Går det att försvara slöjor på barn i ett modernt samhälle?

Den första gången som jag såg slöja på ett barn var för ca 20 år sedan! Dar på en skola i Sverige! Flickan var i nedre tonåren. Jag blev förtvivlad och tänkte VARFÖR?

Jag tänkte på vad Yones hade berättat för mig om Iran. Kvinnor som inte var ”anständigt” klädda dvs inte täckte håret och anklarna kunde bli fängslade. De som vågade använda läppstift riskerade att få läpparna bortskurna. Jag tänkte på alla de böcker som jag har läst om kvinnoförtryck i Bangladesh, Indien, Afghanistan, Sydafrika osv. Jag tänkte INTE HÄR OCKSÅ!

Tillägg! Yones fru använde slöja – även här i Sverige. Yones ville ha det så! Hon skulle skyddas från mäns lystna blickar. Det fanns inga religiösa aspekter på detta – bara mäns lystna blickar. Alltså manliga attityder som han hade med sig från Iran.

Även om slöjan skulle vara en del av ett hedersförtryck är inte ett slöjförbud lösningen, anser utbildningsminister Anna Ekström. Hon är alltså inte övertygad om att det är så.
I januariavtalet mellan regeringen och Centern och Liberalerna finns beskrivet att skolans arbete mot hedersförtryck ska stärkas. 
 – Erfarenheten visar att unga flickor och pojkar som är offer för hedersvåld eller förtryck ofta vänder sig till sin lärare, kurator eller skolsköterska. Jag vill att skolan ska vara en trygg miljö dit elever som råkar ut för det här vedervärdiga förtrycket kan vända sig med förtroende, säger utbildningsministern.
Visserligen ska läroplanen gälla lika för alla flickor. Man ska inte ha en sorts jämställdhet för flickor med en religiös åskådning och en annan för flickor med en annan religiös åskådning. Men Ekström menar att valet av klädsel är en individuell handling, det är något en elev i stor utsträckning bestämmer själv. 
Ekström gör slöjan det till ett eget val. Hon har inget att säga till dem som menar att det finns ett tvång i muslimska grupper mot flickorna att bära slöja.

Religiös åskådning? Slöjan har ingenting med religion att göra – snarare kultur! Fritt val? Nej! Barnet har inget val! Skolan är obligatorisk och föräldrarna är barnens målsmän tills barnet är 18 och myndigt. Föräldrarna bestämmer alltså över barnet men … i skolan bestämmer Skolverket, läroplanen, skolstyrelsen och personalen på skolan.

I debatten läser jag en mängd dumma påstående som detta: ”Så har det varit här också! Vi hade ju sjalett på oss.” Ja, det var ett tonårsmode på 60-talet. Men i skolan och i klassrummet? Jag hittade ett skolfoto som togs för 100 år sedan.

Jag ser inga etter eller något täckt hår. Men detta skolfoto från 1970-talet alltså för 50 år sedan …

Nej, flickor och pojkar klädda ungefär på samma sätt. Håret är inte täckt! Men varför brukade farmor ta en sjal över axlarna när hon gick ut? Hon var inte religiös. Kanske var det traditionen? Jag googlar:

När den kristna kulturen nådde Sverige under medeltiden blev bärande av huvudduk, ‘dok’, vanligt bland profana kvinnor i de övre samhällsklasserna. Från tidig modern tid till senare halvan av 1800-talet dolde kvinnor, särskilt gifta kvinnor, håret med huvudduk utomhus. Med sekulariseringen följde att kvinnor började visa allt mer av håret, men huvudbonad (sjal eller hatt) ansågs fortfarande vara en dygd för kvinnliga gudstjänstbesökare långt in på 1900-talet, särskilt inom viss kristen väckelsefromhet i Sverige. enl Wikipedia.

Farmor hade alltså låtit sjalen glida ner över axlarna. Det var praktiskt med en värmande yllesjal. Under den kunde hon dölja vad hon hade i händerna för nyfikna grannar. Där dolde hon pissepottan som hon skulle ut och tömma, matresterna som hon skulle ge hönsen eller äggen som hon hade med sig in från hönsgården. Hon dolde vad hon hade i korgen när hon gick med mat till fattigstugan. Var det riktigt kallt så drog hon kanske upp sjalen för att värma huvudet.

Men ingenstans hittar jag att barn ska täcka håret på huvudet! Det var alltså de övre samhällsklassernas kvinnor som täckte sitt hår för att visa sin status. Min mamma hade hatt på sig de få gångerna som hon besökte kyrkan. Aldrig annars! Det var ett sätt för henne att visa sin status. Hon hade ju haft råd att köpa en hatt klädd med persianskinn! Hon var mycket stolt över denna hatt!

Men barn … i ett modernt samhälle? Ska svenska skolan säga ifrån? Politisk ängslighet sätter gränserna. Men våra politiker är mer rädda för att tappa invandrarväljare än att de bryr sig om barnen. De offrar dessa barn för att inte kränka vissa invandrargrupper! SKÄMS!

Annonser

Var finns barnen?

Idag läser jag ännu en gång om Fridays For Future. Inom ramen för rörelsen har ungdomarna strejkat och manifesterat varje fredag sedan augusti 2018 men upplever att beslutsfattare och vuxenvärlden fortfarande inte insett allvaret.

Men STOPP! Har inte vuxenvärlden agerat. Medierna försöker ju vinkla varje artikel så att den handlar om klimatet. Sociala medier är fyllda av artiklar om klimatet. Kändisar pratar om klimatet. Hela rörelsen Fridays For Future organiseras av vuxna. Vuxna sponsrar och vuxna gör reklamen kring rörelsen. Men Greta får vara frontfiguren.

Nu driver organisationen ännu en gång på fackorganisationerna och vill att de ska uppmana medlemmarna att strejka den 27 september.

Men hur var det nu? Handlar inte allt om att barn- och ungdomar strejkar för miljön? Varför är det då så att jag mest hör vuxna röster om att vi måste ta barnen på allvar? Jag har googlat runt. På de flesta orterna är det ju mest äldre personer som vecka efter vecka demonstrerar.

I vår kommun har 6-12 personer, i åldrarna 55+, strejkat varje fredag. Någon har då och då undrat: Var finns ungdomarna? Det är ju för deras del som de demonstrerar! Eller … är det för att föra fram sina egna politiska uppfattningar? Tror de att det går bättre genom att påstå att aktiviteterna är initierade av barn?

Cyniskt utnyttjande av barn

Ännu en gång händer det! Ännu en gång utnyttjas ett barn i politiska syfte! Varje gång känner jag ett äckel över att människor kan vara så vidriga!

”Att lägga upp bilder likt denna gör att folk reagerar och kanske kan det leda till att kraven på att detta inte ska få hända andra medmänniskor ökar.
Det i sin tur kan i bästa fall leda till förändring.

Detta är ett sätt att faktiskt humanisera en grupp som många försökt avhumanisera. Det är svårt att se denna bild och förhålla sig kall, eller hur?”

Så löd en av kommentarerna igår när jag diskuterade bilden av det döda barnet. Ett annat svar till mig löd:

Det är tydligen så det fungerar – att det är humant och empatiskt att publicera bilder av döda barn. Den som inte gillar det är nazist! Vad hade jag skrivit innan som gjorde mig brunsmetad?

”Kallar du det för empati att lägga ut bilder av döda människor på nätet? Ska vi publicera andra drunkningsoffer också eller offer för trafikolyckor eller skjutningar eller mordoffer eller …? Jag känner enbart äckel för sådana bilder och cyniska människor som utnyttjar dem!”

Det var den kommentaren som gjorde mig till nazist!

Men själva diskussionen är inte ny – den om cyniskt utnyttjande av barn. Den upprepas gång på gång.Jag minns debatten inför luciafirandet 2016:

”Under några dagar har ett litet barn utnyttjats å det grövsta från alla håll och kanter. Åhléns har utnyttjat honom i reklamsyfte, föräldrarna som har sålt sin son till denna kampanj, #jagärhär för att visa sin godhet, alla de som vill ge sig på Åhléns och #jagärhär – i den senaste kategorin ingår jag själv – samt alla de som nu skriker ”Jag vill också synas”. Mitt i detta finns en liten oskyldig och utnyttjad pojke!”

Jag minns också Aylan Kurdi, IS-barnen, 8-åriga Yara, barnäktenskap, könsstympningar, Biafrabarnen och Greta. Detta är bara några exempel.

Vuxna vill visa sin godhet men de offrar barnen i denna godhetsiver. Varje barn som utnyttjas i en politisk kamp eller som politisk propaganda drabbas inte enbart av det övergrepp som ursprungligen beskrivs. Hela tiden, varje gång en publicering sker, utsätts det för nya övergrepp. Det drabbar barnet men också närstående. Men godhetsivrarna offrar dem på sitt altare för att uppnå vissa syften

Jag läser de pressetiska reglerna:

”Respektera den personliga integriteten

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

9. Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.”

”Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.” Vilken hänsyn tas då en bild av ett dött barn visas? Varför visas just detta barn när det säkert finns mängder av drunknade migranter? Är det för att det oskyldiga barnet ger större publicitet?

De goda är inte goda när de cyniskt utnyttjar ett barn! Tag hänsyn – även då det gäller döda!