För cirka 175 år sedan fick vi en obligatorisk folkskola i Sverige. Alla barn skulle därmed få baskunskaper i basämnen. Tanken var god och vi borde vara ett mycket välutbildat folk med denna obligatoriska skolgång, under 175 år, där alla hade rätt till exakt samma kunskaper. Men hur har det blivit?
Det som politiker bestämmer går inte alltid att förverkliga. Jag har tidigare skrivit om min mormors mor som föddes 1858:
”Vid den tiden var barnadödligheten hög. Men hon överlevde. I byn där hon föddes dog 18 av de 70 barnen som föddes samma år som henne. När hon var 6 år så dog hennes mamma i barnsäng – efter att ha fött ett dött barn. Mödravården och förlossningarna var definitivt inte som den är nu. Pappan gifter om sig med den gravida pigan.
Den lilla flickan fick gå 7 år i skolan men första året närvarade hon endast 42 av de 194 skoldagarna. Samma mönster följdes övriga 6 år. Detta kan ju bero på att hon behövdes hemma för att passa småsyskonen eller för att hjälpa till i hushållet. Familjen var stor och hon behövdes säkert hemma. Dessutom ansågs det nog inte vara så viktigt att en fattig flicka skulle få gå i skolan.”
En fattig familj ansåg nog att det var bättre att flickan jobbade i hemmet än att hon gick i skolan. Så blev det under de kommande 100 åren. Barnen behövdes som arbetskraft i hemmet. Min mamma som började skolan i mitten av 1930-talet hade potatislov på hösten. Då behövdes barnen hemma för att hjälpa till med att ta upp potatisen (och grönsakerna) ur marken för vinterförvaring. Skolan hade alltså insett att barnen kom inte till skolan under höstskörden. De behövdes på fälten eller för att passa småsyskonen. Då var det nog bra för skolan och undervisningen att ordna så att alla barn var borta samma vecka.
Men sen hände något. Familjerna var inte så stora. Barnen behövdes inte som arbetskraft. Då kund skolan bli mer kontinuerlig. Alla barn kunde ägna sig åt skolan och läxorna. Kunskapen blev prioriterad. Jag som började skolan på mitten av 1950-talet hörde från de vuxna: ”Du har en förmån som får gå i skolan! Utnyttja detta och lär dig så mycket du kan. Gör dina läxor. Du kan utforma ditt liv hur du vill med hjälp av kunskaper!”
Jag har gått i 3 olika skolformer. Började i folkskolan. Men när vi i 3:dje klass flyttade till Malmö så hade vi enhetsskolan och när jag sedan började högstadiet, 7:nde klass, så infördes grundskolan. Målet med grundskolan var att alla barn i hela Sverige skulle få lära sig exakt samma saker i skolan. Alla oavsett vilka föräldrarna var, bostadsort, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller något annat som i dag räknas in i begreppet socio-ekonomiska-faktorer skulle få exakt samma möjligheter i skolan. Men vi hade ingen stödundervisning eller läxläsning i skolan. Vi fick lära oss att ta vara på vår skoltid och göra något bra av den. Kunskapstörsten var stor.
Sedan har det hänt något med den svenska skolan. Den har tappat fokus från utlärning, inlärning, fakta och kunskap till förvaring och lekstuga. Under många år har en stor del av eleverna lurats till en slapp hållning till kunskapstörst. Ingen – elever, föräldrar, lärare eller politiker – tycks längre anse det vara viktigt att de unga lär sig någonting i skolan! Det är helt andra saker som är viktiga då det gäller skolan.
”Idag berättade vi socialdemokrater om nya förslag för att stoppa vinstjakten i skolan:
• Fram till dess att vi fått stopp på vinstjakten vill vi införa ett stopp för nya vinstdrivande skolor.
• Gemensam antagning till alla skolor, vi tycker att elever ska kunna välja skola – men skolor ska inte kunna välja bort elever.
• Kötid som urvalsgrund slopas, för en mer jämlik skola.
• Inför ett förbud mot skolreklam, elever ska inte lockas till skolor med otillbörlig reklam, erbjudanden om gratis datorer eller lunchkuponger. Rektorer ska vara pedagogiska ledare – inte säljare.
• Gör om skolpengen så att de resurser skolor får speglar de faktiska behov som deras elever har.”
Så vill alltså (S) lösa krisen i skolan, enl Stefan Löfvens FB-sida igår. Ingenting om innehållet i undervisningen eller kvalitetskrav. Istället är det fokuserar de på det populistiska ”vinstdrivande företag”.
Lägg ned Skolinspektionen och Skolverket och inrätta i stället två nya myndigheter: Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet, föreslår en utredning.
Den nya Skolmyndigheten föreslås få ett mycket brett ansvarsområde. Den ska bland annat arbeta med tillsyn, stöd, styrdokument och prov, hantering av statsbidrag och rätt till bidrag till friskolor, enligt betänkandet som överlämnades till regeringen i dag. Med andra ord kommer Skolmyndigheten att ta över uppgifter som i dag sköts av antingen Skolverket eller Skolinspektionen. Enligt utredningen blir den nya organisationen mer effektiv, med mindre risker för överlappningar och förvirring om vem som ansvarar för vad.
Men … på vilket sätt gynnas eleverna av begränsade vinster eller av en ny skolmyndighet? Blir innehållet i undervisningen bättre? Kommer eleverna att lära sig mer?
Skolans uppgift borde ju vara att ge eleverna de kunskaper som de behöver inför arbets- och vuxenlivet! Vinster och myndighet är mindre viktigt. Men nu i valtider plockas istället populistiska poäng och de unga glöms bort!
Senaste kommentarer