Ledaren: Regerings-oduglighetsförklaringen – början på en nödvändig islossning

KRIMINELL KLAN I ROSENBAD🤡

Ett sus av kollektiv förvåning gick genom Sverige i helgen. Inte för att det finns 40 kriminella klaner i riket, utan för att en biträdande rikspolischef VÅGADE SÄGA SANNINGEN. Häpnadsväckande! Chockerande! Löfving ÖPPNADE MUNNEN och bekräftade det som alla vetat i åratal, att det är kriminella utlänningar som härjar runt i riket – utan de sedvanliga omskrivningar av att det är UTSATTA BARN som i brist på märkesdunjackor tvingas skjuta med automatgevär och sälja knark. En detalj har man dock försökt sopa under mattan: Det faktum att klanerna även infiltrerat självaste regeringen och nu styr samhället. Gudfadern Stefan Löfven känner sig obehagligt exponerad och har därför sammankallat sitt rövargäng. Damberg, Johansson, Strandhäll, Hallengren och de andra usual suspects som ”Spetznaz” Snecker och några miljöpartistlakejer – plus självklart hans bästa stödhjul, den läspande storbondedottern från Maramö som kan kollra bort väljarna med sitt barnspråk om ”mammajollen” och ”föjäjldjajskapet”, sånt han själv inte vet ett skvatt om. Goda råd är dyra och den rödhåriga åsnan Lööf behöver steppa upp sitt game. En extrainsatt pressträff hålls för att kollra bort populasen och uppkäftiga mediers irriterande frågor om alla mord, skjutningar och våldsamma upplopp som har med den jävla yttrandefriheten att göra. ”Sånt behöver inte vårt land!” har klanledaren Stefan tydligt proklamerat i sina trogna medier. ”Vi kör samma gamla trick som funkat förr” säger han till sin församlade, med floskler upp till tänderna beväpnade, gruppering. ”Money walks. Bullshit talks. Vi MUTAR dom till tystnad. Med MILJARDER till välfärden! Det ska väl täppa till truten på undersåtarna?” Klanmedlem Johansson nickar. Hallengren sover i sin grisrosa skyddsväst men får en armbåge i sidan av klanmedlem Strandhäll. ”Allt ÄR ju de här gaggiga pensionärernas fel” viskar hon. ”Men nu gör vi upp med dem. Angered-style.” ”Hujja” utbrister Annie. ”Våj Gudfadej Stefan ägej!” #visitsweden#svpol#migpol#politik#krossasocialismenDela gärna!Fri media. Swish 0733289122.

Regeringen: Sverige ska vara väl förberett för alla tänkbara scenarion

En lång debattartikel och en pressträff! Regeringen ger nu fyra myndigheter och länsstyrelserna uppdrag som syftar till att de ska vara redo för en eventuell andra smittvåg i höst.

I mitten av februari 2020 var det krisartat på Södersjukhuset i Stockholm. Sjukhuset gick upp i stabsläge. Patientsäkerheten var periodvis noll, där sjuka har fått vänta tolv timmar på att få en läkarbedömning. Beslutet om att gå upp i stabsläge togs eftersom det rådde platsbrist på sjukhuset, bl a pga influensa, vinterkräksjuka och andra infektioner som gör att äldre kroniskt sjuka människor behöver söka akutvård.

Influensa, vinterkräksjuka, infektioner, äldre kroniskt sjuka … Det handlar inte om några nya situationer! Det återkommer ju varje år och har gjort så under hela min livstid. Varför är då sjukvården så dåligt förberedd? En orsak kan ju vara att en ökad folkmängd ska dela på samma resurser. En annan kan vara dålig planering!

Men redan i april 2017 tog regeringen ett beslut:

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till motioner med tillkännagivande till regeringen om krisberedskapen inom sjukvården. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Vad hände sedan?

Tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap
(S 2018:09)
Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2019
Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 9 augusti 2018 kommittédirektiv om hälso- och
sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i
fredstid och höjd beredskap (dir. 2018:77). Enligt direktiven ska uppdraget
redovisas senast den 31 december 2020.
Utredaren får nu även i uppdrag att överväga och analysera vilka åtgärder
som behövs för att förebygga och hantera situationer med brist på hälsooch sjukvårdsmaterial under förhållanden då inte någon allvarlig händelse i
övrigt påverkar försörjningen. Uppdraget omfattar även motsvarande frågor
när det gäller läkemedel. Utredaren får vidare i uppdrag att analysera vissa
frågor om hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen. Utredaren får också förlängd tid för uppdraget till den 30 september
2021 och ska lämna en delredovisning senast den 1 april 2020.

———

Förlängd tid för uppdraget och delredovisning av vissa frågor om det civila försvaret
Enligt de ursprungliga direktiven ska uppdraget redovisas senast den
31 december 2020. Utredningstiden förlängs nu. Uppdraget ska i stället
redovisas senast den 30 september 2021. Om utredaren anser att det är
lämpligt får dock vissa frågor eller delar av uppdraget redovisas vid en tidigare tidpunkt. En delredovisning med följande innehåll ska lämnas senast den 1 april 2020.

Läs tillägget i sin helhet här.

I april 2017 fick alltså regeringen uppdraget att utreda och hitta åtgärder mot stabsläge på sjukhus. Utredningen i sin helhet ska redovisas senast 30 september 2021!

Det innebär att 4½ år behövs för att utreda. Kommer det sen några åtgärder eller hamnar utredningen i något arkiv? Vad innebär detta för patientsäkerheten? Hur många människor kommer att drabbas?

Detta är bara ett exempel på alla utredningar och den inkompetens och låt-gå-mentalitet som vår regering lider av. Det händer ingenting. De sitter i sina konferenser, pratar, pratar, pratar, … Men ingenting händer!

Vårens pandemi har med all tydlighet visat att regeringen behöver betydligt längre tid på sig att utreda hur de ska kunna lösa vårdbehovet i en pandemi! Så nu får fyra myndigheter och länsstyrelserna uppdraget som syftar till att landet ska vara redo för en eventuell andra smittvåg i höst. De får några månader på sig att utföra det som regeringen inte har lyckats med under 4½ år!

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av statens styrning av äldreomsorgen. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i oktober 2020.

Staten styr kommunal vård och omsorg om äldre på flera olika sätt. Ett av dem är genom riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag från staten ska användas undantagsvis och vara tidsbegränsade. Trots det blir de riktade statsbidragen större och fler.

Riksrevisionen har i fem granskningar berört statens styrning av hälso- och sjukvården och skolan genom riktade statsbidrag. Granskningarna pekar bland annat på att statsbidragen försvårar en långsiktig planering för huvudmännen. De riskerar också att skapa en ryckighet i verksamheten om prioriteringar görs utifrån de bidrag som lämnas snarare än utifrån verksamheternas behov.

”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”, eller Äldresatsningen som den kallas, var en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som pågick åren 2010–2014. Den innehöll riktade statsbidrag på omkring fyra miljarder kronor med syftet att stärka ett systematiskt arbetssätt i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Äldresatsningen har framhållits som ett exempel på hur staten lyckats påverka arbetssätten i vården och omsorgen i en positiv riktning.

Riksrevisionens granskningen undersöker om staten genom Äldresatsningen har bidragit till en varaktig utveckling mot mer kunskapsbaserade arbetssätt i vården och omsorgen om äldre i kommuner. Granskningen ska också belysa effektiviteten i riktade statsbidrag som styrform.

Det behövs knappast någon Riksrevision för att konstatera att äldresatsningen har misslyckats. Vård och omsorg har misslyckats. Men regeringen skakar av sig; Det är inte vårt fel!