Varför är kvinnor så missnöjda?

Efter att ha debatterat med några kvinnor – om barn, genuspedagogik, uppfostran, respekt för motsatta könet, jämställdhet osv. – tänker jag ”Varför är de så missnöjda?” Vi kvinnor har ju uppnått så mycket och vi lever i det bästa landet då det gäller jämställdhet. Kvinnor har historiskt haft mer att säga till om än vad många feminister vill erkänna! Även om kvinnor inte har haft den formella makten så har de funnits med i bakgrunden. Om vi nöjer oss med några förbättringar för kvinnor från 1900 och framåt:

  • 1901 Rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd.
  • 1910 Första kvinnorna i Stockholms stadsfullmäktige: Gertrud Mansson (SAP) och
    Valfrid Palmgren (högern).
  • 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.
    Ny giftermålsbalk innebär likställdhet inom äktenskapet, ekonomiskt och
    juridiskt.
    Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
  • 1931 Moderskapsförsäkringen införs.
  • 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.
  • 1938 Preventivmedel tillåts och moderskapspenning för alla införs. Bidragsförskott
    införs. Statlig mödrahjälp till behövande införs.
  • 1939 Förbud att avskeda kvinnor på grund av havandeskap, förlossning eller
    giftermål.
  • 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för
    statligt anställda.
    Barnbidrag införs.
  • 1950 Modern blir förmyndare tillsammans med fadern för gemensamma barn.
  • 1964 P-piller godkänns i Sverige.
  • 1965 Mannen kan straffas för våldtäkt på sin hustru.
  • 1969 Grundskolan får ny läroplan.Skolan bör verka för jämställdhet.
  • 1980 Lag om jämställdhet i arbetslivet införs. Aktiva åtgärder omfattar bara den
    avtalslösa sektorn.
    Diskriminering på grund av kön förbjuds.
  • 1995 Pappamånad införs. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för
    modern och en för fadern. Kan inte överlåtas.
  • 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser årlig lönekartläggning och analys
    av löneskillnader mellan kvinnor och män.
  • 2002 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till
    480 dagar. Av dessa reserveras 60 till vardera föräldern och kan inte överlåtas.
  • 2005 Ny sexualbrottslagstiftning.
  • 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken.
  • 2009 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar diskriminering pga kön,
    könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
    religion eller annan trosuppfattning funktionshinder samt ålder.

Listan blev lång och ändå har jag bara tagit med de viktigaste milstolparna för kvinnor. Idag dominerar kvinnor hela utbildningsväsendet, både i antal och betyg. Idag har vi en feministisk regering. Medierna domineras av kvinnor. Många kvinnor har högt uppsatta positioner. Kvinnor har tagit för sig i samhället. Kvinnor har exakt samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som män har.

Men i debatten klagas det nästan uteslutande på män. Varför är många kvinnor så missnöjda? Inser de inte att de inte alls är missgynnade? Hade de så stora ambitioner och trodde att de skulle erövra världen? Trodde de att allt skulle bli så mycket lättare om de fick bestämma? Upptäckte de att det är jobbigt att ta egna beslut och själv utforma sina liv?

I debatten möter jag ofta besvikna, bittra och vilsna kvinnor. De saknar förmågan att glädjas över allt som kvinnor har uppnått. Det beror antagligen på att de saknar den historiska kunskapen. En annan avgörande faktor är med all säkerhet deras enögda seende – de ser allting ur kvinnoperspektiv. I ett land där kvinnor och män lever jämlikt sida vid sida krävs acceptans för båda könen samt att män och kvinnor värderas lika. Detta tycks feministerna inte klara av! Att bråka om småsaker skapar ingen jämställdhet!

 

Annonser

En kampanj – för vem?

Ännu en gång har jag svårt att förstå vad våra politiker sysslar med. Ena dagen läser jag att regeringen i höst ska sjösätta en kampanj mot rasism. Några dagar senare läser jag att Sverige är världens bästa land för invandrare, visar en ny undersökning från USA. Behövs det en kampanj mot rasism om vi är världens bästa land för invandrare?

Den är dåvarande statsminister Göran Perssons tjugo år gamla informationskampanj om nazismens illdåd som ligger som en grund för regeringens kampanj. En internationell konferens om Förintelsen kommer som avslutning på kampanjen 2020.

Ludvig Löfven lockades av idéerna i 30-talets Värmland, där agitatorer som Birger Furugård och Sven Olov Lindholm var aktiva, och jobbade senare för det tryckeri som bland annat gav ut tidningen Den svenske nationalsocialisten. För att stödja rörelsen ekonomiskt brukade Ludvig varje år betala in en julhälsning i tidskriften – under rubriken ”God Julhelg och ett gott nytt kampår” undertecknade han sina meddelanden ”L. Löfven m familj”.

– Jag minns att min mamma hörde av sig och sa att hon måste berätta någonting, säger barnbarnet Löfven. Vi brukade ju träffas och äta middag, jag och mamma, men det här var något speciellt. Din morfar, sa hon, han var så elak. Han var bara elak liksom. En elak människa.

Mer berättade inte mamma Margareta, och eftersom Stefan Löfven blev bortadopterad som barn träffade han heller aldrig sin morfar. Det var först senare, när ett par journalister grävde fram de där gamla tidningarna, som bitarna föll på plats för honom.” enl DN.

Så hur kommer denna kampanj att utformas? Kommer den att ensidigt handla om att det är nazister som hatar och hotar? Eller kommer kampanjen att fokusera på:

”2016 företogs en studie där judar som blivit utsatta för det som i Sverige sannolikt skulle ha klassats som hatbrott tillfrågades om vem, i termer av gruppering, som hade trakasserat dem. Resultatet var mycket tydligt: i alla fyra fall (Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien) var muslimska extremister den överlägset största gruppen förövare. I alla fallen var den minst dubbelt så stor som den näst största gruppen.” enl en ledare i SMP.

”Och den näst största? Vänstersympatisörer. I Sverige var den gruppen störst jämfört med de tre andra länderna. Tjugofem procent av de antisemitiska hatbrotten i Sverige företogs av vänsterpersoner (femtioen procent av muslimska extremister). Det berömda hatet från höger uppnådde fem procent. Från kristna – noll.”

Vem är det som ska utbildas och hur kommer kampanjen att utformas? Ska eleverna i skolor runt om i landet utsättas för desinformation i form av att dölja de rätta förövarna? Vad vinner vårt land på att fakta döljs? Vad vinner vårt land på att inte kanalisera var problemet finns och vem som åstadkommer det?

Sverige är världens bästa land för invandrare, visar en ny undersökning från USA. Även Norge, Finland och Danmark finns med bland topp tio på listan över 80 länder.

Undersökningen har tittat på ekonomisk stabilitet, inkomst, jämställdhet och arbetsmarknaden, skriver The Washington Post.

Men behöver världens bästa land för invandrare en nationell kampanj mot rasism? Vem ska den då rikta sig till och vem ska den rikta sig mot?

 

Varför behöver kvinnor särbehandlas?

Det blir alltid infekterat att diskutera feminism och kvinnofrågor. Jag har aldrig känt mig diskriminerad som kvinna. Tvärtom! Ibland har jag dragit fördelar av min kvinnlighet. Men jag har alltid i första hand räknat mig som människa. Jag anser att jag har samma rättigheter och skyldigheter i dagens Sverige.

Jag växte upp i ett samhälle där kvinnor hade sämre lön och sämre förutsättningar. Men … jag fick samma möjligheter till utbildning. Jag har deltagit i föreningslivet och ofta fått förtroendeuppdrag. Jag har blivit ordförande, sekreterare och kassör men ingen har bett mig att koka kaffe eller fixa fester. Nej, de har sett min kompetens i första hand. Jag har aldrig känt att jag har blivit vald pga mitt kön eller trots mitt kön. Min duglighet har avgjort. På samma sätt har det varit i arbetslivet – min duglighet har varit avgörande.

Andra kvinnor har haft svårt att klara mina framgångar. Det har uppstått avundsjuka och ”skitsnack”. Jantelagen har varit stark! Därför har jag faktiskt haft lättare för att umgås med män. Mina bästa vänner har varit män. Vi har haft en rakare kommunikation utan tjafs.

Som mamma till 4 barn har jag levt ett jämställt liv med deras pappor. Papporna har tagit lika stor del av hemmet som jag har gjort. Den som har varit bäst på en sak har gjort det – resten har vi hjälpts åt med. Min nuvarande sambo och jag lever så jämställt som man kan göra. Det blir aldrig några bråk om det!

Jag trodde – eller hoppades – faktiskt att de flesta i dagens Sverige 2017  lever ganska jämställt och att kön är en underordnad betydelse i offentliga sammanhang. Men vi vet ju att vi har en s k  feministisk regering. Vi har ett feministiskt parti. Varje parti har ett kvinnoförbund. Varför behövs detta i dagens samhälle? Varför ?

Idag hamnade jag i en diskussion om kvinnoförbund behövs. Naturligtvis anser jag att kvinnor inte ska särbehandlas. Men i kommentarsfälten framhölls att det behövs kvinnoförbund för att lyfta familjepolitiken. Ojojoj! Lever inte män i familjer? Är inte män intresserade av att vardagspusslet fungerar för familjen?  Varför vill kvinnor ha ensamrätt på familjepolitik och utesluta män från detta?

Ett annat argument var att kvinnor måste lära sig tala i talarstolen. Men … fler kvinnor har läst på högskolan än män. Fick de inte lära sig att hålla tal i grundskolan eller gymnasiet så borde de väl iallafall ha lärt sig att presentera sina ståndpunkter på högskolan. Varför behöver kvinnor lära sig konsten att tala? Kvinnor är ju mer verbala än män. Jag förstår ingenting av detta! Män har alltid lyssnat när jag har talat.

Det framkom också att kvinnor måste lära sig att kommunicera och visa att vi är helt vanliga människor och inte arga vita män. Ännu ett ojojoj! Offerkofta i all sin prydnad! När det sen fortsätter med floskeln ”kvinnan som sliter för att få ihop livspusslet och arbetskamraten som blir mobbad för sin politiska åsikt” då tappar jag lusten att diskutera!

 

Har kvinnor generellt så dåligt självförtroende att de måste särbehandlas? Varför kommer alltid argumentet ”arga vita män”? Det finns kanske en orsak till att vita män blir arga? Det kan inte vara någon rolig situation att ständigt utsättas av drev från kvinnor. En del kvinnor behandlar män sämre än vad de agerar mot djur. Ibland får jag en känsla av at de vill ha män som slavar! Varför vill kvinnor äga debatten och tala om för män hur de ska leva? Vi är människor i första hand!

Jämställdhet kräver samarbete och inte särbehandling!

Tidigare äldre inlägg

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

ulsansblogg

mina guldkorn i vardagen

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

%d bloggare gillar detta: