Får barn fantisera?

Barn är fantastiska konstnärer ända tills vi vuxna lägger oss i och säger vad de ska måla. Barn fantiserar kring böcker ända tills vi vuxna talar om hur de ska tolka böckerna. Barn ägnar sig åt meningslösa rim och ramsor enbart för att leka med orden som t ex ”Dinkelidunkeli doja heter en grön papegoja dinkelidunk heter en munk som bor i en pepparkakskoja” eller ”ambulansen for till Skansen och drog en apa i svansen” eller ”Kristian tyrann sket i en spann, så det det rann i hela Köpenhamn, efter kom Gustav Vasa och torka med en trasa”.eller ”I Kina går kineserna med långa bamburör och fångar missionärerna och steker dem i smör”.

Men .. jag har aldrig trott att munkar bor i pepparkakskojor, ambulanser drar apor i svansen, Kristian Tyrans avföring kan rinna över hela Köpenhamn eller att kineser steker missionärer i smör! För mig är det bara fantasi, ordlekar och barnramsor.

Jan Lööfs barnböcker har ifrågasatts. För ca 1 år sedan ville Förlaget Bonnier Carlsen att han skulle rita om några teckningar för en fortsatt utgivning:

”– Det handlar om stereotypa skildringar av andra kulturer, något som inte är konstigt eftersom alla bilder skapas i en kontext, i sin tid, vilken är föränderlig. Har man till exempel sitt ursprung i Mellanöstern kan man vara trött på att sällan vara på den goda sidan i litterära skildringar. Barnboken har en särställning eftersom man läser böckerna över en längre tid och äldre tiders synsätt lätt lever kvar okommenterat. Som vuxen har man kanske sina nostalgiska glasögon på sig och missar saker som kan upplevas problematiska för andra. Vi har fått reaktioner från läsare på hans böcker, men det är inget som vi har påverkats av. Diskussionen har funnits internt under en längre tid.”

Nu bränner kommuner barnböcker som inte är politiskt korrekta, enl Janne Josefsson. Men i Resumé kan man läsa:

”Botkyrka kommun skriver också att de har gallrat bort böcker för att de är slitna, inte har lånats ut på länge eller har föråldrats. Just ”Pippi i Söderhavet” har kommunen tidigare framhållit exempel på en bok med ”föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska”. Biblioteket har därför köpt in nya, uppdaterade utgåvor.”

Vadå stereotyper och föråldrade uttryck? Barnlitteraturen vimlar av stereotyper. Det har de alltid gjort! Varför måste vuxna människor lägga lock på barns fantasi? Varför ska litterära verk omarbetas för att passa in i det politiskt korrekta?

I de gamla klassikerna fick vanliga enkla människor prinsessan och halva kungariket. Styvmödrarna var elaka häxor. De snälla människorna var alltid vackra och de elaka var fula. Den elaka vargen var svart. Prinsessorna var vita skönheter. Pippi Långstrump en vanartig flicka – men snäll. Böckerna vimlade av hjältar. De goda vann över de onda.

Barn klär ut sig till prinsessor, cowboys, indianer, riddare, popsångare, sjörövare, fantomen, poliser, läkare, balettdansöser, …, … Det är bara barnets fantasi som sätter gränser. Mina barn – både pojkarna och flickan – har vinglat omkring i mina högklackade skor med en krigsmålning i ansiktet. Sen har det vänt upp och ner på soffbordet och seglat i ”soffbåten” till främmande länder och blivit hottentotter som jagat dinosarier med ärtrör. De har använt ”hopprepsmicken” och blivit sångare innan de har satt sig på den flygande mattan och åkt till främmande länder och fångat bovar. Sen har de gjort en avstickare till  Kurrekurreduttön och hälsat på kapten Efraim Långstrump.

Jag tror inte att någon av dem har fått med sig några fördomar eller stereotyper genom att leva bort sig i en fantasivärld! Jag tror inte heller att alla de barnböcker som jag har satt i händerna på dem har påverkat dem negativt. Barnböcker ska stimulera fantasin! Barnböcker ska ge barnen lust att ta ut svängarna och leka med ord och leka med fantasifigurer. Barn ska inte manipuleras av vuxna människor som diskuterar stereotyper, normbrytande eller genus! Barn ska få vara barn!

I kommentarsfälten nämns orden censur och bokbål. Men jag anser att det är värre än så! Det handlar om illvillig omprogrammering av barns hjärnor! Psykisk barnmisshandel!

 

Rättigheter

Vi fortsätter att kämpa för våra rättigheter. Så skriver kvinnan som inte fick arbeta på SAS pga att hon inte ville ta av sig sin sjal. Hon har lämnat in en polisanmälan mot  Rebecca Weidmo Uvell som har skrivit en artikel om detta och för att Rebecca lägger fram bevis för att det var en planerad aktion! Hon tål alltså inte att få mothugg!

Men vilka rättigheter är det som hon vill åberopa? Jag läser på regeringens webplats om Mänskliga Rättigheter:

”De mänskliga rättigheterna täcker in många delar av en människas liv. De syftar till att alla människor ska få möjlighet att leva ett drägligt liv.

De inkluderar därför regler om människors möjlighet att överleva, inbegripet föda och husrum, människors rätt till sina innersta tankar och trosuppfattningar, skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att delta i landets styrelse.”

Har någon hindrat denna kvinna från att få ett drägligt liv? Knappast! Hon har mat och husrum, är skyddad av åsiktsfrihet, yttrandefrihet och trosfrihet. Hon och hennes närstående har skydd mot tortyr och slaveri. Hon får utbildning och kan delta i allmänna val. Hon har ju exakt samma rättigheter som alla andra!

Hon vill väl knappat påstå att hon diskrimineras för att hon är kvinna? Jag tror inte att det har något med saken att göra? Hon är inte handikappad och kan åberopa detta som diskrimineringsskäl. Då återstår religionen! Men det finns mängder av muslimer som inte bär någon huvudduk. Har någon hindrat henne att använda en sådan? Nej!

Hon anser att hon har rättighet att inte följa en mångårig klädkod på SAS. Hon kräver att SAS ska ändra sina uniformer bara för att hon vill jobba där. Men SAS har ca 8000 anställda som följer klädkoden. Den är reglerad i detalj för att vara neutral. Nu tror en kvinna, som söker ett extrajobb under studietiden, att hon inte ska behöva följa den. Hon anser att hennes personliga ställningstagande är viktigare än SAS klädpolicy!

Vilka rättigheter anser hon sig ha? Jag tycker att hon uppför sig som ett bortskämt barn eller som en 3-åring i trotsåldern som skriker: ”Jag kan, jag vill, jag ska, …”

 

Urbana problem

 

Upphetsningen hos nyhetsredaktören var stor när hon igår förmedlade att dieselavgaser skadar barns hjärnor. Deras inlärningsförmåga försämras. Avgaserna innehåller ultrafina partiklar som når ända in i våra hjärnor.

Men … tänker jag genast! Jag har under stor del av min uppväxt  bodde jag utmed trafikerade gator i en storstad , gick i skola utmed trafikerade gator och bodde i närheten av tunga industrier som spydde ut rök Jag andades säkert in många ultrafina partiklar. Har min inlärningsförmåga försämrats pga detta? Skulle jag ha varit en Einstein om jag inte utsatts för detta?

Nu har ju luften förbättrats avsevärt i Sverige – även i storstäderna. Men nyligen hade någon tänt eld på två garage i Malmö. Över 200 bilar brann upp eller skadades. Det måste ha varit otrolig rökutveckling från 200 bilar med däck, lack, karosser, inredning, bensin och diesel. Vad innehöll dessa rökmoln? Säkert en mängd onyttiga grejer. Det var nog många barn som andades in detta. Vad händer med de barnen? Hur påverkas vi människor av all denna brandrök från vågen av bilbränder som har drabbat vårt land?

Är det andra faktorer som påverkar vår hjärna och barns inlärningsförmåga? Den 29 juli 2010 skrev jag i en annan blogg:

”Det är inte ofta som jag tittar på TV. De gånger som jag gör det upplever jag ofta att reportrarna är historielösa. De vet ingenting om hur man levde i Sverige för 100 år (eller några 100 år) sedan och blir väldigt upprörda över att U-länderna lever på den nivån.

Igårkväll såg jag ett ”skitprogram”.  Det började i London. En 150-årig synd! Dagvattnet och avloppsvattnet rinner i samma tunnlar (som inte förändrats sedan de byggdes för150 år sedan). När det ösregnar, ca  en gång i veckan, blir det översvämning och skitvattnet rinner ut i Themsen. Många, speciellt roddarna, blir sjuka av det. Samma problem finns i de flesta storstäder. Naturligtvis! När avloppstunnlarna grävdes så bodde det inte så många människor i området och behovet täcktes!

Problem har också uppstått i flyktingläger över hela världen. Av det dras slutsatsen att biståndspengar ska hellre använvändas till tolettbygge än till medicin! Jaha! Sonen reste i våras i Indien och Bangladesh. Han besökte t ex Tsunamidrabbade fiskare i Bangladesh. Deras båtar hade förstörts och de hade inte pengar till nya. De blev därför arbetslösa och hade svårt att försörja sig och sina familjer. Med biståndspengar byggdes toaletter för 2 år sedan. Fiskarna och deras familjer visste inte vad de skulle använda dem till och fortsatte att göra sina behov i skogen. Däremot visade de stolta upp sina WC för besökarna. De är fortfarande mycket fattiga och behöver båtar för att kunna försörja sig!

Tittar vi tillbaka i historien så ser vi att avfall hälldes ut på gatorna i städerna. Såsmåningom, när fler och fler flyttade till städerna,  byggdes avloppstunnlar och vi började ta hand om våra sopor. Sen har vi varit upptagna med att bygga upp vår välfärd och har trott att gamla ledningsnät, som byggdes för 100-200 år sedan, fortfarande ska räcka till.

Problemet är helt enkelt urbaniseringen! Skitet har vi väl gjort alltid! Det är inget 2000-tals problem (som jag uppfattade av TV-programmet)! Men förr gick man ut i skogen eller på fältet och gjorde sina behov. Fler och fler flyttar till städerna! Skiten blir mer koncentrerad och därmed hälsovådlig!

Vad gör vi åt problemet? Hänger med i utvecklingen, bygger ut ledningsnät och underhåller dem i tätbefolkade områden! Men det finns kanske andra behov, som är viktigare, i områden där det inte bor så många människor.”

Ja, då konstaterade jag att problemet är urbaniseringen. Jag tänker ungefär likadant idag. Dock vill jag lägga till några andra faktorer som kan påverka barns inlärningsförmåga. Det börjar med att alla ska uppfostras i förskolan med genuspedagoger, föräldrar som abdikerar som föräldrar, vilsenhet angående kön, kärnfamiljens upplösning, ett kravlöst samhälle, en kravlös skola, brist på disciplin, laglöshet, normlöshet, … Barn behöver trygghet! I dagens Sverige finns det många barn som inte känner sig trygga. Otrygga barn får koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter.

Otryggheten är störst i storstäderna. Naturligtvis är det en förenklad bild att fokusera på dieselavgaser! Bilarna är inte det stora problemet Lösningen är kanske att avfolka storstäderna. Människor mår bättre i mindre samhällen. Koncentrationen av miljögifter och avgaser är mindre där. Människor lever utan genuspedagogik, utan normkritik och utan storstadens avarter!

Kan vi dra slutsatsen av mitt resonemang att barn som växer upp i mindre orter har bättre inlärningsförmåga?