är därför inte viljan att själv avgöra valet som är drivkraften bakom att människor röstar. På ett individuellt plan är det snarare en känsla av plikt och ett intresse för politik och samhällsfrågor som motiverar röstande.” skriver SCB.

” I det senaste riksdagsvalet skiljde det 14 procentenheter i valdeltagande mellan de som oftast är med och diskuterar politik, av vilka 93 procent röstade, och de som inte diskuterar politik, av vilka 79 procent röstade.”

”Det verkar alltså som att politiskt intresse, här i form av viljan att delta i politiska diskussioner, spelar större roll för valdeltagandet i grupper som röstar i mindre utsträckning.”

Det är alltså människor som är intresserade av politik och som har brytt sig om att ta reda på fakta som röstar. De har läst på, sett på debattprogram, diskuterat med varandra och i sociala medier, analyserat samt tagit ställning! Det är en påläst och politiskt medveten grupp som röstar.  Det är en grupp som bryr sig om sitt land och hur det styrs!

Trots detta framställer politiker och medier väljarkåren som naiv, oförstående, okunnig, följer populistiska strömningar, lättpåverkad eller rent av dum. Egentligen beror det nog på deras egen oförmåga att manipulera en kunnig väljarkår!

Samma sak märker vi i debatter på sociala medier. Den som dristar sig till att lägga fram fakta möts med en kaskad av okvädningsord. Igår fick jag höra av någon som tillhör gruppen #jagärhär att jag tenderar till att vara odemokratisk och borde tänka på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter – då jag skrev att för att kunna kräva rättigheter så måste man också göra sina skyldigheter. När jag talade om att vi har åsiktsfrihet enligt vår demokratiska grundlag – och att kalla mina åsikter för odemokratiska är i högsta grad odemokratiskt – blev vederbörande surrade om FN. Jag bemötte honom med att FN har aldrig yttrat sig om mina åsikter så tystnade vederbörande!

Är jag en okunnig populist eller en kunnig, påläst människa som har slipat mina argument? Är jag svår att möta i debatter pga okunnighet eller beror det på att jag har väl genomtänkta argument som det är svårt att slå hål på? Är jag populist för att jag hellre diskuterar kärnfrågor än petitesser och vill ha ekonomiskt hållbara lösningar?

Varje gång som någon skriver något om populism, odemokratiskt, mänskliga rättigheter, FN och okunnighet så vet jag att de är rädda för sin egen okunnighet. När de skriver om hat oh hot beror det oftast på att deras ego är hotat. De förstår inte och vill inte förstå att människor kan tycka och tänka annorlunda än vad de själv gör.

De lever i sin lilla bubbla och vill stanna kvar där!