Våld eller icke-våld?

Vad händer med människor? Förändras vår tolerans sakta men säkert? För mig som är emot alla typer av våld och knappast kan döda en fluga känns det underligt att nästan varje dag läsa om skjutningar. Skjutningar? Det var ju sådant som hände i Vilda Västern i min barndom!

Jag skrev en artikel om detta i januari 2016:

”Min uppväxt på 50-talet var trygg. Min mamma kunde bli arg och kasta saker omkring sig. Hon kunde ge mig en dask i baken. Men det var allt våld som jag såg. På skolgården hamnade pojkarna någon gång i slagsmål – men det uppstod aldrig blodvite och inga vapen användes. På 60-talet tittade jag på Bröderna Cartwright och Ivanhoe. Det är i stort sätt det enda våld som jag kommer ihåg från den här tiden.

När mordet hände på president Kennedy hände kändes det som om en bomb hade briserat. Hur kunde världen vara så grym. Likadant kände jag vid mordet på Palme och på Anna Lindh samt Malexandermorden.

Mina barn som växte upp på 70- och 80-talet uppfostrades med ”peace and love” – alla konflikter löstes med ord och samtal. Jag skämdes när de fick en knallpulverpistol eller ett plastsvärd. De växte ju upp i en icke-vålds-generation.

När mitt sladdbarn kom hem (ca 2005) från skolan och talade om elever som sparkade sönder väggar och dörrar blev jag varse att våldet kommit till Sverige. När han några år senare flyttade till Landskrona fortsatte han att rapportera om våld, patrullerande med ridande poliser och polishelikoptrar.  Så flyttade han till Göteborg. Nu började han rapportera om skjutningar, brända bilar, trakasserier mot polis och räddningstjänst i närområdet. Han fått motta våld och mordhot i sitt yrkesutövande på restaurang.

Samtidigt har dessa rapporter blivit vardagsmat i medierna. Till detta har kommit våld och trakasserier på sjukhus, badhus och bibliotek. Men medierna har ju hela tiden försökt att dölja och förringa. Alla som har försökt nämna vilka som står bakom våld och trakasserier har blivit kallade för rasister – och blir det i viss mån fortfarande. Politiker har hängt på tåget om förnekelser.

Men mediernas åsiktskorridor har börjat breddas. De rapporterar mer och mer. Ofta tänker jag att detta har jag skrivit om i många år. Jag rycker på axlarna och accepterar. Idag läste jag rubriken på en skjutning. Jag orkade inte ens kolla var det hade hänt. Samma sak kände jag när sambon läste om sextrakasserier på ett badhus. Jag nickade och sa: ”Jaså!”

Vad är det som händer med mig? Hur kan jag höra om våld utan att reagera? Har jag utsatts för långsam tillvänjning och resignerat? Men … jag vill ju inte acceptera! Varför ska jag acceptera denna våldsamma förändring av vårt land? Vad tänker våra politiker göra åt detta? Jag vägrar att se detta problem som en utmaning!”

Ja, det var så som jag tänkte då. Det är så som jag tänker nu. Men det finns personer som försöker bortförklara och säga att våldet har minskat:

”Skjutvapenvåldet – ett marginellt problem

Skjutvapenvåldet får stort utrymme i media. Det är spektakulärt och ger upphov till allehanda spekulationer. Om vi tittar på de senaste tio åren så kan vi se att antalet som sökt vård för skottskador har fördubblats. Från 62 patienter till 122.
Utan tvekan allvarligt. Samtidigt sprids påståenden om att Sverige nu är på väg att bli som Mexiko, ett av världens hårdast drabbade länder när det gäller skjutvapenvåld.
Så den viktiga frågan är – hur stort är detta våld i Sverige?”

Mitt svar blir naturligtvis att hur stort – eller litet – våldet är så är det FÖR stort. Dessutom anser jag att skjutvapenvåld inte är ett marginellt problem. Det är ett stort problem för de som drabbas och för deras anhöriga. Det är ett stort problem eftersom människor känner sig otrygga. Nej , medier ska inte hålla tyst om våld i någon form. Hur ska vi kunna stävja våldet om vi inte uttrycker vår avsky för det?

 

 

Annonser

Människovärde i valtider

Alla människor är födda nakna. Alla människor har samma värde när de föds. Sen händer något pga omgivningen. Avgörande är kanske uppfostran och skolan men även generna har påverkan. Dock har varje individ ett eget ansvar att ta vara på de resurser som samhället ger dem. Ingen människa är dömd på förhand till ett sämre liv. Jag tänker på detta när jag läser om Gica den hemlöse rumänske mannen i Jönköping.

Enligt medier hade mannen blivit trakasserad under mycket lång tid före mordet på honom. Tonåringar hade trakasserat och utförde mordet. Men vem hade uppfostrat dessa tonåringar? Hur var deras skolgång? Vem har ansvaret när tonåringar begår bestialiska handlingar?

På Facebook finns sidor som påstod omedelbart efter att mordet blev känt att nazister var de skyldiga. Sen ändrades det till att de skyldiga tonåringarna var barn till nazister. Sen blev det socioekonomiska orsaker. Alla var så fokuserade på att göra politik av detta. Ingen verkade bry sig om Gica!

Nej, det blev ingen ”stå upp för Gica”-grupp. Därför blev jag glad för ovanstående tweet. Vi behöver ju diskutera VARFÖR ondskan sprider sig i samhället. Men de goda vet redan. De har tagit ställning.

Sofia Mirjamsdotter skrev i en ledare i Sundsvallstidning:

”En tiggare i Huskvarna misshandlades till döds natten till den 8 augusti. En 16-åring har häktats misstänkt för mord. Flera tonåringar är inblandade i utredningen. Enligt Aftonbladet ska de ha filmat gärningen och sedan skrutit om den för sina vänner.

Detta borde toppa alla nyhetssajter, det borde vara föremål för debatt och diskussion och i valrörelsen borde partierna konfronteras med hur vi kunde hamna här?

Det beror på normaliseringen av rasismen. På det utbredda språkbruk som avhumaniserar bland andra tiggare från Rumänien, men också många andra, stora grupper av människor som lever i vårt land.”

Till hennes text låg ovanstående bild av Jimmie Åkesson när han är ute och valtalar! Vad menar hon? Är det Jimmies fel att Gica blev mördad? Är det Sverigedemokraternas fel att språkbruket har förändrats? Är det Sverige demokrater som öser invektiv över de som har en annan åsikt? Förändring av språkbruket står nog de som vill ta ifrån SD och andra alternativa organisationer den demokratiska rättigheten att yttra sig. Är hon verkligen medveten om allt som vanliga människor utsätts för enbart för att deras åsikter inte passar den rödgröna sörjan? Här kommer ett exempel:

Vem har normaliserat spottloskor, störande av allmänna möten med orden ”inga nazister på våra gator”, klockringningar för att störa, saxofonspelande, stenkastning , äggkastning mm? Vem har stått i talarstolen iförd T-shirt med mobbande text eller sagt ”inte min talman”? Vem har pratat om ”de delar inte vår värdegrund”? Det är de som har normaliserat och saknar demokratiska värderingar!

I valrörelsens sista vecka hoppas jag att alla diskuterar vad som har hänt med vårt samhälle. Offra inte Gica till förmån för att ge ”rasisterna” en känga! Erkänn sanningen och de problem som finns i samhället för en gång skull!!

 

Välfärd – våld

Kostnaderna för den nuvarande naiva politiken läggs på den förslavade medelklassen som är trägen och sliter i ekorrhjulet och som bäst får ut en tredjedel av sin inkomst netto av sitt idoga arbete. Den nya tidens slavar är medelklassen som socialdemokratin tillsett att vara en ekonomisk motor i det politiska maktcentret och som ger guld åt den styrande politiska adeln.
Legioner av s k flyktingar har immigrerat till fromma för den nuvarande politikerklassen och dess syften att utöka sin makt. Pensionsfonder nyttjas och statliga företag säljs ut för att bekosta politikernas ögonsten ”den humanitära stormakten”.
När showen är över och kassakistan är tömd kan vi endast förvänta oss att kaos utbryter.
Romarriket uppstod, blomstrade och föll till slut, samma öde kommer den av svenska politiker skapade ”humanitära stormakten” gå till mötes.

DET GODA SAMHÄLLET

Anders Leion

Caesars karriär hindrades i början av hans – relativa – fattigdom och hans frändskap med popularerna, det folkliga partiet i senaten. När han väl hade lyckats få befäl över armén i Gallien tog den fart. Han samlade på sig enorma rikedomar och stort politiskt inflytande genom att förhärja landet och slå ned allt motstånd med extrem grymhet. Helvetierna som var den första stam han angrep, reducerades med två tredjedelar. Ett annat uppror slutade med att alla vapenföra mäns händer höggs av – och så vidare. Den vapenmakt och det inflytande han samlat på sig skrämde senaten som beordrade honom hem. Han kom, med en del av sin armé. Hans motståndare i senaten flydde och inbördeskriget var ett faktum. Han vann det också, och behandlade sina fiender med extrem mildhet.

De senaste åren har politiken och politikerna uppvisat den ena skandalen efter den andra. Allt har inte varit olagligt…

View original post 1 200 fler ord