När beredskapen saknas får medborgarna skulden.

Vad är problemet just nu – i Stockholmsregionen, i Sverige, i Europa och i Världen? Jo, makthavarna har blivit överraskade. De har upptäckt att medborgarna och deras sjukdomar inte går att styra. Medborgarna och framför allt influensavirus uppför sig inte enligt de politiska strategierna.

Jag som själv har jobbat inom en mängd olika branscher vet att det inte går att arbeta på samma sätt inom alla branscher. Inom tillverkningsindustrin kan man använda sig av material- och produktionsstyrning utan lagerhållning. Det är roligt att göra flödesschema och detaljstyra varje del av produktionen genom att mata in varje skruv och mutter som behövs vid tillverkningen av en produkt i datorn, mata in beställningar och få ut beställningslistor av material som behövs. För det mesta fungerar det bra. Men ibland händer något. En leverantör missar en order, försenar den, levererar fel eller undermåliga reservdelar. Då kan i värsta fall hela produktionen stå stilla eller iallafall delar av den. Företaget förlorar pengar men inga människor dör av detta.

Men politiker och makthavare tror att allting kan styras enligt denna princip. De tror att det går att plocka in allt i ett flödesschema. Ja, mycket går att styra på detta sättet. Men inte människor, djur, natur, sjukdomar eller virus! Jag hittade en bild på produktionsstyrning inom sjukvården! Man tror alltså att sjukvård kan produktionsstyras!

Vi ser på bilden att politikerna ska ge riktlinjer om hur vården ska fungera om några år. Sen ska de utarbeta strategier för att uppnå detta genom att se resursbehov, göra investeringsbudgetar, inköp, se personalbehov, anordna utbildningar mm. På de olika enheterna planerar man sedan utifrån de givna resurserna. Taktiken är att hushålla med resurserna och använda dem på ett vettigt sätt, se till att det finns personal och göra schema för personal och lokalutnyttjande. På den operativa nivån styr man resurserna på ett rationellt sätt för att den dagliga nivån ska fungera.

Bra! Men var kommer vårdtagarna in i bilden? Ibland finns det inga sådana och ibland kommer alla samtidigt. Det går inte att styra över människor och deras vårdbehov. Jag har ett minne av när min ena son föddes. Två veckor tidigare hade en vårdavdelning i anslutning till förlossningen stängts pga för få födande. Men det aktuella dygnet kom alla på en gång. De blev tvungna att öppna den avdelningen igen. Jag och sonen blev de första som fick flytta in där.

Det är viktigt att vården är utformad efter vårdtagarnas behov och att den är flexibel. Jag hittade denna sidan i en skrift utgiven av SKL 2014.

Problemet är alltså inte nytt. Nu, när coronaviruset härjar i världen, får politikerna panik! De skulle ha planerat inför denna situationen. Det skulle ha funnits resurser i form av lokaler, personal och medicinsk utrustning! Du borde ha förutspått att det kan komma en svårartad influensa! De borde ha insett att vårdbehovet kan skifta och att vare sig virus eller människor kan styras. Men de har valt att lägga resurserna på annat!

De har hellre satsat på att försöka styra klimatförändringar, göra folkomflyttningar, genmanipulationer och liknande. Men främst har de sett till att de har fått mer makt. Nu står de där med byxorna nere. Nu skriker de desperat: ”Håll er inne! Se till att ni inte blir smittade! Skydda er själv för vi kan inte ge er någon vård!”

Är det konstigt att jag inte känner något förtroende för makthavarna?

Med människor som vapen kan alla gränser falla

Går det att erövra ett territorium utan vapen? Det är en fråga jag hört diskuteras ett antal gånger under mina år inom Försvarsmakten och svaret blev vanligtvis ett ”ja”. Rent hypotetiskt så skulle exempelvis Kina inte behöva några vapen för att invadera ett mindre grannland – om alla kineser helt sonika ställde upp och marscherade rakt in över gränsen, skulle de inte kunna stoppas eftersom det finns så många kineser. Eftersom sannolikheten att ett lands militär skulle skjuta obeväpnade civilister får bedömas som låg, skulle en sådan ”mass-marsch över gränsen” resultera i en nästintill garanterad framgång – förutsatt att ett land skulle vara cyniskt nog att villigt använda sin egen befolkning som levande vapen.

Läs hela artikeln HÄR.

Alla som kan jobba ska jobba – eftersom regeringen har bestämt det.

Alla som kan jobba ska jobba – det är en rättvisefråga och en grundbult i ett jämställt land som Sverige. Därför behövs ett starkt samhälle som både ställer tydliga krav och erbjuder möjligheter till utbildning och arbete.

Dessa ord läser i en debattartikel från igår skriven av Anna Ekström, utbildningsminister (S) och Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister (S). Jag har hört de orden så många gånger förr men … var finns mänskligheten bakom dessa ord?

”Alla som kan jobba ska jobba!”  låter ganska bra vid första fundering. Visst är det så att alla ska ta ansvar och hjälpas åt efter sin förmåga. Men … Varför är det så viktigt att småbarnsmammor ska jobba och det lilla barnet lämnas på förskolan? Jo, det höjer BNP när andra människor tar hand om våra barn. När vi själv gör det så kan inte staten stoltsera med höjd BNP! Samma sak när vi går ut och äter. Om vi lagar vår egen mat så snuvar vi staten på den höjda BNP:n och naturligtvis momspengar. När vi besöker sjukvården så höjs vårt BNP. Fler byråkrater höjer BNP. Fler enkla jobb höjer BNP.

Varför har det blivit viktigare att statens finanser är goda än hur vi människor mår? För det har ju blivit så att många människor har svårighet med att få livspusslet att passa ihop. De jäktar och stressar för att jobba hämta och lämna på förskola, vara aktiva, sköta sina kroppar, kolla mailen och FB, överglänsa grannen, köpa nya statusprylar, resa på semester ta banklån, psykisk ohälsa …

Den psykiska ohälsan har ökat, människor känner sig vilsna i tillvaron och många har svårt att klara av sina könsroller eller brist på sådana. Allt har skett i samma takt som staten lägger sig i mer och mer hur människor lever. Vad är det för fel på människor som hellre vill ta hand om och uppfostra sina egna barn än att lämna barnen i förskolan och själv stressa runt i ekorrhjulet? Är det verkligen bra för barnen att vid tidig ålder fostras av genuspedagoger? Är det kanske denna förskola som är grunden till den psykiska ohälsan? Barnen och föräldrarna mådde kanske bättre när de fick sköta barnets fostran själv?

Varför måste alla jobba när elektronik och teknologi tar över fler och fler jobb? Människor har ju rationaliserats bort pga teknologi och en stor del av tillverkningsindustrin flyttat utomlands. Men … det behövs personal inom vården – säger förståsigpåare. Med ökad läkarvetenskap och bättre mediciner så behöver vi ju inte så mycket vård – säger jag. Om vi hade minskat den psykiska ohälsan så hade vi behövt ännu mindre vård.

Jag upplever mer och mer att politiker anser att BNP är viktigare än hur människor i landet mår. Det är viktigt att öka den offentliga sektorn. Men egentligen borde den minskas för att återge självbestämmandet åt folket. Varför får inte den enskilda individen bestämma över sitt eget liv? Visst ska vi ha en gemensam välfärd – vård , skola, omsorg och infrastruktur. Men vi borde ha större valfrihet! Föräldrarollen borde stärkas istället för att minimeras. Alla barn är olika och ska inte stöpas i samma form. Alla människor är olika och har olika behov och ambitioner.

Varför är det viktigare med högt BNP än att medborgarna mår bra?

”Alla som kan jobba ska jobba – det är en rättvisefråga och en grundbult i ett jämställt land som Sverige.” Den meningen speglar ett människoförakt! Den borde ändras till:

Alla som kan försörja sig själv utan bidrag, ska göra det! Det är en rättvisefråga! Ingen ska behöva försörja någon som inte vill göra rätt för sig!