Regeringens viktigaste Coronastrategi

J’accuse

Regeringens viktigaste Coronastrategi har redan från början varit tillse att regeringen undgår ansvarsutkrävande. Inte hur de på bästa sätt ska rädda liv och hälsa hos medborgarna.

Från början var det uppenbart att regeringen skyfflade partitrogna myndighetschefer och statsepidemiologen framför sig. Dessa har i sin tur först förminskat och tonat ner faran, för att senare övergå till att hävda att WHO och resten av världens epidemiologer och experter har fel och de har rätt.
De fortsatte med siffertrixande som gjordes möjligt genom (medvetet?) bristfälliga underlag pga få tester utanför de som var allvarligt sjuka och de som arbetade i sjukvården. På så sätt kunde man under en tid sprida ”killgissningar” om att Stockholm snart minsann skulle uppnå flockimmunitet.
Till sin hjälp använde myndighet skattebetalarnas pengar för att med miljonlön avlöna en vän och före detta kollega med uppdrag att i media och hos allmänheten underblåsa myndighetens killgissningar.

Under en dryg månad, i april och maj försökte dessutom myndigheten dölja det faktum att Sverige var värre utsatt än andra genom att skylla på osäkra underlag och eftersläpningar av statistik, olika mätmetoder, inte jämförbar statistik, äpplen och päron osv, osv.
En taktik som sedermera också anammades av regeringen, främst statsministern och socialministern.

Att partitrogna myndighetschefer (AMV)under pågående pandemi, efter rekommendationer och riktlinjer från andra partitrogna myndighetschefer (FHM) och önskemål från arbetsgivarorganisation (SkR) sänker kraven på skyddsutrustning för sjukvårds och omsorgspersonal är en jätteskandal. Troligtvis kommer det innebära svårigheter att i efterhand döma ansvariga för arbetsmiljöbrott.

Under hela pandemin har regeringen och myndigheter betonat att det är ett gemensamt ansvar, var och en av oss har ett ansvar. ”Det är ditt fel om många insjuknar och dör” är budskapet. Att regeringen och dess myndigheter har ett ansvar att anta tydliga och effektiva regler, vid behov föreslå lagskärpningar och med kraft genomdriva dess, inklusive straffansvar, verkar inte ha gått upp för regeringen. Otydlighet har varit regeringens signum.
Regeringen verkar enligt dem själv inte ha något som helst ansvar vare sig för bristande krisberedskap, den strategi Sverige valt för att bekämpa pandemin eller för den slutliga utgången av pandemin för Sveriges räkning. Ja, förutom om det hade gått bra då, för då hade det naturligtvis varit regeringens förtjänst.

Regeringens och dess myndigheters ”strategi” förändrades sakta under april och början av maj. Att Sverige hade till synes högre sjuk och dödstal än jämförbara länder berodde på de andras felaktiga strategi, deras ”lockdown” och deras överreaktioner, enligt regeringen. Regeringens mantra var ”När våra grannländer sedan öppnar upp igen. Då ni, då ska ni få se! …….
Idag vet vi att det inte blev så. Tvärt om visade det sig, efter långsam återöppning i flera steg, att sjuk och dödstalen fortsatte minska i de länder där regeringarna tillämpat försiktighetsprincipen. Till skillnad mot Sverige där regeringen och dess myndigheter spelat tärning med Djävulen om våra liv och vår hälsa.

Idag, dagen efter Statsministens framförande i SVT Agenda och veckan efter 2 partiledardebatter kan jag konstatera att regeringens strategi för att rädda sitt eget skinn återigen ha förändrats.

Numera ljuger man hejdlöst, högst medvetet och utan att skämmas. Regeringen ljuger om allt som rör pandemin.

Vi är där nu, kejsaren är naken. De har ingen annan väg kvar än lögnen. Med kraft ska nu lögnen upprepas om och om igen. Med medias hjälp, med Public Service (SVT,SR) hjälp ska lögnen få fotfäste och etableras som sanning.

Kejsaren är naken. Nu är det upp till oss att förse honom med ett blåställ och ett par arbetshandskar, kasta ut honom och hans sekt ur Regeringskansliet och skicka Före Detta statsminister Löfven till arbetsförmedlingen.

Som regeringen bäddar får den ligga

Landet med ordning och reda … eller … kanske bara en myt? Svenska folket är kartlagt och folkbokfört sedan mycket lång tid tillbaka. Men hur fungerar det egentligen?

En historisk tillbakablick visar att i Sverige började man sporadiskt att föra kyrkoböcker först i början av 1600-talet och det första påbudet om kyrklig personregistrering kom 1608.

Från 1700-talet och framåt finns kompletta kyrkoarkiv, men det förekommer luckor. De allra viktigaste kyrkoböckerna är födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker samt så kallade husförhörslängder, där alla invånare i församlingen är inskrivna familjevis. Genom en kunglig förordning år 1894 kom husförhörslängderna att ersättas av de snarlika församlingsböckerna.

Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkoböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns mantalsskrivningen, som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen.

Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem. Målet för folkbokföringen i Sverige är att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringen har betydelse för exempelvis tillgång till förskoleplats, skolgång eller bostadsbidrag. Dessutom är beskattning och rösträtt knutet till folkbokföringsorten.

Men … folkbokförd är man ju bara om man har fått uppehållstillstånd!

För exakt tre år sedan sa Morgan Johansson i en nyhetssändning att antalet frivilliga återvändare till Afghanistan hade ökat med 50 %. Från vadå? Långt om länge kom han fram till att det bara var 800 som hade återvänt! Då var det ju inte så mycket att skryta med! När 80 000 har fått avslag på sin asylansökan – ja, alla ska ju inte till Afghanistan förstås – då inser jag att 800 inte är så många även om han drog till med en 50 %-ig ökning.

Men hur många finns då i vårt land utan tillstånd? Ja, bara två månader tidigare berättade en polis i Agenda att det finns ca 100 000 illegala invandrare i Sverige. De har sökt asyl, fått avslag och utvisningsbesked. Sen har de försvunnit från polisens radar. De håller sig gömda för att utvisningen inte ska kunna ske.

873 000 personer har tilldelats ett så kallat samordningsnummer, sedan detta blev möjligt att söka efter millennieskiftet, enl DN 28/11 2019. Hur många av dessa som befinner sig i landet är det egentligen ingen som vet, men uppskattningsvis rör det sig om flera hundra tusen.

Vad gör regeringen egentligen för att de som inte har tillstånd att vara i vårt land ska lämna det? Idag säger Morgan Johanson:

Regeringen vill öka pressen på Iran, Irak och Libanon så att de tar emot egna medborgare som ska utvisas från Sverige.

– Det kan inte fortsätta på det här sättet, att vi har grupper som avvisas från Sverige, men som sedan inte tas emot i sina länder, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Han ska nu bjuda in ländernas ambassadörer till möten för få till stånd ett bättre samarbete.

Johansson pekar även ut Somalia som ett problemland, men Somalia har ingen representation i Sverige. Enligt honom handlar det om flera tusen personer som inte kunnat utvisas till de fyra länderna.

Irak har sedan tio år ett återtagandeavtal med Sverige, som inte följs, uppger Johansson.

– Jag utgår från att länderna är måna om relationerna med Sverige. De bygger på att man följer folkrättsliga principer och en sådan princip är att man tar emot sina egna medborgare, säger Johansson.

Sverige driver också i EU att EU ska sätta större press på problemländer när det gäller återtagande.

OBS! Han talar enbart om de som ska utvisas men som Sverige har svårighet i att utvisa – kanske några tusen. Men alla de andra? Vad gör regeringen för att li av med dem? Eftersom de befinner sig illegalt här så kan de knappast försörja sig på ett legalt sätt. Jag ser två möjligheter: antingen så är det någon annan som betalar deras uppehälle eller så sker det med hjälp av brottslig verksamhet.

I landet ordning och reda har det blivit slappt och likgiltigt. En låt-gå-det-löser sig-nog-ändå-mentalitet har spridit sig landet. Regeringen rycker bara på axlarna med funderingar om att det kanske löser sig någon gång! Men … når landet styrs av handlingsförlamade människor så får vi aldrig någon ordning och reda!

Fusk-Sverige

Det går knappast en dag utan att jag kan läsa om fusket i Sverige. Då handlar det inte om småfusk utan om större saker som påverkar hela vårt samhälle och tilltron till de som bestämmer i vårt land.

För några år sedan avslöjades ett systematiskt fusk på högskoleprovet – rätt svar såldes för några tusenlappar. Hörlurar användes vid provtillfällen där någon läste upp de rätta svaren. Fusket ledde till åtal mot dem som sålde provsvaren. Personer som visat sig ha använt fuskpaketen fick sitt provresultat återkallat. De som hunnit antas till en eftertraktad utbildning miste studieplatsen. Regeringen tillsatte en utredning.

Nu har regeringens utredare kommit fram till att den som fuskat sig till en studieplats på högskola bör få behålla sina poäng. Och det ser ut som att förslaget har ett ganska brett stöd. Men ett par universitet och studentföreträdare säger bestämt nej. Men de andra anser tydligen att det är inget märkvärdigt med att fuska sig till en studieplats och inget man ska kunna straffas för i efterhand!

Vi har nästan varje år läst rubrikerna om läckta provsvar vid de nationella proven. Vi minns att regeringen jublade när resultaten för den internationella skolundersökningen Pisa 2018 presenterades och det framstod som att svenska elevers kunskaper gått upp i samtliga ämnen. Men ganska snart uppdagades det att en stor mängd utrikesfödda elever felaktigt plockats bort ur PISA-urvalet – och att Sverige därigenom brutit mot OECD:s officiella regelverk. Siffrorna antyder dessutom att även svenskfödda elever med svaga språkkunskaper plockats bort. Om reglerna hade följts skulle de svenska resultaten ha varit betydligt sämre och Sverige skulle sannolikt ha backat i samtliga tre ämnen jämfört med förra provtillfället.

Vår regering stödjer alltså fusk vid olika provtillfällen i utbildningssammanhang. Det gör de utan att blinka och går vidare som om ingenting har hänt!

Nu i coronatider möter vi lögnerna dagligen. När det saknas beredskapslager av skyddsutrustning säger de utan att blinka att det inte behövs skyddsutrustning. När de saknar IVA-platser så prioriterar de bort gamla och multisjuka med motiveringen att de mår bättre i hemmiljö. När det saknas syrgasutrustning så påstår de att det är bättre med morfin. När personalen smittar ner de gamla inför man besöksförbud. Man dribblar med siffror och påstår att andra länder rapporterar in olika saker så det går inte att jämföra. Folkhälsomyndighetens veckomöten med smittskyddsläkare blir plötsligt hemligstämplade.

För några dagar sedan höll utrikesminister Ann Linde (S) och socialminister Lena Hallengren (S) ett särskilt digitalt möte inför ett stort antal utländska ambassadörer i Sverige. De ville förbättra bilden av Sverige – den bild som blivit ett skräckexempel i samband med pandemin. Att förbättra en bild kan man knappast göra genom att dölja sanningen.

Idag läser jag om plastpåseskatten som infördes den 1 maj i år. Nu en månad senare släppte Naturvårdsverket de kraftigt försenat siffrorna för svenskarnas användning av plastbärkassar under 2019 och presenterade samtidigt reviderade siffror för 2017 och 2018. De nya siffrorna är betydligt lägre än de gamla.

– Det är inte bara en stor skillnad, det är en avgörande skillnad. Det är väldigt allvarligt att en straffskatt införts på helt felaktig grund, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef vid Svensk Handel.

– De gamla felaktiga sifforna har använts som ett argument för att Sverige legat på en för hög nivå för att klara EU:s mål. Det var också detta som regering och riksdag tog som intäkt för att man skulle införa en plastbärkasseskatt. Siffrorna visar ju att Sverige nådde EU:s mål på 90 kassar redan 2017.

De nya siffrorna visar att svenskarna 2017 bara använde 83 kassar och 2018 bara 77 kassar. Den sjunkande trenden fortsatte 2019 då svenskarna använde 74 kassar.

Varför presenterades fel siffror tidigare? Var det rent fusk från regeringens sida för att kunna genomföra beskattningen?

Det känns mer och mer som att vår regering försöker att förändra verkligheten för att uppnå fastställda mål. En fusk-regering av stora mått!