Fjärde statsmakten med Lars Bern om klimatskrämseln som får oss att satsa fel.

I programmet ger Lars Bern ett antal exempel på områden där klimatskrämseln som får oss i Sverige att satsa fel.

Företagsledare som snöar in på klimatet, viktiga frågor om miljön och matförsörjningen som inte hanteras, risk för matbrist, satsning på biobränsle som leder till skövlade regnskogar och slutligen frågetecken kring avfallshanteringen. Vi diskuterar också den bedrövliga kompetensen hos våra makthavare, särskilt i frågor som gäller naturvetenskap.

Vi börjar med att kommentera exempel på den snedvridna diskussionen om klimatet i medierna och att det faktiskt lönar sig för läsarna att kontakta sina medier för att trycka på.

Annonser

Har journalister rätt att kräva svar på dumma frågor?

Idag, första dagen på det nya året förundras jag ännu en gång över att journalister anser sig ha rätt att kräva intervjuer och svar.

”Inför ett fullsatt Skansen läste Mikael Persbrandt den klassiska dikten ”Nyårsklockan”.

Till skillnad från sina föregångare valde skådespelaren att smita iväg och inte göra några intervjuer om sitt framträdande när uppdraget var över.

– Jag är på väg hem till mina pojkar, sa Mikael Persbrandt innan han lämnade platsen.”

Ja, varför skulle han ställa upp på några intervjuer? Drevet har ju redan gått! Han blev ju utdömd i medierna långt innan han läste ”Nyårsklockan”.

”Carolin Runnquist, initiativtagare till ”Ring Samtid Ring” tillsammans med Ida Westin, berättar att de gärna hade velat se en annan diktuppläsare.

– Det handlar inte om Mikael Persbrandt. Det handlar om strukturer och normer och vi hade gärna sett ett val som är mer framåt. Om man tittar på hur det har sett ut under året finns det så många andra namn som hade kunnat spegla den mångfald som finns i Sverige.”

I det feministiska Sverige så valde journalisterna sida redan när han fick sitt uppdrag. Naturligtvis visste han vilka frågor han skulle få och att det inte spelade någon roll vad han svarade. Journalisterna hade bestämt sig att skriva ner honom. De blev besvikna över att de inte fick ställa sina feministiska frågor.

Journalister världen över lever i en föreställning om att de har obegränsade rättigheter. De får lov att kränka människor enbart för att kunna skriva sin sanning och få smaskiga rubriker.

” CNN:s korrespondentchef Christiane Amanpour skriver i en nyårskrönika om den nya verkligheten för journalister och journalistiken över världen. Det finns en kris i det globala ledarskapet vilket gör journalister mer utsatta, skriver hon.

”Inte bara är vi inte längre skyddade av vår traditionella försvarare, USA, utan vi är också mer och mer utpekade som fiender och utsatta för risk från landets administration”, skriver hon.

Som exempel på effekter av de verbala attackerna mot media från presidentskapet i USA nämner hon den rörbomb som skickades till CNN:s kontor tidigare i år.

Men även i Europa, där pressfriheten attackeras på delar av kontinenten, så klarar inte EU av att stå upp för medierna till följd av politiska kriser, skriver hon vidare.”

Vi har alltså hört detta till leda – allt sedan Donald Trump blev president. Han vägrar att ställa upp på journalisternas villkor, pratar om för dem att de ljuger och twittrar. Därför skyller hon helt inkonsekvent Trump för den rörbomb som skickades till CNN:s kontor. Det är hans verbala attacker på pressen som är orsaken – inte deras egen förvanskning av sanningen!

Inför det svenska riksdagsvalet 2010 kunde vi läsa  följande i medierna:

”Det var under eftermiddagen i dag som SD plötsligt drog in Expressens ackreditering till partiets valvaka. Expressen har tillsammans med Researchgruppen avslöjat att 15 SD-politiker gjort rasistiska inlägg på olika hatsajter tidigare under veckan.

– Jag tycker det är häpnadsväckande att ett riksdagsparti försöker förhindra nyhetsförmedling genom att förbjuda ett riksmedium från att bevaka en valvaka. Det här är en direkt bestraffning för våra avslöjanden senaste veckan. Det här är också ett angrepp på pressfriheten.

Researchgruppen (en grupp människor med kriminellt förflutet) hade hackat sig in i nätverket Disqus. De hade på så sätt fått reda på identiteten på personer som skrev under nick. De hade sålt dessa identiteter till Expressen. Expressen hade sedan förföljt några av skribenterna och beskrivit dessa personer som rasister. Dessutom Lämnades ca 6000 identiteter vidare till Bisnode – för kreditupplysning av dessa var det ca 420 personer som under mycket lång tid framöver blev förföljda och några drogs inför rätta.

Med tanke på detta undrar jag hur långt pressfriheten får lov att sträcka sig? Vilket uppdrag har journalisterna – att granska enskilda privatpersoners tyckande eller att granska makten? Expressen valde i detta skede att granska enskilda personer!

2010 klagade Expo:

”Hatet mot media följde med in i Sverigedemokraterna. Partiet har vid flera tillfällen till och med upprättat listor över vem partiet ska uttala sig till. Expo har givetvis drabbats. Vi har nekats att på plats bevaka partiets årsmöten och i vissa fall nekats att få kommentarer. Men vi är långt ifrån ensamma. Flera tidningar har genom året hamnat på partiets svarta lista. 2006 fick Sverigedemokraternas medlemmar i Västra Götaland instruktioner att inte ge några som helst kommentarer till Expo, Expressen eller Borås tidning. Partiets avdelning i Västra Götaland skrev bland annat:
”Tänk på att det är Du som bestämmer då pressen får möta dig för en intervju i positiv och restriktiv anda. Inga hemma hos reportage””

Varför hatar man vissa medier? Kan det bero på att dessa medier inte håller sig till sanningen, ljuger och vinklar för att enbart ägna sig åt åsiktsjournalistik? Det blir tröttsamt när de sen klagar över att de inte får intervjuer. Om de själv hade varit seriösa och respekterat intervjuoffren så hade de kanske själv mötts av respekt!

2018 – ett år som alla andra eller …

På årets sista dagar bör man göra en sammanfattning. Enkelt – det är ju bara att läsa igenom allt som jag har skrivit under året. Men ganska snabbt upptäcker jag att set skulle bli en tjock avhandling. Trots valet som inte har gett oss en regering ännu och trots egotrippade politiker hittar jag några saker som jag kan använda – några saker som jag tror har haft och kommer att ha stor betydelse för det svenska folket.

Året har präglats av att minoriteter har stått för problemformuleringar. De skriver om en verklighet som vi andra inte känner igen. Det är minoriteterna som vi ska rätta oss efter. Det är vi, den stora mängden, som är onormala och problemet.

18 januari skrev jag om Mina Dennerts senaste utspel på Facebook:

”Officiellt har vi alla redan samma rättigheter i Sverige.
Därför visar sig ofta rasismen i det dolda, i vardagen, slentrianmässigt och många gånger omedvetet hos den som begår den rasistiska handlingen. Därför är det även svårt för den som blir utsatt att förklara vad det är som har hänt. På vilket sätt det någon gjorde var rasistiskt.

Det är även många gånger svårt att bevisa. Ofta får vi istället tillbaka att vi är känsliga, inte har någon humor, förstör för alla andra, att vi är intriganta eller lögnare.

Som utsatta blir vi därför dubbelt drabbade. Dels för den rasism som är så vanligt förekommande och normaliserad att den nästan inte syns. Men också för att vi, när det händer, får tillbaka skulden och ansvaret för det som har hänt.”

Men … de drabbade är väl alla de som har blivit utsatta för förföljelse pga att de vågar stå upp mot dessa minoriteter? De som har förlorat jobb och får sova med basebollträ eller pepparspray vid sängkanten? De som blir hatade, hotade, förlöjligade, polisanmälda och avstängda i denna cybervärld fylld med filterbubblor och fakenews?

Den 21 januari skrev jag om Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi vid Göteborgs universitet, i mitten av 1990-talet skreven artikel i universitetets tidning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor. Reaktionerna blev häftiga. Inom en vecka hade hon fått sex vykort med skällsord – och ett kuvert med råttlort. Flera upprörda läsare hörde av sig per telefon. Ett egendomligt samtal kom från en kollega, en kvinnlig professor vid en annan fakultet. Annica Dahlström återgav samtalet i sin bok Könet sitter i hjärnan och nu i intervjun:

”Annica, du får inte föreläsa om detta! Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor!”

”Vad intressant NN, jag skulle gärna vilja ha litteraturreferenserna, eller har du kanske forskat själv?”

”Nej, det har jag inte, men även om det skulle finnas skillnader får vi aldrig säga det!”

”Men NN, detta är ju ett mycket egendomligt uttalande från en professor vid ett universitet, som ska värna om sanningen i forskningen!”

”Ja, ja, det kan tyckas. Men så är det i alla fall, du kan förstöra mycket om du fortsätter!”

Igår mötte jag samma typ av kommentar. Ebba Busch Thor hade fräckheten att skriva en debattartikel. Hon hävdade att det är bra för integrationen att visa upp våra svenska traditioner för invandrare. Jag fick följande kommentar när jag höll med henne:

”Ebba kopplar ihop svenska traditioner med integration. Det är felet. Hon skapar en motsättning mellan invandrare och infödda som inte finns. Visst kan kulturkrockar förekomma, men det gör det ju mellan olika grupper av infödda också. Bara för att vi har svenska traditioner betyder ju inte det att de är bättre än andras och hon borde istället tala om att vi ska respektera varandras olikheter.”

EBT får alltså inte säga att integrationen har fungerat dåligt och att det kan bero på dåliga kunskaper om och dålig respekt för våra svenska traditioner.

Vi minns väl alla Annie Lööfs utbrott under partiledardebatten före valet? ”Men Jimmie, så får du inte säga!” Genast hakade SVT på med att de inte stod bakom Jimmies ord. För att förstärka sitt avståndstagande så klippte de bort hans förklaring till de som han sa. SVT blandade sig alltså i partiledardebatten. Det är skrämmande att en partiledare inte får säga sin åsikt! Men det ligger helt i linje med hur 2018 års debatt har förts. De obekväma människorna som har skrivit eller talat om hur de upplever dagens Sverige har utsatts för nedtystningskampanjer av medierna, politikerna, myndighetspersoner och av aktivister på sociala medier.

När det blev klart att regeringen Löfven inte fick förnyat förtroende av riksdagen startade ett antal opolitiska regeringstjänstemän på Utrikesdepartementet ett upprop för att Regeringskansliet skulle vidmakthålla den värdegrund som, i detta fall, UD omfattas av. I uppropet ställdes bland annat frågan om medarbetarna kan anses befriade från lojalitetsplikten mot en ny minister om de anser att en ny politisk ledning bryter mot den tidigares värdegrund.

Detta är ju ett hot mot demokratin – opolitiska tjänstemän vill inte följa demokratiska beslut. Men det är precis så det har varit i Sverige 2018. Minoriteter har varit högljudda och velat bestämma över den stora majoriteten. Nu är det faktiskt vi, den stora allmänheten, som avgör – ska vi tillåta detta även 2019?

Kulturministern Alice Bah Kuhnke sa i en debatt i riksdagen i år: ”Vi måste demokratisera demokratin!” Hon har också fört samtal med YouTube, Google, Twitter och Facebook för att strypa vanliga människors yttrandefrihet.

Detta har inte varit ett år som alla andra! Samtidigt firar vi 100 år med demokrati och samtidigt höjs röster för att förbjuda vissa sammankomster. Samma människor som berömmer sig med att stå för demokrati säger ”Du får inte säga så!” De vill bestämma över vad som är demokrati. Det är samma människor som inte vill ge ett demokratiskt valt parti inflytande!

 

 

 

Tidigare äldre inlägg

Sayerbýr

En stuga utan bekvämligheter mitt i skogen

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Vi fotograferar det mesta av det bästa. För att nämna några inriktningar så fotograferar vi Bröllop, Fitnesstävlingar, Träningsbilder, Djurbilder och Produktbilder åt företag.

Trollhammar'n

-smashing political correctness-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Assistans på dina villkor

Alla människor är lika värda

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN SÅ BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

%d bloggare gillar detta: