– Vad blev egentligen konsekvensen av du-reformen

I svenska överklassmiljöer titulerade herrskapet sitt tjänstefolk med för- eller efternamn, men aldrig med några titlar. Respekten gick uppåt i samhället, inte nedåt. Man sa inte herr kittelflikare eller herr sumprunkare. Männens titlar signalerade deras plats och ansvarsnivå i samhället. Kvinnor hette fru och fröken. De kunde också få titeln efter sin man, kommerserådinnan, professorskan etc.

Störst var avståndet mellan kungen och undersåtarna. De skulle under stor servilitet tilltala kungen med Ers majestät, medan kungen helt enkelt sa du. Att säga du till kungen, vilket det påstods att dalmasar kunde ta sig före, var oerhört. Det var att symboliskt förneka hans roll som samhällets överhuvud. Det var därför ett brott för vilket en undersåte kunde straffas. Observera att det var samhället som utdelade straffet, inte kungen, därför att det var kungen som samhällsföreträdare som förnekades.
——————-

Nej till NATO:s tidigare ordf. Lars Drake om Sveriges ansökan

Lars Drake är f.d. ordförande i riksföreningen Nej till Nato. Han var adjungerad professor på Svenska Lantbruksuniversitetet inom områdena nationalekonomi, naturresurs och miljöekonomi. Han har varit engagerad i rörelsen ”Ship to Gaza”. Han har arbetat på olika delar av Jorden bl.a. i Sibirien genom två EU-finansierade projekt. Hans arbete har ofta kretsat kring jordbruksfrågor. Han anser att Sveriges självförsörjningsgrad är alldeles för låg. Dessutom skulle han vilja se ett större antal små jordbruk spridda över landet, för att göra Sverige mindre sårbart. Det kan ske naturkatastrofer i andra delar av världen som gör att import av mat till Sverige inte längre går, då är det viktigt att vi har förmågan att själva producera vår mat säger Lars Drake.

Lars Drake säger att han inte kan minnas att mediedebatten varit så dålig som den är nu. Endast en bild av verkligheten är sann. Om man bara antyder att det finns en annan bild av kriget i Ukraina än den som medierna målar upp, är man ” Putinist”. Många experter och kommentatorer som syns på SvT är inte fria att säga vad de tycker i olika frågor, eftersom de är tjänstemän underställda en generaldirektör som valts av regeringen. Om de har en avvikande åsikt privat så får de tiga om det, menar Lars. Han har själv befunnit sig i den situationen som anställd på kemikalieinspektionen. Men det finns folk, säger han , som inte är kopplade till de olika myndigheterna och som är experter inom sina respektive fält, och som alltså inte är bundna till att hysa en viss åsikt. Men trots sin stora kunskap tillfrågas dessa inte. Om nu tjänstemän från försvarshögskolan eller MSB inte kan uttala sig fritt, så kunde ju journalisterna göra det kan man tycka, men i stort sett alla medier styrs av organisationer eller personer med en likartad syn, vilket gör att avvikelser i låter sig göras.

När Lars ska förklara vad Nato är som han ser det, så börjar han med artikel 5 som anger att andra Nato länder ska vara behjälpliga mot ett Natoland som blir angripet. Men denna artikel är ganska vag och anger inte på vilket vis detta ska ske. Lars berättar att denna paragraf 5 aldrig har tillämpats. I samband med 11 september attentatet sade flera Natoländer att artikel 5 skulle användas för att USA blivit angripet. Men det var ju ingen stat som angripit USA, utan en terrorgrupp. USA avfärdade dock artikel 5 förfarandet eftersom de ville ha fria händer att gå in i Afghanistan själva. Inte heller under kriget i forna Jugoslavien var artikel 5 relevant. Där gick Nato som organisation in och bombade Serbien.

När USA tillsammans med England och Frankrike anföll Irak så gjordes detta inte som en Natooperation och utan stöd från FN:s säkerhetsråd. Dessutom fanns en mycket stark folklig opinion globalt mot detta. Däremot i Libyen då Khadaffi dödades så var det en Natoinsats. Berättar Lars. FN hade utfärdat vissa sanktioner mot landet, men det fanns inget mandat att gå in och bomba ena sidan i ett inbördeskrig så som gjordes av Nato då. Nato motiverade sitt angrepp med FN-resolutionen mot Libyen, som varken Kina eller Ryssland lagt sitt veto emot. Under den tiden var Medvedev president i Ryssland. Hade det varit Putin hade förmodligen ett ryskt veto lagts tror Lars Drake.

År 2016 gjorde Lars Drake en utredning som tittade på Ryssland, Kina och USA:s militära förmåga och vad de kostade de respektive länderna. De var klart att Rysslands militära förmåga var mycket högre än den skillnad i kostnad va för USA och Ryssland. Ryssland fick helt enkelt mera vapen för sina pengar. I och med de sanktioner som Ryssland utsätts för av Väst, har relationen till Kina blivit allt viktigare och starkare. När det gäller att göra en utredning om militär förmåga så kan man vanligtvis använda sig av öppna källor.

Angående Turkiets roll i Nato så tror Lars Drake att de kommer att lämna inom ett antal år. De har inte politiskt och ekonomiskt intresse av att följa USA. Turkiet har istället goda förbindelser med resten av världen så som Afrika och södra Asien. Lars går så lång som att han tror att andra länder inom Nato också kommer lämna till slut. Journalisten Seymoure Hersh avslöjande om att USA tillsammans med Norge sprängde Nordstrem ledningen kan till slut få Tyskland att ilskna till ordentligt på sina Nato-”bröder” för deras uppenbara svek. Om Sverige slutligen går med i Nato eller inte kan bero på utgången av Ukrainakriget säger Lars. Han anser att världen just nu befinner sig i den största omställningsfasen på flera hundra år. De sanktioner som riktats mot Ryssland är inte särskilt effektiva eftersom en majoritet av världens länder inte ställer upp på dem. Det visar på att Väst, som föreslagit sanktionerna, håller på att tappa sin roll som hegemonisk makt i världen.

Om portvakten Jan Guillou

I början av augusti 2022 sa den socialdemokratiske migrations- och inrikesministern Anders Ygeman i en Dagens Nyheter-intervju att det var dåligt med bostadsområden där majoriteten har utomnordisk bakgrund. Kanske måste man i framtiden se till att max hälften med utomnordisk bakgrund bodde i utsatta områden.

Så får man absolut inte säga. Inte i Sverige. Då rycker gränspoliserna ut. Miljöpartiets Märta Stenevi kallade förlaget horribelt. Vänsterpartiets migrationspolitiske talesman sa att det var en väldigt farlig och beklaglig väg. Expressen frågade vilket som blir nästa steg för socialdemokraterna, att alltid lova tiotusen kronor mer än Sverigedemokraterna i återflyttningsbidrag? Och som ett brev på posten kallades förslaget för rasistiskt. På Aftonbladets kultursida skrev Petter Larsson att förslaget var vidrigt.

Inte en enda av dessa mentala gränspoliser satte in förslag i sitt sammanhang, med vad som utmärker dessa invandrarförorter, nämligen upplopp, gängbildningar och dödsskjutningar.