Varför ägnar vissa människor sitt liv åt att förfölja, trakassera och anmäla sina medmänniskor? Varför vill vissa vuxna människor uppfostra andra vuxna människor? Varför tror vissa människor att de vet bättre än andra? Varför vill vuxna människor leka polis?
Nationalekonomen och författaren Tino Sanandaji meddelar på sin blogg att han blivit avstängd från Facebook i 24 timmar. Orsaken är ett inlägg där han kritiserar före detta politikern Maria Robsahm och hennes anhängare. Löjligt, tänker jag! Hon använder ju sin vakna tid till att skvallra och förvränga fakta på Facebook. Hon har själv blivit avstängd från FB ett antal gånger. Varför bråkar vuxna människor?
Jag har behandlat ämnet många gånger här i bloggen ur olika synvinklar. Här är ett exempel från 12/11-2015 där jag undrar ”Var kommer allt hat ifrån? Det handlar enbart om mina egna erfarenheter:
”Att debattera och kommentera har alltid varit en krydda i tillvaron för mig. Det började med alla diskussioner som min bror och jag hade. Sedan fortsatte det med ungdomsförbunden och till viss del i skolan. Insändare var nästa steg. Sen började livet med familj och barn. Det blev maken och föreningslivet som fick ta del av min debattlystnad. Vad är det då som gör att jag är debattgalen? Mest är det nog mitt samhällsengagemang. Jag är en obotlig optimist och vill hela tiden förbättra. Genom debatter tror jag att jag kan påverka människor som i sin tur kan påverka som i sin tur kan påverka …
I debatterna har jag lärt mig att alltid diskutera SAK och inte PERSON. Därför är jag noga med hur jag uttrycker mig, tänker igenom argumenten och filar på svaren innan jag uttrycker min åsikt. Ofta är jag raljant och/eller tar till liknelser. Men för mig är det A och O att använda god ton, aldrig kränka och respektera debattmotståndare.
De senaste 5-6 åren har min debatt skett uteslutande på olika nätsidor. Ganska snabbt stötte jag på HATET och då speciellt DET GODA HATET. Det finns människor som anser att de står på den goda sidan och har till uppgift att demonisera alla som inte delar deras åsikter. Dessa personer är oftast kvinnor, feminister och Vänsterpartister. Men de hatar inte – nej de bara pratar om hur det verkligen är.
Jag minns så väl det första mötet. Hade följt en debatt några dagar. Några kvinnor ville äga debatten. De använde alla härskartekniker som finns. De förlöjligade och förminskade debattmotståndarna. Minns inte debattämnet men dessa kvinnor hade fått den till att handla om feminism (precis som de sedan har fortsatt att göra alla andra debatter till). Jag gick in och skrev att feminister är som klösande kattor. Först klöser de ögonen ur männen och sedan andra kvinnor och sist feministerna. OJ! Vilket liv det blev! Först blev jag beskylld för att tillhöra mobben. Sen blev jag beskylld för att vara person A som hade skrivit på sajten X. När inte det stämde så blev jag raskt person B och sedan C och sedan … Jag blev en kvinnohatande man. Och när jag äntligen blev kvinna igen så bestämde de sig för att jag var en kvinna som hatade mina medsystrar och som var en förtryckt backup till männen – även om jag inte själv insåg det.
Åren har gått denna handfull kvinnor har bestått. De förföljer mig i de flesta debatter, ljuger om mig, hittar på smeknamn på mig, förlöjligar mig, påstår att jag skriver vissa bloggar och är nazist, rasist, fascist, SD:are och skriver på Avpixlat. De har påstått att jag är försöksutskriven och använt alla grova invektiv som finns om mig. Jag påstås ha skrivit saker som jag aldrig har skrivit ord som jag aldrig har använt eller ens ha tänkt. Nästan allt som de har skrivit OM mig är grov lögn och resten är förvanskat. Allt detta för att jag vägrar kalla mig för feminist och en gång jämförde feminister med klösande kattor! Dessa kvinnor har blivit blockade från många sajter. De tog initiativ till en protestlista som ledde till att SVT Debatt:s kommentarsfält försvann.
Jag hade nästan glömt dessa kvinnor och har kunnat för saklig och seriös debatt i några månader. För några dagar sedan var det dags igen. Med samma intensitet anfaller de i grupp. Först känns det som att få en klubba i skallen. Sen blir jag som gåsen som låter vattnet rinna av sig. Nu är jag kall och behärskad. Tycker faktiskt att de uppför sig som klösande kattor! Nu undrar jag mest hur dessa människor fungerar. Var har de fått allt sitt hat ifrån?
TILLÄGG
Efter att ha sovit på saken så vill jag göra ett tillägg:
Det rör sig inte om barn, ungdomar eller lågutbildade. Nej, det är kvinnor 50+ och några har uppnått pensionsåldern. De är välutbildade. De har svårt att förstå varför de inte har haft framgång i livet. De är bittra över att ingen ser deras storhet. När då andra människor dyker upp som får människor med sig och får gillningar så kommer hatet. De har fått en konkurrent som ska oskadliggöras. Då är alla medel tillåtna. De slåss likt Don Quijote och Sancho Pansa mot inbillade väderkvarnar. De är verbala och kunniga tills de får motgångar. Då byts deras språk till att bäst passa i en drängstuga. Jag tycker faktiskt synd om dem!”
Ja, detta är min berättelse. Då skrev jag: ”Det rör sig inte om barn, ungdomar eller lågutbildade. Nej, det är kvinnor 50+ och några har uppnått pensionsåldern. De är välutbildade. De har svårt att förstå varför de inte har haft framgång i livet. De är bittra över att ingen ser deras storhet. ” Nu säger Näthatsgranskaren ”Vi blev förvånade över vilka som fastnade i vårt sökprogram. Medelåldern ligger på runt 55 år. Unga kvinnor förekommer nästan inte överhuvudtaget.” Det stämmer ju med min erfarenhet!
Men … vad hjälper det att anmäla dem? Slutar de att hata? Det har funnits hatare alltid och kommer alltid att finnas. Det går faktiskt att koppla ner sig från sociala medier om man inte vill ha med dessa hatare att göra! Vilken nytta gör den organiserade nätpolisen i form av t ex ”jagärhär eller Näthatsgranskaren? De kanske skapar en mängd hat istället? Behöver vi denna nätpolis? Varför får dessa organisationer statsbidrag?
Stefan Hedlund 
Patrik Engellau 
Senaste kommentarer