Det goda legitima hatet

De senaste dagarna har jag upplevt att fler och fler vaknar – att de inser saker som vi andra har påtalat och debatterat under många år. Men vi har motarbetats från de som nu vaknar. Vi har blivit etiketterade som mindre vetande och hopbuntade till världens avskum för att vi har påtalat dåligheter i samhället. Vi har blivit beskyllda för att HATA och HOTA!

Jag minns artikeln som jag skrev om könsstympning på min gamla blogg. Då blev en kvinna som var ordförande för ett av Sveriges stora kvinnoförbund arg och tyckte att jag borde gå med i ett kvinnoförbund istället för att sprida dynga. Hon påtalade att jag borde vara mer följsam som kvinna och inte skriva offentligt om kulturella skillnader.

Ett annat minne som jag har från en debatt handlar om när jag aldrig har känt mig diskriminerad som kvinna. Jag har alltid blivit uppskattad för mina kunskaper. Men jag fick en handfull rabiata feminister på mig. Jag fick alla invektiv som finns kastade på mig. Någon påstod att jag var försöksutskriven från hospital. En annan påstod att jag hade skumraskaffärer för mig. En tredje påstod att jag befann mig längst ut på den högerextrema sidan och skickade ”Bruna recept” till mig. En fjärde tyckte att jag kunde hålla mig till Avpixlat – jag som aldrig har skrivit där. En femte beskyllde mig för att skriva under en mängd olika nick. Någon undrade över varför jag fick så många gillningar.

För några veckor sedan skrev en lokalpolitiker om föreningen GAPF på ett nyfrälst sätt. Det lät som om han hade upptäckt att det existerar hedersvåld i Sverige. Jag kunde inte låta bli att påtala att jag har debatterat detta i ett 10-tal år men blivit kallad en mängd invektiv under tiden.

För några veckor sedan undrade på Stefan Löfvens FB- sida över varför han påstår att ”det går bra för Sverige nu” när vi ser samhällsfunktion efter samhällsfunktion krackelera. Då fick jag stora delar av S-falangen på mig. Ombudsmän kallade mig för hatisk och påstod att jag var en korkad mupp som borde byta glasögon och skaffa hörapparat. Någon gick in och lusläste min blogg och letade reda på någon mindre lämplig kommentar. Beskyllde mig för att jag hade skrivit den eller i alla fall skulle ta avstånd från den. Jag beskylldes vara ett troll. Andra benämnde mig med sådana ord så S-moderatorn tog bort dem.

Jag har ofta i olika debatter fått #jagärhär medlemmar på mig. De har påstått att jag har skrivit saker som jag aldrig har skrivit. De har försökt provocera mig till att skriva de sakerna. De har mer eller mindre talat om att även om jag inte vill erkänna det så är jag främlingsfientlig hatisk nasse som hatar judar och är dessutom homofob! När jag har skrivit att jag avslutar diskussionen eftersom jag har bättre saker för mig än att diskutera med de som saknar argument – då har de vänt det till att de hade rätt.

Idag ser jag att grundaren för #jagärhär, Mina Dennert, beklagar sig över att bli utsatt för hat. Hon har alltså vaknat och själv fått ta del av det råa debattklimat som råder och har rått under mycket lång tid. Hon skriver:

” Jag har hållit tyst för att jag inte vill bidra till polariseringen. Jag tror verkligen på dialog, på samtal och jag har gjort en stor mängd försök att nå fram till dem jag nu kommer berätta om.”

” Detta har pågått länge och i flera omgångar. Och om jag ska vara ärlig så har jag inte velat berätta om det här tidigare. Kanske allra främst för att jag inte vill att andra ska bli skrämda och sluta stötta. Sluta vilja arbeta mot hatet, för att slippa ha det som jag har det. Slippa bli en av dem som blir hatad.

För detta tröttar ut människor. Ingen orkar leva i detta. Det kan aldrig vara värt det för att få säga sin åsikt på facebook.
Kan det verkligen vara det som är syftet? Det är så svårt att tänka sig eftersom alla dessa pratar så varmt och ofta om yttrandefrihet.”

Det är skrattretande! Hennes organisation polariserar och sprider hat! Men hon står kanske för det goda legitima hatet? Men det är ju den skillnaden att nu har hon själv fått ta del av det som så många andra utsätts för varje dag. Då måste hon få gråta ut!

Men jag har ju märkt att det finns grupper som tror att deras tolkning av yttrandefrihet och demokrati är den enda rätta! För mig gäller dock yttrandefriheten och demokratin för alla. Att yttra sig innebär inte att man hatar men kan innebära att man har en annan åsikt. Åsikter kan diskuteras utan invektiv och hat!

 

 

Annonser

Finns inte tankar som aldrig hörs?

Ibland måste jag läsa en text många gånger för att kunna analysera den. Ofta är det en mening som jag fastnar i. Hur tänkte den som skrev? Vad ville skribenten ha sagt egentligen? Så var det för några dagar sedan när jag läste en krönika av Karin Pettersson ”Så kapade högerns nätkrigare internet” . Egentligen kändes hela krönikan som ”Usch, dumma nätkrigare!” Men vad är egentligen en nätkrigare? Jag fastnade dock för två meningar. Jag gapskrattade första gången när jag läste dem:

”Det är långt ut på högerkanten som nätets logik fungerar som bäst. Delvis för att det här finns åsikter som tidigare inte haft någon plats i det offentliga samtalet.”

Jag skrattar fortfarande men sätter ibland skrattet i halsen Vad menar hon? Jag försöker att analysera raderna. Kan det vara så att hon tycker att allting var bättre innan ”högern” hade en plattform att göra sin röst hörd på och där de kan diskutera? Menar hon på fullt allvar att världen var bättre när en stor del av befolkningen hade munkavel? Existerade inte de åsikter som aldrig nådde det offentliga rummet?

”Men också för att nätet gör att ett relativt litet antal personer får stort genomslag om de är passionerade och bra på att länka till varandra.” fortsatte krönikan.

Men om dessa ”relativt litet antal personer” inte gjorde sina röster hörda så skulle vi fortfarande haft en ”elit” som härskade över nyhetsflödet. Men det är kanske så hon vill ha det?

I en demokrati bör alla människor ha samma möjligheter att framföra sina tankar. Tankarna finns ju även om de inte hörs offentligt. Jag hör människors tankar när jag pratar med grannarna vid staketet eller vid möten på bussen eller ett samtal på väg till affären eller på en utflykt eller i sociala medier. Tankarna finns även om ”eliten” sopar de under mattan. Så länge som de fortsätter att sopa, så kommer de att fortsätta att bli förvånade över att vi inte uppför oss och röstar rätt i de allmänna valen!

”Men drivkrafterna bakom uppmärksamhetsekonomin skapar också ett slags självspelande vredesmaskin, som suger upp människors tid och får dom att stanna så länge som möjligt på Facebook.

Företaget vet att ilska, sentimentalitet och upprördhet är sådant som kopplar greppet på folk och gör det svårt för dem att vända bort blicken.”

Kan hon verkligen mena att om inte Facebook fanns så skulle inte människor känna ilska, bli sentimentala och upprörda? Förstår hon inte att det måste finnas något som utlöser ilskan? Jag kan ju knappast bli arg på en person eller en företeelse om det inte har hänt något som bryter mot mina värderingar. FB kan ju inte tala om för mig att idag ska du bli upprörd över det som t ex statsministern har sagt. FB kan inte tala om för mig att jag ska skriva en artikel om krönikan som jag läste. Inte ens mina FB-vänner kan få mig att kommentera, dela eller gilla om jag inte själv vill.

Jag väljer själv hela tiden om jag ska bli ilsken, sentimental, glad, ledsen eller likgiltig på det som jag läser. Oftast scrollar jag igenom mitt flöde. Om något verkar vara intressant så läser jag men annars lämnas det åt sitt öde. Sociala medier är bara ett sätt att sätta ord på sina tankar.

Mina och andras tankar finns även om de inte når offentligheten! Även om de sopas under mattan så kommer de att avgöra valresultatet!

 

 

Vilka tillmälen och beteende är värst?

Nu måste jag erkänna att jag ännu en gång har ägnat mig att ”tjuvläsa” andra människors FB-sidor. Jag gör det för att få reda på hur andra människor tänker och absolut inte för att hänga ut någon. Jag kommer aldrig att uppge deras identitet bara fragment av deras funderingar. Dåligt samvete för det? Nej absolut inte! Det är personer som har kallat mig för alla de där orden som jag vet att jag inte är. Det är människor som inte drar sig för att ljuga och svärta ner andra människor. Dessa personer är som såpade grisar – lika hala och omöjliga att få en seriös diskussion med!

Nu till min senaste tjuvläsning som har gjort att jag funderar över vilka tillmälen och beteende som är godkända. Jag erkänner att hela denna artikeln starkt kommer att påminna om något hämtat ur skvallerpressen. Det började egentligen med att en person skrev om att någon tänkte kasta surströmming över de afghanska ungdomarna på Medborgarplatsen. Om det hade varit sant så hade jag tyckt illa om beteendet men … Jag lyckades spåra det till att någon hade skrivit på flashback att effektivaste sättet att få slut på demonstrationen hade kanske varit att slänga en burk surströmming på trappan! Alltså – en fundering, ingen uppmaning och  inget beslut om verkställande!

Men …nu rustade sig min gamla antagonist efter att ha läst på ”hatsajterna” om tilltaget! Tog på sig gamla kläder som kunde slängas om vederbörande fick surströmming på sig . Gav sig av till Medborgarplatsen. Ingenting hände så vederbörande återvände dagen efter rustad med termoskanna och inriktad på det värsta. Det värsta som hände var att: ”Åsa Westerberg var där. Hon är en av de högerextremas mobiliserare och driver en blogg!” Åsa intervjuade killarna på trappan.

Ja, jag vill inte försvara inlägget i Åsas blogg. Det innehåller alltför många invektiv och tillmälen som batikhäxor, kvinnohatarkulturer, primitiva skäggbarn och sinnesslöa islamofila PK-slödder. Nej, det är ord som aldrig förekommer i mitt vokabulär. Jag mår illa av så låg diskussionsnivå!

Min antagonist utsåg emellertid Åsa som en representant för alla som inte delar hennes egen åsikt. Besviken på att det aldrig kom fram några surströmmingsburkar,  diskuterades det istället friskt om ordet batikhäxa på FB-sidan. ”Man skriker inte ”batikhäxa” åt kvinnor med färgat hår och socialt engagemang.”

Dessutom kommenterades det att ”Ann Heberlein var där, blev intervjuad framför killarna på trappan. Bredvid stod hennes make Erik van der Heeg och såg påtagligt lantjunkar-aktig ut. I höga ridstövlar av gummi och i beige-gröna jägar-kläder.”

Ja, så var det med surströmmingskastandet vid Medborgarplatsen i helgen. Ordet batikhäxa var upprörande och Ann Heberlein med makes närvaro var fruktansvärd. Likaså att Åsa Westerberg gick runt och intervjuade. Enligt vad andra har kommenterat på andra sidor så blev Åsa kallad för rasist, nazist och hora. Hon har blivit utsatt för mordhot efter sitt besök på trappan!

Vilka tillmälen och beteende är egentligen värst? Jag graderar inte dem för det kan ju varje sunt tänkande människa göra själv! Men … Min antagonist anser tydligen att ordet batikhäxa är värre än alla de ord som hon själv klistrar på sina medmänniskor. Hon anser att hon har rätt att skriva om hatsajter, högerextremas mobiliserare och att se påtagligt lantjunkar-aktig ut. Hon har rätt att sitta och vänta på ”surströmmingsparty” och rätt att ondgöra sig över andras beteende. Hon har ingen som helst förståelse för de människor som inte vill få en mängd okvädningsord på sig för de får ju skylla sig själv.

Så enkelt allt hade varit om alla hade funderat över hur de ska uppföra sig mot varandra – oberoende av sina åsiktsskillnader. Då hade vi sluppit en mängd  missuppfattningar och tråkiga attityder. Då hade kanske förståelsen för varandra ökat och polariseringen minskat.

Men jag ser två världar som aldrig lär mötas! Jag kommer nog alltid att vara den brunfärgade onda individen. Hon kommer alltid att uppföra sig som den goda såpade grisen!

 

Tidigare äldre inlägg

beppe852

Hellre död än röd

Micke K - En Röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

Helt apropå

En blogg om tro, hopp och kärlek. Om livet och om lite till.

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

%d bloggare gillar detta: