Ett starkt samhälle

För några dagar sedan läste jag ännu en gång orden: Sveriges projekt för det nya årtiondet – bygget av det starka samhället. Naturligtvis är det vår statsministers men framförallt socialdemokraten Stefan Löfvens ord. Jag funderar ännu en gång på vad han menar.

Ordet stark förknippar jag bl a med robust, okuvlig, hållbar, ståndaktig, rejäl, och stabil. Ett starkt samhälle borde alltså vara något att lita på. Men hur väl kan man lita på våra makthavare och när började tanken om ett starkt samhälle?

Redan Gustav Möller (1884-1970) tillskrivs att vara ”arkitekten bakom välfärdssamhället”. Han ville bygga ett starkt samhälle. Men han sa också:

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”

Han ansåg alltså att de som är valda att bygga det starka samhället också måste hushålla med de skattemedel som de har till förfogande. Skattemedlen tillhör folket och ska gå tillbaka till folket!

Under hans första korta period som socialminister på 1920-talet var utrymmet för sociala reformer mycket begränsat. Men sedan kom Möller att leda socialdepartementet under nästan tjugo år från början av 1930-talet och framåt. Han drev igenom omfattande sociala reformer bl.a. allmän semester, folktandvård, allmänna barnbidrag, allmän sjukförsäkring med fri sjukhusvård och allmän folkpension. 

Tage Erlander inspirerades och återkom ofta till idén om det starka samhället. Under 1960-talet talade han ofta om det starka samhället som innebar en växande offentlig sektor, men utan förstatligande av näringslivet. Men använde också orden ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Med detta menade han att att folkets ökade välfärd ledde till krav på ökade samhällsinsatser.

Men Erlander var övertygad om att en växande offentlig sektor enbart skulle stärka enskilda individers valfrihet och självbestämmande. Den offentliga sektorn skulle enbart finnas som ett skyddsnät för människor som var i behov av stöd. Han ville skapa ett mer demokratiskt och jämställt samhälle.

När Olof Palme tog över så utvecklade han idén om ett gott samhälle. Det kan bara växa fram om människor känner att de själva kan styra och kontrollera utvecklingen i samhället, ansåg han. När anonyma krafter tycks styra blir människor otrygga, tappar förtroendet för demokratin och därmed dör en bit av framtiden. Förutsättningen för framsteg är, och det återkom han ofta till, att människor känner sig trygga, först då kan de växa och kasta av sig oken.

Ett ”starkt samhälle” är enbart möjligt att förverkliga om alla känner sig delaktiga, om politiken ”är åtkomlig, möjlig för var och en att bedöma”. Och då kan demokratin inte förbehållas enbart de allmänna valen, den måste ”förankras nära vardagen”. Därför är det, säger han, ”utmärkt om vi kan decentralisera så många frågor som möjligt till det kommunala planet”.

Vad innebär då Stefan Löfvens starka samhälle? Vi ska göra det genom att sätta välfärden och tryggheten främst, skriver han. Men varför har då välfärden rustats ner under hans mandatperiod? Varför har demokratibegreppet från Palmes tid tonats ner – från ”förankras nära vardagen” till socialdemokraternas tolkningsföreträde av begreppet? Var har Möllers ord om Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket försvunnit? Erlanders valfrihet är fullständigt bortglömd i dagens S-politik som tvingar in småbarn i förskolan, föräldrarna till jobbet och de äldre tvingas in i undermålig äldreomsorg. Människor drabbas av psykisk ohälsa och våldet flödar i samhället!

Kan vi lita på det S-märkta ”starka samhället” årsmodell 2020? Var finns styrkan och tryggheten?

Bildresultat för dunderhonung

Stora visioner – men ingen handlingskraft

Vi bygger Sverige,  Vi har byggt upp välfärden, Den svenska modellen, Ett Sverige för alla och  Alla ska med. Dessa floskler är några som har framförts av Socialdemokraterna de senaste åren. Partiet vill ta åt sig äran av allt samhällsbygge som skett. De vill framställa sig själv som de goda och arbetar samtidigt aktivt för att polarisera vårt samhälle – skapa samhällsklasser, skillnader mellan de fattiga och rika, skillnader mellan arbetstagare och arbetsgivare. De vill ha kvar människor i utanförskap annars förlorar Socialdemokratin sin ideologi.

Ovanstående skrev jag för snart fyra år sedan. Tiden går fort men vad har hänt sedan dess? Jo, de har fortsatt att polarisera! Problemen i vårt samhälle har blivit större. De vill bygga välfärd – den välfärd som de själv har raserat. Trots att deras väljarbas krymper fortsätter de stora visionerna. Men det förblir visioner eftersom de saknar handlingskraft!

Nu i samband med klimatmötet i Madrid slår statsministern sig för bröstet igen.

Nu pågår FN:s klimatmöte i Madrid med deltagare från 195 länder. Sverige är på plats och driver på för högre ambitioner och konkreta åtaganden. Men vi är också där för att visa på en väg framåt för de länder som ännu tvekar.

Sverige har visat att en ambitiös miljöpolitik går hand i hand med stark konkurrenskraft, stor export och nya jobb. I Sverige förväntas vindkraften fördubblas mellan 2018 och 2022, en gigantisk batterifabrik är under uppbyggnad i Skellefteå och i Luleå försöker man nu tillverka stål utan kol.

Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Men jag ser gärna tuff konkurrens från andra länder om pallplatserna. Att ligga i framkant kommer att säkra vår konkurrenskraft, minska vår sårbarhet och skapa nya jobb. I många länder är detta långt ifrån självklart. Men allt fler inser vikten av att hålla ihop sina samhällen för att klara av klimatomställningen.

Klimatförändringarna är en gigantisk utmaning. Men med en rättvis omställning där vi inte lägger skulden på var och en, utan istället bär ansvaret tillsammans, kan vi vända det till en möjlighet. Det är ett stort samhällsbygge som vi har framför oss. Därför behövs ett starkt samhälle som håller ihop, och där vi fattar de politiska beslut som är nödvändiga.

Stark konkurrenskraft, stor export och nya jobb”? På vilket sätt är politikerna involverade i detta? Jag är övertygad om att näringslivet fattar sina egna beslut! De fattar sina beslut om produktionen utifrån lönsamhet och konkurrenskraft. För att kunna hänga med satsar de på efterfrågade produkter och moderna tillverkningsmetoder. Det är helt klart att de satsar på en klimatanpassad produktion om de vill ha konkurrensfördelar. Det är absolut ingenting som statsministern ska ta äran av!

Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. ” Hur ofta har vi hört statsministern säga: ”Vi ska …”? Vad har resultatet blivit? Kaos? De vindsnurror som han pratar om kommer aldrig att kunna täcka det ökade energibehovet! Men det är bra med visioner …

Det är ett stort samhällsbygge som vi har framför oss. Därför behövs ett starkt samhälle som håller ihop, och där vi fattar de politiska beslut som är nödvändiga.” säger han. Hur har han lyckats med samhällsbygge hittills?

När han skriver ovanstående floskler på sin FB-sida så utbrister hans änglakör: ”Vad bra du är Stefan …” Men kören blir mindre och mindre! Ändå fortsätter han med de fagra orden om samhällsbygge. Han vill framstå som en kunnig, driven och aktad världsman. Men det stämmer inte. Jag ser bara en pratkvarn. Ingenting av det som han säger faller på plats! Det går inte att sväva omkring på rosa moln av visioner hur länge som helst!

Sverige behöver nu är en handlingskraftig regering. Vi behöver någon som i första hand får vårt land på fötter igen! Vi behöver en regering som löser problemen inom Sveriges gränser innan de försöker lösa internationella problem!

Samverkar staten och kommunerna då det gäller äldreomsorgen?

I budgettider märks det mer och mer. Varje gång som finansministern säger att vi har bra ekonomi i Sverige så tvingas kommunerna till nerskärningar på en mängd områden.

Som kommunmedborgare har man rätt till en likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor. Sverige är ett stort land och förutsättningarna varierar mellan de olika landsdelarna. Därför har vi ett kommunalt utjämningssystem som balanserar dessa olika förutsättningar.

Ovanstående läser jag i en publikation utgiven av regeringen. Men hur stämmer det med verkligheten? Vi kan kolla områden efter områden och upptäcka att det är stora skillnader i välfärden beroende av var vi bor. Mest tänker jag dock på äldrevården eller det som har ältats i medierna under den senaste tiden: mat inom äldreomsorgen.

Behöver äldre äta annorlunda än andra? Ja, till viss del. Vad som är nyttigt att äta är ungefär samma för alla vuxna, men vid 65+ blir vissa näringsämnen viktigare. Med åldern kan aptiten minska och den som inte orkar äta så stora portioner som tidigare kan då behöva äta lite annorlunda.

Så skriver Livsmedelsverket. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som får sina direktiv från Näringsdepartementet. Men når deras råd aldrig kommunerna?

Kommun efter kommun talar om indragningar av vissa livsmedel samt kall mat. Men vad säger då Livsmedelsverket om detta?

Du kan äta det mesta när du blir äldre. Men eftersom immunförsvaret försämras med åldern, och det blir svårare att återhämta sig från sjukdom, kan du behöva vara lite extra vaksam på vissa saker. Listeria i kall, ätfärdig mat Risken att smittas av bakterien listeria är liten. Aktiva, friska äldre behöver överlag inte tänka på att undvika listeria. Men en infektion kan bli allvarlig för den som har nedsatt hälsa. Listeriabakterien dör när maten hettas upp till minst 70 °C, så all mat som är genomvärmd till rykande het är säker att äta. Listeria kan främst finnas i kylda, ätfärdiga livsmedel med flera veckors hållbarhet, som vakuumförpackad gravad eller rökt lax, skinka, påläggskorv och patéer. Det kan finnas listeria i förpackningen även om det är långt kvar till bäst före-datumet. Risken att bli sjuk minskar om du äter maten inom en vecka från förpackningsdatum. Det är också bra att förvara kylvaror kallt och ha högst 4 °C i kylskåpet.

När kommunerna drar in på den varma maten så riskerar de alltså att åldringar blir allvarligt sjuka! Vet budgetcheferna ute i kommunerna om detta? Vad är viktigast att spara in pengar eller äldres hälsa? Finns det inte kostchefer i kommunerna som kan läsa innantill på Livsmedelsverkets hemsida?

Maten bidrar till att hålla både kropp och sinne i god form. Att äta varierad och näringsrik mat kan ha en positiv effekt på exempelvis minne, humör, ork och immunförsvar.

En vanlig orsak till att äldre vårdas på sjukhus är fallolyckor. För lite mat och dryck kan leda till svagare muskler och sämre balans, vilket ökar risken att ramla. Tillräckligt med mat och vätska bidrar till att vikten hålls stabil, att musklerna fungerar som de ska och till bra benhälsa. Bra mat kan alltså minska risken att ramla. Lite extra muskler och en stark benstomme hjälper även till att minimera skadorna vid en fallolycka.

En vanlig orsak till att äldre vårdas på sjukhus är fallolyckor. För lite mat och dryck kan leda till svagare muskler och sämre balans, vilket ökar risken att ramla. Kan det vara så svårt för de att förstå – de som gör kommunbudgetar? Men … den som hamnar på sjukhus belastar naturligtvis landstingens budgetar istället. Äldre personer som faller och bryter benet behöver inte kommunen eller budgetchefen ta ansvar för.

Livsmedelsverkets rekommendation är att den som är över 65 år bör äta en proteinrik kost för att bevara starka muskler och skelett samt få bättre ork, immunförsvar och sårläkning och minimera riskerna vid en fallolycka.

Flera små måltider och en klick grädde till efterrätten kan göra susen. Hellre feta produkter i stället för magra, och gärna lite extra olja eller smör vid matlagningen som bidrar till att maten blir mer energirik.

Vi ska inte behöva läsa om när anhöriga till åldringar slår larm om matsnusk, kall mat, mat som saknar näringsvärde eller oaptitliga matlådor. vi ska inte heller behöva läsa om indragen mjölk, sylt till pannkakorna eller knäckebröd. Inte heller ska våra gamla utsättas för veganmat eller klimatsmart mat.

Naturligtvis behöver äldre – precis som vi – en varierad kost som serveras på ett sätt som aktiverar syn, lukt och smaklökarna. Det är lika viktigt att maten ser god ut som det är att den smakar bra och är näringsriktig.

” Som kommunmedborgare har man rätt till en likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor. ” Detta måste väl gälla även våra äldre som är beroende av omsorg?

Tidigare äldre inlägg

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

Bilder, heavymetal , ljudböcker, filmer och resten av mitt liv.

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

%d bloggare gillar detta: