Sovjetsystemet och DDR:s system har övertagits av det svenska sjupartiet.

 

 

Sju partier i den svenska riksdagen har gjort sig oberoende av svenska väljare och t o m sina medlemmar. Partistödet är den grund som de olika partiernas ledningar stödjer sig på Det stöd som alla svenska medborgare tvingas betala genom skattesystemet. Att fåtal toppolitiker styr hela Sverige med olika kompromisser sins emellan borde alla inse. Eftersom vi har en press som till  stor del kollektivt är beroende av ett statligt presstöd och inte har förmågan  att granska makten är ett stort problem .för den svenska demokratin.

När nya aktörer träder in på planen möter de därför ett starkt motstånd och ses därför som konkurrenter och splittrare av den hegemoni som har skapats under decennier. Okvädningsorden haglar. Att makten kallar sina motståndare som fascister borde en utbildad befolkning ta med en nypa salt. Det hela rör sig endast om vem som ska ha makten och kunna framöver i decennier utöva makten utan att den blir hotad.

Konkurrens är viktigt i ett progressivt samhälle.Det gäller tyvärr inte när det gäller politik. Där har man beslutat inom skål och vägg att vissa är födda som politiker för att styra Sverige oavsett vad resultatet blir bara man får behålla makten.

Det stora s k statsbärande partiet socialdemokraterna som de senaste åren har förlorat 50% av sitt väljarstöd inser inte att deras varumärke är minst sagt solkat i kanten. Deras storhetstid är endast ett minne blott. Tänk när deras ideologer som Alva och Gunnar Myrdal fick fritt spelrum för att utveckla sina tankar. De. tankar som genom praktisk användning skulle göra den svenska befolkningen till goda socialister. Då kanske i tidens anda som ett homogent folk men som genom en omsvängning i politiken blivit en motpol. Det multikulturella samhället har aldrig lyckats någon gång i historien, varför skulle det då som ett experiment lyckas i Sverige

Svensk befolkning är nu utsatt för ett stort experiment som nutida politiker  har iscensatt. Vem vill vara som en mus i ett gigantiskt experiment ? Det är precis det som svenska politiker utsätter den svenska befolkningen för.

Så länge som NI inte tar till er kritiken kommer ni till slut att bli som paddan som sakta vänjer er vid värmen. Den värmen kommer att bli er dör också det svenska samhällets död.

Okvädningsord som fascist, nazist, islamofob med mera kan vi glömma och endast inse att det är de vapen som tystar demokratin.

Kunskaper vad det gäller det svenska samhället är A och O fast man inte deltar i olika firanden.

Har man kunskap och en känsla vad som är svenskt inser man kanske att man på något sått ingår i den svenska kontexten oavsett vilken hudfärg eller etnicitet man har. Ett demokratiskt samhälle förtrycker inte de minsta utan har en vidöppen famn.. Det är upp til individen att acceptera den famnen.

Svensk rasism är något som makten påtalar med understöd av sina journalister som är en megafon endast i ett försök att kuva sina motståndare.

Här ett intressant samtal som kanske säger mer än de kråkfötter som jag har åstadkommit.

 

 

Vad fokuserar de på?

Igår upplevde vi ännu ett terrordåd. Denna gång i London. Jag borde bli upprörd men orkar inte. Jag orkar inte att bry mig längre! Det har hänt för många gånger nu och jag kan bara hoppas på att det inte händer något här hemma i vår stad eller på vår gata!

Någon sköt upp raketer igår kväll. Vi – jag och sambon – blev upprörda. Det är ju förbjudet och många har redan gått och lagt sig kl 23 en vardagskväll. Men egentligen? Vad är några raketer mot ett terrordåd?

Jag läste en blogg igår om rädsla. Jag tänkte vad är hon egentligen rädd för? Jo, SD och kopplar ihop SD med Hitler och 30-talet. SD måste bekämpas enligt bloggförfattarinnan. Det är SD som sprider oro och propaganda. Författarinnan står för klokskapen och ser sig som en motpol som måste stå på barrikaderna och måste bekämpa SD. Men vem är farligast SD eller terroristerna?

Igår kväll brann det bilar i Malmö. En man avled efter ett knivbråk på Hässleholmen i Borås på och två andra vårdas för svåra skador. Peter Springare tvingades att göra avbön för sitt ordval ang vissa extrema vänsteraktivistjournalister. Stefan Löfven besökte igår en släktforskare och kunde berätta att regeringen har gett Riksarkivet i uppgift att göra informationen avgiftsfri för alla som vill veta mer om sin släkt och sin historia. Fokus på vad?

På TV:n visas matlagning och några trailrar för filmer. Programledare busringer till sin chef. Flams och trams med andra ord! Ska vi fokusera på flams och trams?

Vad är egentligen viktigt att fokusera på? Kan det vara allt våld i samhället? Eller ska vi fokusera på alla samordnare som tydligen behövs i landet? Eller kanske på att (M) tappat sympatisörer enl en opinionsundersökning? Eller Margot Wallström på något globalt möte eller Stefan Löfven i Eu eller Isabella Lövin om någon miljöskatt eller …? Vad ska vi egentligen fokusera på?

För mig känns det nog viktigast av allt att fokusera på att lösa problemen som finns i vårt land. Problemen med våldet! Problemen med droger, kriminalitet, sexualbrott, hedersförtryck, brott mot polis och andra myndighetspersoner, försämrad välfärd, ökat skattetryck, minskad vilja att ta eget ansvar, en fördummad skola, …, …!

Det känns väsentligare att fokusera på en regering och riksdag som saknar ansvarskänsla för landet och befolkningen. Nej, vare sig SD eller några andra uppstickarpartier är farliga för landet. De är symptom på den politikersjuka som har härskat under mycket mycket lång tid. Men … att lägga fokus på SD, populism, Trump och Putin ger den härskande eliten svängrum att fortsätta härska enligt den egna agendan!

När ska svenska folket förstå och lära sig att fokusera på viktiga saker?

 

 

Problem i samhället

Ett samhälle består av en grupp av människor som förenas med gemensamma normer och förhållningssätt. Människorna i samhället strävar efter samma mål. Samhället är uppbyggt i en viss struktur för att underlätta levnaden för dess medlemmar.

Redan på grottstadiet fanns en viss samhällsstruktur. Människor bodde tillsammans för att kunna jaga tillsammans och för att kunna skydda grottan. Allt blev lättare när gruppen samarbetade.

Men när grupperna blir för stora uppstår problem. Vissa vill ta makt över andra. Andra vill inte rätta sig efter den rådande strukturen. I vårt civiliserade samhälle har vi löst detta genom gemensamma lagar och gemensam förvaltning. Vi betalar skatt för att administrera dessa strukturer och för att göra livet enklare för samhällets medborgare.

Vad händer då när vissa personer inte ställer upp på detta samhällskontrakt? Lagarna och våra samhällsföreträdare har försökt lösa situationen med blandat resultat. De flesta har rätat in sig i leden. Men vi har människor som har vandrat ut och in på våra fångvårdsanstalter.

Det är inget nytt fenomen med människor som inte vill anpassa sig till samhällsstrukturen. Begreppet ”Sociala problem” har ett  ursprung spårat till senare delen av 1800-talet. Föreningen Studenter och arbetare, bildat i Uppsala 1886, var exempelvis tidigt ute med att använda sig av begreppet.

Det ”Sociala arvet” är ett uttryck som myntades av barnpsykiatrikern Gustav Jonsson vid Barnbyn Skå utanför Stockholm. Han kunde visa att de barn som vårdades där oftast hade föräldrar som haft eller fortfarande hade sociala svårigheter, vilka således gick ”i arv”. Barnbyn Skå anlades 1947 på initiativ av Stockholms barnavårdsnämnd.

”Den nya, experimentella verksamheten skulle vara ett alternativ till dåtida barnavårdsinstitutioner, då alarmerande rapporter och undersökningar påvisade inhumana uppfostringsmetoder på dessa, såsom straff och aga. Inriktningen var pojkar och flickor i åldrarna 7–15 år med en neurotisk och psykopatisk problematik, vilken manifesterades genom ett avvikande antisocialt beteende med missbruk, kringdrivande, våld och stölder som följd.” enl Wikipedia.

”Barnbyn har liksom samhället varit i konstant förändring och utveckling ända sedan starten och har omvandlat, omdanat samt omformulerat sin verksamhet vid flera tillfällen under årens lopp. Under sina 57 verksamma år har Barnbyn Skå har haft ett stort inflytande inom den öppna barn- och familjevården både i Sverige och internationellt. Inom nordisk barnpsykiatri har institutionen spelat en ledande roll vid utvecklingen och introduktionen av nya psykoterapeutiska metoder. I begynnelsen framhöll Gustav Jonsson att Barnbyn Skås främsta uppgift var att ta hand om samhällets mest utsatta människor, ett ideologiskt och etiskt ställningstagande Barnbyn Skå höll fast vid in i det sista.”

Tja, jag är kanske inte så övertygad om att verksamheten var så lyckad. Men vi vanliga samhällsmedborgare slapp att se problemen. Kanske en och annan individ räddades. Men det var experimentell verksamhet på unga som inte ville anpassa sig till vår samhällsstruktur.

Nu läser jag om Rinkeby:

”– Vi vill inte ha någonting med omvärlden att göra, säger den 17-årige pojken. ”

”– Det är bara vi och orten, vi vill inte att någon lägger sig i hur vi har det i Västerort, säger pojken.

– Inga av de ungdomar jag umgås med vill ha kontakt med någon utanför området. Ingen ska komma och störa oss, så vill vi ha det, fortsätter han.

Enligt en poliskälla begår de flesta av de kriminella ungdomarna sitt första brott redan i 12-årsåldern. Många börjar då även missbruka cannabis. För barnen är de kriminella förebilder i området. Polisen försöker nu stoppa rekryteringen.”

Samma problem nu som då men … kanske är de större. Då sköt man inte ihjäl varandra. Då handlade det om en liten grupp och då kunde man skicka dem till Skå. Samhället gjorde försök att ta hand om dessa personer, skydda dem från sig själv och framförallt skydda allmänheten. Men nu … nu handlar allt om att tycka-synd-om och ha en dialog. Det talas så mycket om socioekonomiska faktorer – men de har ju funnits alltid! Det begreppet har snarare blivit ett politiskt slagträ! Ett annat begrepp har varit att det saknas fritidsgårdar. Även det har egentligen bara varit politisk retorik.

”Uppväxtens roll är mycket tydlig. Dessa män kommer så gott som alltid från trassliga hem, men man kan inte reducera deras beteende till bara problem under uppväxten.

– Det handlar snarare om att deras föräldrar varit frånvarande, säger Jerzy Sarnecki. Många berättar om att de lämnats mer eller mindre vind för våg under uppväxten. Det verkar snarare handla om bristande tillsyn än enbart om sociala förhållanden.

Överrisken för kriminalitet är stor bland barn till kriminella; det har forskarna också kunnat konstatera. Men för varje generation som går så halveras risken för kriminalitet. Det sociala arvet är alltså inte determinerande.

– Samtidigt tillkommer ju kriminella från icke-kriminella familjer – annars skulle ju brottsligheten ha dött ut för länge sedan, konstaterar Jerzy Sarnecki.”

”– De har fruktansvärt kul i början – det är en oerhört underskattad förklaring till kriminalitet, tillägger Jerzy Sarnecki.

– När man är 20 år gammal så är det kul att begå brott. Det är spännande, det ger gemenskap, man får massor av brudar – för det är spännande och maskulint med brottslighet. Och – det är kul att knarka! Man har riktigt häftigt sex när man tagit amfetamin. Det finns nästan inga nackdelar i början. Detta kan vi inte förtiga om vi ska förstå brottsligheten.

Men även om kriminaliteten i unga år kan framstå som spännande går det att urskilja en mycket tydlig faktor när man analyserar gruppen som helhet. De som nu kan intervjuas är de som överlevt. En mycket stor andel, visar det sig, har dött i förtid. Påtagligt många genom självmord, men också på grund av överdoser, våld, olyckor eller sjukdomar som de fått via sin livsstil.”

Samhället har problem – stora problem!  Vad gör vi åt dem? Hjälper det att tycka-synd-om?Behöver vi ett nytt Skå för att skydda de missanpassade från sig själv – och oss andra från att utsättas för dem? Vad gör vår gemensamma samhällsförvaltning mer än att svinga sina politiska slagträ?

 

Tidigare äldre inlägg

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

%d bloggare gillar detta: