Är olika åsikter tillåtna i skolan? Ragnar berättar om skolsituationen i Fjärde Statsmakten nr 70.

I det här programmet får vi möta Ragnar, en grundskoleelev som berättar om skolan och hur det kan bli problem om man ifrågasätter klimatpolitiken eller könspolitiken. Med i studion är också hans mamma Doina. Ragnar är tolv år och går i sjunde klass. Han är intresserad av politik och teknik. Den svenska politiken idag har förändrats, den saknar de stora perspektiven säger Ragnar. Man bemöter inte allas åsikter idag. Jag lyssnar på poddar och olika youtube-kanaler för att få information och för att hitta intressanta personer jag kan lära mig av. Jag studerar gärna argumentation och hur man bygger argument efter känsla och logik. Jordan Peterson är en favorit. Han kombinerar etos och logos på trettio sekunder säger Ragnar. Hans medverkan i Skavlan var rolig. Försök inga psykologiska trick mot en psykolog säger Ragnar med ett leende. Klimatfrågan engagerar också, och genusvetenskap. I skolan pratas det mycket om det. Men man får höra en sida av allt trots att det finns flera teorier säger Ragnar. Doina berättar om en händelse i skolan då Ragnar hade NO-lektion. Läraren tog upp klimatfrågan och menade att vi har tio år på oss att lösa alla problem. Då inte Ragnar höll med om det och förklarade varför, fick han valet att vara kvar i klassrummet och acceptera det som sades där, eller gå ut. Någon diskussion ville inte läraren ha. Ragnar gick ut. Ragnar berättar om en annan händelse på skolan. Han hade en diskussion om klimatfrågan med en klasskamrat under en rast mellan två lektioner då de hade samma lärare. Kamraten berättar om diskussionen för läraren, som varnar Ragnar och säger att han inte får sprida lögner. Under det samtalet hinner alla elever komma in i klassrummet och det blir en gemensam diskussion där alla går emot Ragnar. Ragnar får sedan prata med en koordinator (fritidsledare). En annan incident hände på skolan då läraren talade om den globala uppvärmningen. Ragnar hade invändningar mot det som sades och det blev diskussion i klassen och Ragnar upplevde det som att han inte fick prata till punkt. Hans åsikt var att människan inte skapar all klimatförändring, och då blev han kallad för klimatförnekare med mera. Det blir ett samtal med koordinatorn igen. Denna gång med argument mot hans teorier, och det slutar med att rektorn blev inblandad. Läraren föreslår en debatt med Ragnar på ena sidan, och lärarna och en del elever på den andra. Ragnar hänvisar till yttrandefrihetslagen, men får höra att han ska ha respekt för det som lärs ut om klimatfrågan. Ett förslag lades då fram av Doina, att bjuda in expert på klimat, för att det skulle bli givande för skolans elever, hellre än att flera vuxna skulle stå mot en elev i en debatt. Det tyckte inte lärarna var någon bra idé. Ragnar går inte kvar i samma skola längre. Jag skulle nog använda andra argument i dag säger Ragnar. Men i min nya skola respekterar man olika åsikter och kan diskutera. I den gamla skolan var vännerna väldigt rädda för klimatkatastrofer och framtiden. Man pratade om att de vuxna borde ha lyssnat för länge sedan innan det var för sent. Vissa tror att vi kommer dö om tio år, säger Ragnar. Man är rädd för kritiskt resonerande i skolan säger Doina, antingen håller du med om allt som sägs, eller så är du emot.

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Inger Enkvist

Publicerad 6 oktober 2020, 04.45

Inger Enkvist. Foto: Lunds universitet.

På senaste tiden påminner allt fler inslag i det politiska livet om George Orwell (1903–1950) och hans kritik av totalitarismen. Att han såg totalitära tendenser i både Nazityskland och Sovjetunionen gjorde honom inte populär hos västvärldens kommunister. Orwell lade speciell vikt vid hur språket används för att förtrycka. Dissidenter i Östeuropa menade att han i Djurfarmen (1945) perfekt fångat ideologisk indoktrinering i deras länder. Orwell menade dock att samma tendenser smög sig in i västvärlden.

I Nittonhundraåttiofyra (1949) går Orwell vidare. I romanen styrs landet Oceanien av ledaren Storebror som har parollen: ”Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden; den som kontrollerar nuet kontrollerar det förflutna.” Det ledande partiet har också tre slogans som stryker under att en ny sorts logik gäller: ”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.” Ords betydelse liksom vad som anses sant ändras allt eftersom det som passar partiet. För att alla rationella tankar ska försvinna piskas det upp ett hysteriskt hat mot påstådda förrädare. Vi ska se på ett par exempel från den senaste tiden som påminner om Orwells varningar. Exemplen kommer från Sverige, USA och Storbritannien.

Läs hela artikeln HÄR.

Swebbtv Ledaren: Nya HR testet: Rätt värderingar ett krav för att få jobb, lille vän