Analfabetism – ett kommunikationsproblem

Redan som litet barn var jag nyfiken. De vuxna läste dagstidningar. Det ville även jag kunna! Jag fick några plastbokstäver, Försökte lägga mitt namn och andra ord. Men bokstäverna räckte inte till. Då blev det en sax och dagstidningen. Genast kunde jag som 5-6-åring skriva egna ord och meningar. Sedan fick jag papper och penna. Jag skrev helt enkelt av orden som jag hade skrivit med mina tidningsbokstäver. Det var så jag lärde mig att läsa och skriva och så småningom även räkna. När jag började skolan kunde jag allt detta och tyckte att klasskamraterna var ”dumma i huvudet”. Jag skolvägrade! Mor talade med rektorn som talade med skolfröken och jag fick en mängd extra uppgifter. En bild från min första läsebok:

bok1

Snart blev jag stamkund på biblioteket. Lånade hem stora travar av böcker och en värld utanför hemmets väggar öppnade sig. Jag läste Anne Franks dagbok, Tom Sawyer, Huckleberry Finn, Onkel Tom, Pippi Långstrump, Pelle Svanslös, … Ganska snart övergick jag till vuxenböcker. Föräldrarna prenumererade på tidningen Vi och där läste jag reportage från andra länder. Morgontidningen Arbetet blev en nödvändighet. Det var så jag började ta del av politiska skeenden och skapa en egen politisk grund att stå på.

Som vuxen har denna kunskapstörst fortsatt och det går knappast en dag utan att jag lär mig något nytt.

Detta är grunden till att jag anser att språket är den absolut viktigaste faktorn för en lyckad integration! Den som inte lär sig att uttrycka sig både muntligt och skriftligt på ett språk som förstås av majoriteten, får stora problem med att förstå omvärlden. Den personen får stora problem med att anpassa sig till rådande lagar och normer. Vederbörande kommer att känna sig utanför och kanske känna sig kränkt. Att inte kunna kommunicera med och förstå omvärlden leder inte till integration utan enbart till segregation.

Igår blev jag frustrerad. Min världsbild förändrades en bit. På något sätt har jag varit naiv och trott att analfabetismen är minimal i Sverige och övriga Europa. Om vi lägger tillräckliga resurser i bistånd så kanske vi kan minimera även analfabetismen i de fattiga u-länderna. Men hur är det egentligen? Är det inte bara vår bild av präktighet och vilja glänsa som lyser igenom?

Allt började med att vaktmästaren i vårt vinterboende i Spanien klippte ner pelargonierna som växer utanför entrén. Han kan inte engelska. Min spanska är dålig. Men jag fick ta en stickling av pelargonian. Han och damen som hjälpte honom ville att jag skulle ta den meterhöga biten, som de hade klippt av, och sätta ner i jord. Jag försökte förklara att jag bara ville ha en liten krukväxt. Det blev google translate – översättning från svenska till spanska. Jag skrev ner att vi har dessa blommor som krukväxt i Sverige. När jag visade honom så skakade han sorgset på huvudet och sa att han inte kan läsa. Så återgick han till att klippa ner växterna. Jag kände mig som ett fån. Han är analfabet!

Jag kunde inte sluta att tänka på detta. Jag känner mig som privilegierad som kan både läsa och skriva både på svenska, engelska och tyska. Jag kan förstå andra språk – även om jag inte är bra på dem. I min frustration googlade jag på analfabetism och fann bl a:

1936 när inbördeskriget startade och efter att Spanien hade varit en republik under ett antal år var 25 procent av spanjorerna analfabeter. Analfabetismen var en plåga fram till 1950-talet då allt fler lärde sig att läsa. Utbildning har gjort att antalet analfabeter har minskat men fortsatt idag är det 581.600 invånare i Spanien, 1,25 procent av befolkningen, som inte kan läsa eller skriva.

Men hur är det i Sverige då? Det är svårt att hitta någon vettig statistik. Ordet analfabetism tycks vara förbjudet. Istället talas det bara om det mer positiva ordet alfabetism dvs läskunnighet. Men vad innebär läskunnighet? Att kunna läsa en text eller att kunna läsa och förstå? Hur stort ordförråd ska finnas med i texten för att det ska räknas som läskunnig?

Svenska skolbarn har länge varit bäst i världen på att läsa, men sedan 2001 har läskunnigheten bland barn i årskurs fyra minskat i förhållande till Ryssland, Hongkong och Kina som alltså har fler läskunniga barn i samma ålder, läser jag på Wikipedia.

På Europaportalen hittade jag följande statistik från 2009:

Ja, det har nog inte blivit bättre! 2015 hade vi ju en flyktingvåg och vi vet att många av de som kom saknade utbildning. Så vi kan kanske förutsätta att andelen med lässvårigheter har ökat. Sverige kan inte ståta med sitt höga anseende som politikerna försöker slå i oss!

Redan på 1980-talet hade Mac Donalds (i många amerikanska stater) kassaapparater med symboler istället för siffror. Orsaken var svårigheter i att hitta lämplig personal i områden med hög analfabetism. Vem som helst kunde klara dessa enkla arbeten med att bara trycka på den valda menyn. I kassasystemet fanns ju priset inprogrammerat. Kanske något för vår arbetsmarknadsminister som söker med ljus och lykta efter enkla jobb?

Ännu en gång konstaterar jag vikten av att kunna läsa och skriva. Annars uppstår det kommunikationsproblem. Den absolut största uppgiften för den svenska skolan är att lära invandrarna koderna till att komma in i det svenska samhället – nämligen att behärska svenska språket muntligt och skriftligt samt vilka normer och regler som finns i vårt land.

ord

Jag har rätt och du har fel!

De flesta av oss har då och då stött på någon som vägrar att lyssna på andras argument. Vissa har ju rätt och det finns ingenting att diskutera!

Det går inte ens att föra en filosofisk diskussion om att mina kunskaper kanske är lika riktiga som dina. Även om vi har exakt samma kunskaper så kan vi ju ha olika erfarenheter som kan leda till att vi tolkar kunskaperna på olika sätt. Men nej!

När en person säger att den VET bäst så stänger den personen dörren för vidare diskussioner och tar på sig cyklopen. Den personen kommer aldrig att kunna övertyga mig om att den har rätt.

Idag läste jag en text skriven av en person som anser att HAN har sett ljuset. Han VET att vi måste ”klä oss i säck och aska” för att kunna rädda klimatet. En bit av hans text:

Därför kan inte åtgärder för att skydda mänskligheten och vår livsmiljö vara baserade på en sådan konsensusförståelse. Det är snarare Kants kategoriska imperativ vi måste förstå att klimatfrågan handlar om, inte demokrati eller allmän förståelse.

Han anser alltså att vi inte behöver någon konsensusförståelse och kan bortse från demokratiska beslut! Vidare anser han att hans politiska ideologi helt kan bortse från den fysiska verkligheten. Nej, enligt honom så har människor större påverkan än vad solen och jordens innandöme har. Det är vi som är orsaken till vulkanutbrott och solens strålar.

Hur diskuterar man med en person som tror att politiska beslut löser hela världens problem? Speciellt då han anser att han har bäst kunskaper för att veta vilka politiska beslut som ska tas?

En annan som har tagit på sig cyklopen skrev idag en debattartikel i AB.

Jag tittar på SVT:s ”Agenda” på tv och plötsligt hör jag Elisabeth Svantesson (M) säga att Stefan Löfven är den sämsta statsminister som Sverige någonsin haft. Men Stefan Löfven är inte på plats och kan svara.

—-

Ja, det handlar om ett ofta öppet uttalat klassförakt riktat mot svetsaren Löfven.

Men … denna personen har ju bara lagt in sitt eget tyckande i detta! Hon sa sämsta statsministern och inget annat! Hon nämnde inte vare sig klass eller svetsare. Hon var inte föraktfull. Hon betygsatte statsministern och ingenting annat! Har hon och vi andra inte rätt att betygsätta och värdera hur statsministern sköter sitt jobb?

En annan debattartikel har skrivits av jämställdhetsministern Åsa Lindhagen Hon skriver:

För mig är verkligheten uppenbar, hatet på nätet är ett faktum. Enligt Säpo ökar dessutom radikalnationalistiska och främlingsfientliga strömningar på sociala medier. Det är allvarligt.

Ett stort problem är att hatet normaliseras och påverkar samhällsdebatten. Samhällsklimatet blir råare och människor som kommit från andra länder lyfts som orsak till Sveriges samhällsproblem. Det blir en enkelspårig analys som inte kommer lösa Sveriges utmaningar. Just det som vi politiker är satta att göra.

Hatet är alltså problemet! Hon anser att detta hat är så stort att det normaliseras. Kan vi bara krossa hatet så löser vi alla problem. Hon ser alltså inte orsakerna till hatet! Hatet föds ju av att samhället har blivit råare! Det är inte de som skriver hatiska kommentarer som spränger, skjuter, rånar, bidragsfuskar, är shariapoliser och vägrar att integreras i det svenska samhället!Det råa klimatet har kommit in i vårt land med människor från andra länder!

När en minister använder sig av cyklop så missar hon stora delar av verkligheten – den verklighet som vi alla lever i!

Jag har rätt och du har fel! Den argumentationen stänger alla vidare diskussioner. Många nyanser försvinner och därmed många nya tankar och möjligheter att lösa problem!

Bildresultat för jag har rätt och du har fel"

Är jag en del av problemet?

Alltför ofta har jag råkat ut för människor som skjuter budbäraren utan att lyssna på budskapet först. Det handlar om människor som kommer från ALLA partier och med OLIKA religiösa bakgrunder och/ eller utbildningsbakgrund. Där människor som har en bestämd uppfattning och vägrar att ta till sig nya fakta.

Jag tänker på Mikael Willgert som filmade för Swebtv. Han ville berätta om att kommunen bygger om äldreboende för att göra bostäder åt invandrare istället – att de gamla måste flytta pga politiska beslut. När han ställde en kritisk fråga på ett möte fick han reda på att HAN var en del av problemet eftersom han filmade. Han skapade en oro hos de gamla.

När Joakim Lamotte besökte Kronogården i Trollhättan för att göra ett reportage möttes han av samma åsikter. Han åkte dit för att intervjua människor om vad som händer, varför det händer, hur det upplevs, vem som drabbas, … Han misshandlades både verbalt och kroppsligt samt blev bestulen. Efteråt kom en mobb på olika medier och beskyllde honom för att ljuga och vara en del av problemet. Han behövde inte åka dit, skulle fogat sig i de obstinata krafter som ville att han skulle ge sig av men framförallt ska han sluta att ta betalt för sina reportage via swish.

Klimatalarmisterna använder samma argument. Alla vi som är skeptiska till de argument som de använder är KLIMATFÖRNEKARE! Hur kan någon förneka att det finns ett klimat? Det är ju löjligt men … de som är skeptiska utnämns till odemokratiska, outbildade och okunniga idioter som borde fråntas rösträtten. Vi måste omedelbart överlämna alla beslut åt de som vet bättre – de som vill att vi ska sluta flyga, inte äta kött, åka kollektivt, skaffa en elsparkcykel och framförallt betala mer i skatt.

Jag känner mer och mer att JAG är en del av problemet. Ända sedan jag var barn har jag ställt frågan VARFÖR. Ibland blev det jobbigt för både föräldrar och lärare! De sa: Måste du alltid fråga varför? Ja, jag har alltid tvångsmässigt känt att jag vill ha mer omfattande information. Hur ska jag annars kunna analysera läget och ta ställning till vad som är fakta eller falsenews. En del av den information som jag får är totalt onödiga men läggs till ”roligt-att-veta-kontot”. Men en del människor upplever min nyfikenhet som en del av problemet.

Problem är en situation som uppstått som gör det mer eller mindre svårt att nå ett uppsatt mål, och oavsett vilket så kallar man vägen dit för lösningen. Att lösa problem går vanligtvis till på så vis att man analyserar problemet och kontemplerar alternativa lösningar för att få nuläget (som innehåller problemet) att gå ihop.

Raderna ovan är hämtade från Wikipedia. Jag är en del av problemet eftersom jag ifrågasätter det mesta. Men … orsaken till att jag ifrågasätter är ju att jag vill försöka lösa problemet. Hur kan jag då vara en del av problemet? Hur kan Mikael Willgert eller Joakim Lamotte eller de som är skeptiska mot klimatalarmisternas utsagor vara en del av problemet? Jo, vi har ett gemensamt.

Vi ifrågasätter och blir obekväma för beslutsfattare. Vi tvingar dem att tänka om att se grundproblemen som de försöker att dölja. Vi håller inte tyst. Vi fortsätter att fråga och protestera och hindrar dem när de ska utföra sin plan. Vi är ett problem för alla de som vägrar att ta itu med grundproblemet! Vi är budbärarna som de försöker att skjuta!

Jag vill vara en del av deras problem! Jag har varit det under hela mitt liv och tänker fortsätta att vara det resten av min tid på jorden!

Tidigare äldre inlägg

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

Bilder, heavymetal , ljudböcker, filmer och resten av mitt liv.

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

%d bloggare gillar detta: