Black Friday – terror eller konsumtion?

De flesta av oss förknippar Black Friday med shopping och rea. Men traditionen har inte haft något fäste i Sverige. Det var 2013 som flera svenska butikskedjor och e-handelsföretag uppmärksammade dagen med specialerbjudanden.

Men begreppet ”Black Friday” är ursprungligen inte en köpfest. Begreppet har flera historiska kopplingar tex med demokrati och rättigheter.

Den 18 november 1910 demonstrerade omkring trehundra brittiska suffragetter utanför parlamentsbyggnaden i London. Polisen slog och misshandlade de suffragetter som försökte ta sig förbi polisavspärrningar och in i parlamentsbyggnaden. Manliga åskådare gav sig också på kvinnorna. Händelsen kom att kallas Black Friday. ⠀

Bilden ovan visar en suffragett som attackerats. Det är troligen Ada Wright. Brittiska regeringen ville att bilden skulle förstöras. Den hamnade istället på tidningen The Daily Mirrors framsida och blev en ikonisk bild inom suffragettrörelsen.

Mängder av människor rörde sig i centrum av Haag igår med anledning av Black Friday-handeln. I anslutning till ett varuhus gick en terrorist till attack med kniv. Tre minderåriga personer skadades, uppger den lokala polisen. Samtliga offer fick lämna sjukhuset senare under kvällen. 

En annan knivman gick till attack på London Bridge på eftermiddagen igår. Han har identifierats som den tidigare terrordömde Usman Khan, 28. Usman Khan, som bar en falsk bombväst, hotade först med att spränga byggnaden. Därefter gav han sig på folk med kniv.

När han till slut tacklades ner och övermannades av personer ur allmänheten ute på själva bron hade han lyckats knivhugga fem personer. Två personer dödades – en man och en kvinna – i attacken. Tre andra – en man och två kvinnor – skadades och vårdas på sjukhus.

Förövaren släpptes från fängelse förra året. Han hade fängslats för att ha planerat ett bombdåd mot bland annat Londonbörsen tillsammans med åtta andra personer som var med i en terrorgrupp med kopplingar till al-Qaida. Men han fick villkorlig frigivning och bar elektronisk fotboja.

Polisen i Helsingborg fick vid 01.30 natten mellan fredag och lördag ett larm om en smäll och röklukt. Troligtvis rörde det sig om en sprängladdning i en mindre termos. Några timmar senare fick polisen in ett samtal om en explosion i Borås.

Polis och ambulans kallades till Rågsved i södra Stockholm strax före klockan 20 på fredagskvällen, efter att flera personer ringt in och rapporterat att de hört skottlossning. På platsen fanns två personer med skottskador och en bil, sönderskjuten med flera kulhål. De skottskadade är allvarligt skadade och vårdas på sjukhus, uppger polisen.

Ja, det blev en Black Friday. Mitt i värsta Black Friday-kommersen började folk falla ihop i högar inne i Nordstan. Det var miljöaktivisterna i Extinction Rebellion som protesterade mot överkonsumtion.

Ett hundratal demonstranter deltog i aktionen är ett 30-tal personer föll ner till marken i en så kallad ”Die in”, till ett ödesdigert komp av trummor.

Black Friday 2019! Döda och skadade människor i Sverige och övriga Europa. Terrorism. Överkonsumtion. Vilket brott är störst? Att medvetet skada, döda, bomba eller att överkonsumera? Var och en väljer själv men jag vet i vilken riktning mina tankar går!

Våldet får aldrig bli normalt!

Min uppväxt på 50-talet var trygg. Min mamma kunde bli arg, skälla och kasta saker omkring sig. Hon kunde ge mig en dask i baken. Men det var allt våld som jag såg. På skolgården hamnade pojkarna någon gång i slagsmål – men det uppstod aldrig blodvite och inga vapen användes. På 60-talet tittade jag på Bröderna Cartwright och Ivanhoe. Det är i stort sätt det enda våld som jag kommer ihåg från den här tiden.

När mordet hände på president Kennedy hände kändes det som om en bomb hade briserat. Hur kunde världen vara så grym. Likadant kände jag vid mordet på Palme och på Anna Lindh samt Malexandermorden.

Mina barn som växte upp på 70- och 80-talet uppfostrades med ”peace and love” – alla konflikter löstes med ord och samtal. Jag skämdes när de fick en knallpulverpistol eller ett plastsvärd. De växte ju upp i en icke-vålds-generation.

När mitt sladdbarn kom hem (år 2005 tror jag att det var) från skolan och talade om elever som sparkade sönder väggar och dörrar blev jag varse att våldet kommit till Sverige. När han några år senare flyttade till Landskrona fortsatte han att rapportera om våld, patrullerande med ridande poliser och polishelikoptrar.  Så flyttade han till Göteborg. Nu började han rapportera om skjutningar, brända bilar, trakasserier mot polis och räddningstjänst i närområdet. Han fick ta emot våld och mordhot i sitt yrkesutövande på restaurang.

Samtidigt har dessa rapporter blivit vardagsmat i medierna. Till detta har kommit våld och trakasserier på sjukhus, badhus och bibliotek. Men medierna har ju hela tiden försökt att dölja och förringa. Alla som har försökt nämna vilka som står bakom våld och trakasserier har blivit kallade för rasister – och blir det i viss mån fortfarande. Politiker har hängt på tåget om förnekelser.

Mediernas åsiktskorridor har dock börjat breddas. De rapporterar mer och mer. Ofta tänker jag att detta har jag skrivit om i många år. Jag rycker på axlarna och accepterar. Idag läste jag rubriken på en skjutning. Jag orkade inte ens kolla var det hade hänt. Nu har det blivit vardagsmat med sprängningar, skjutningar, knivskärningar och bilränder. På något sätt har våldet normaliserats. Det känns som om politikerna och medierna har resignerat. De har accepterat ett visst mått av våld i vårt land! Hur stort är det måttet?

Vad är det som händer med mig? Hur kan jag höra om våld utan att reagera? Har jag utsatts för långsam tillvänjning och resignerat? Men … jag vill ju inte acceptera! Varför ska jag acceptera denna våldsamma förändring av vårt land? Vad tänker våra politiker göra åt detta? Jag vägrar att se detta problem som en utmaning!

Nu kräver jag handling! Sprängningar och skjutningar hör inte hemma i ett civiliserat land. Våldskulturen får aldrig normaliseras. Vi svenska medborgare har rätt att kräva trygghet och nu måste politikerna ta i med hårdhandskarna för att ge oss tryggheten tillbaka!

Håller svenska bussar på att förvandlas till rullande no go-zoner? Så kapitulerar bussbolagen inför våldet

4 NOVEMBER, 2019 05:12

Arbetsmiljöproblemen eskalerar nu på Sveriges bussar och flera andra kommunala färdmedel. Katerina Magasin kunde tidigare rapportera om problem på till exempel spårvagnarna i Göteborg. Våldet mot chaufförer och personal har blivit grövre till exempel i den tidigare lugna akademikerstaden Uppsala.Två bussförare har på kort tid misshandlats av ungdomar. Nu ställer sig allt fler frågan om bussbolagen och samhället håller på att kapitulera inför det ökande våldet – håller svenska bussar på att bli rullande no go-zoner och särskilt utsatta områden?

Läs hela artikeln HÄR.