INSIDER

I händelse av borgerlig majoritet nästa år, ska SD vara med i regeringen och ta ansvar eller ska de vara ett stödparti som tolererar M/KD-regeringen i utbyte mot att få gehör i några viktiga sakfrågor?

De ska inte vara med i regeringen, säger Ulf Kristersson.

Riktigt vad Åkesson anser vet jag inte men jag tycker mig minnas att vid något tillfälle sagt att politiken är det primära och ministerposter det sekundära vilket i så fall skulle kunna tolkas som att han inte kommer att insistera på att sitta i regeringen.

Själv tycker jag SD ska vara med i regeringen vid ett sådant utfall. Av följande skäl.

1. Om de inte ingår blir SD för den borgerliga regeringen ungefär vad Annie Lööfs Centerparti är för den socialistiska regeringen. Man släpper fram och tolererar vilket innebär att man kan ta åt sig äran för det som är bra och slipper ta ansvar för det som är dåligt. Ungefär som Annie Lööf gjort, tagit åt sig av äran för skattesänkningarna men tar inget ansvar för alla skjutningar, explosioner och Morgan Johanssons tillkortakommanden. Men Morgan Johansson skulle inte vara Sveriges justitieminister om inte Annie Lööf hade tolererat det.

2. Jag tycker inte minoritetsregeringar är bra. Det ska inte räcka att vara kungamakare och sedan gömma sig utan man får också ta ansvar för vad man släpper fram. Ö h t anser jag att svensk politik skulle må bra av tydligare ansvar och mindre figurer i kulisserna som bara passivt tolererar. Att kavla upp armarna och arbeta tillsammans sida vid sida för att reda ut den brydsamma belägenhet landet befinner sig i tycker jag är att föredra.

3. Den nuvarande regeringen representerar 33% av väljarna. Det är beklämmande lite men en M/KD-regering skulle förmodligen representera en ännu lägre del av väljarkåren, kanske bara runt 25%. Inte bra ur ett demokratiperspektiv.

4. SD kommer dessutom förmodligen att vara ungefär dubbelt så stora efter nästa val som C varit under den gångna mandatperioden. Ju större ett parti är desto orimligare blir det att de inte ingår i regeringen utan bara har rollen av passiv tolererare.

5. Stefan Löfven har uppfattats som en S-statsminister som bedriver C-politik. Det har inte varit bra för hans auktoritet som ledare. På motsvarande sätt riskerar Kristersson att bli betraktad som en M-statsminister som driver SD-politik.

6. I vilket fall som helst tycker jag det är dumt av Kristersson att surra fast sig vid masten med så här kategoriska uttalanden ett år innan ett val vars resultat vi inte känner.

Kristersson vill säkert inte ha med SD i sin regering, han och många andra i partiet var ju gubevars övertygade Reinfeldtianer som såg SD som sin ärkefiende för inte så där hemskt länge sedan.

Men om inte annat kanske Kristersson borde tänka på vad den gamle amerikanske presidenten Lyndon B Johnson sade när han tillfrågades om varför han tog in en rival och politisk motståndare i sin regering:

“Better to have your opponents inside the tent pissing out, than outside the tent pissing in.”

Hans Thannerstig

NU SKA S GÖRA PRECIS DET SOM STÄMPLATS SOM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

Inför partikongressen säger S-ledningen att man ska införa hårdare straff och ge polisen fler verktyg. Nu ska man göra det som hittills givit upphov till indignerade anklagelser om rasism och nazism.

Socialdemokraterna går inför partiets kongress i november fram med flera nya riktlinjer avsedda att stoppa gängkriminaliteten, skriver Aftonbladet. Det handlar om en intern skrivelse som tidningen tagit del av och som handlar om… hårdare straff, fler verktyg för polisen och skärpta sociala åtgärder.

Några konkreta förslag läggs inte fram nu, men i en intervju säger inrikesminister Mikael Damberg att han bland annat vill göra det möjligt att LVU-placera ungdomar under betydligt längre tid och underlätta vräkningar av gängkriminella från hyresrätter.

Läs hela artikeln här.

Mördarna i de kriminella kretsarna i Sverige

Mördarna i de kriminella kretsarna i Sverige har just nu ett groteskt övertag gentemot polisen, regeringen, riksdagen och allmänheten i landet. I den drabbningen finns det ingen domare och inga givna regler. Allting tycks vara tillåtet. Barbariet har makten.

Statsminister Stefan Löfven har lovat i dag att sitta bänkad invid televisionsapparaten för att se den olympiska finalen i damernas fotboll mellan Sverige och Kanada. Det står att läsa i tidningen.

Var han lika intresserad av att bevittna bilderna och rapporterna från de senaste mordförsöken i Kristianstad den tredje augusti i år? Skrek han ut sin vrede när han fick veta vad som hände? Kommer han att skrika av glädje om Sverige gör mål och blir olympiska mästarinnor?

Resultatet av den nationella kampen mellan barbarerna och det övriga Sverige har ingen segrare, blott förlorare. De döda har inga försvarsadvokater och offrens anhöriga är dömda till kronisk och obotlig sorg och smärta.

Statsminister Stefan Löfven åkte till minnesceremonin över de dödade barnen på Utøya i Norge, men han avstod från att bevista stunden när den mördade polisen nyligen begrovs i Sverige, trots att offrets familj är den i riket som tjänat polisväsendet mer än alla andra familjer.

Hustrun, brodern och svärfadern till den mördade polisen tjänar och har tjänat samma yrkeskår i allmänhetens tjänst. Det räcker inte med telegram och digitala kondoleanser i detta fall. I går besköts en femtonåring och en sextonårig yngling under bar himmel i Berga Centrum i Linköping. Den ene pojken har dött av sina skador.

För varje dag som går har jag haft rätt gentemot alla de journalister som har förtalat, hånat och beljugit mig å det grövsta efter mina artiklar på min officiella Facebooksida. Jag bemöter dem inte och jag kan inte hindra dem att skriva av ondska och hat.

Vänner berättar för mig vad som skrivs om mig. Jag hör namnen på mina belackare, ynkryggarna som gömmer sig bakom redaktionerna och de ansvariga utgivarna på tidningarna.

I flera fall rör det sig om grovt förtal som jag hade kunnat anmäla till myndigheter, men jag gör det inte och jag hämnas aldrig. Dock glömmer jag inte deras namn och i sinom tid kommer de att stå vid skampålen.

Jag avskyr och föraktar rasism, fascism och nazism. Jag är kristen humanist och jag är politiskt obunden när jag skriver, talar och handlar. Jag är inte medlem i ett politiskt parti

Jag anade att jag skulle straffas på olika sätt på kultursidor och bland journalister som självmant berövar sig möjligheten att tala och skriva fritt utan givna dekret och förpliktelser.

Jag vet att jag kommer att betala ett högt pris för mina texter, men jag följer mitt samvete. Sanningen är ibland en fågel som slår sig ner på en människas axel och det händer att den blir skrämd av olika hot. Min fågel sitter kvar.

Björn Ranelid, den sjätte augusti år 2021.