En politisk sirap

För snart 10 – 12 år sedan bytte vi bussar i vår stad. Det blev nya moderna bussar som använde något miljövänligt bränsle. Jag tror att det var någon majsolja. I folkmun skojades det om att det luktade poppad popcorn om bussarna. Men allt fungerade bra tills … det svenska vädret satte käppar i hjulen. Vid 5-6 minusgrader frös bränslet och förvandlades till en trögflytande sirap! Motorerna klarade inte detta och bussarna stod stilla. Raskt övergick bussbolaget till att använda diesel under vintern. De allmänna kommunikationerna måste ju fungera!

Det var naturligtvis politiska beslut som låg bakom inköpet av dessa bussar och naturligtvis ryckte de på axlarna och sa: ”Det hade vi ingen aning om!” De hade aldrig tänkt på det svenska vädret när de beställde bussarna. De hade aldrig gjort någon konsekvensanalys.

Nu läser jag:

”En undersökning gjord av American Automobile Association har tittat på vad som händer vid 20 grader Fahrenheit – vilket motsvarar 6,6 minusgrader Celsius.

AAA testade fem elfordon: Tesla Model S, BMW i3, Volkswagen e-Golf, Nissan Leaf och Chevy Bolt. I en dynamometer utsattes de för naturliga körförhållanden, med och utan HVAC (Heating, ventilation, and air conditioning). Enligt undersökningen gör 6,6 minusgrader att räckvidden i snitt kortas med 41 procent.

Behövs information om att räckvidden drabbas

När elbilsägare sätter sig i ett iskallt fordon så drar de på maximal varmluft i kupén, vilket innebär en stor ansträngning för batteriet – och givetvis påverkar räckvidden. Enligt AAA:s undersökning ger beteendet vid 6,6 minusgrader en merkostnad med 25 dollar per 1000 miles (160 mil). Detta jämfört med energiåtgången vid 23 plusgrader. ”

Jaha! det har väl inte politikerna en aning om? De förstår ju inte att vi har stora temperaturskillnader i vårt avlånga land. Nej, de har bestämt! Svenska folket ska köra med elbilar. Det ska byggas laddstolpar och Sverige kommer att tvingas att importera el till dem. Kärnkraften ska ju läggas ner! Men politiker bestämmer och bryr sig sällan om att ta reda på fakta först.

Det är därför som politiken blir lika trögflytande som sirap. De når aldrig fram eftersom de bryr sig mer om sina visioner än om verkligheten. Sen kan de inte förstå varför verkligheten inte gör som de säger!

 

Annonser

Process, utmaning eller problem

Det har blivit vanligt att ersätta ord som har en negativ klang med positiva ord. Man vill ändra statusen. Men ändrar dessa ord skeendet? Löses problemen genom att de kallas för utmaningar? Blir lusten större att lösa problemen då?

Vi har under mycket lång tid sett denna utveckling i vårt land. Städerskan blev lokalvårdare och blev senare trivseltekniker eller hygientekniker. Yrket var det samma men statusen höjdes – då det gällde titeln iallafall. Men egentligen förändrades ingenting. Allt handlar fortfarande om dammtorkning och torka av golv. Men ordet städerska fick sämre status.

Feminister har varit föregångare till att lägga status i orden. De vill inte att vi talar om riksdagsman. Vi ska säga riksdagsperson istället. Vi ska inte använda ordet man utan välja ordet en istället. Samtidigt vill de ju vara hen!

Politikerna vägrade under många år att använda ordet problem. Allt i deras värld var utmaningar som kunde lösas om de bara höjde statusen på problemet.

Nu har talmannen lagt sig till med samma manér. Den utdragna regeringsbildningen beror inte på envisa politiker som vägrar att släppa sina positioner. Enligt talmannen så handlar det om en process som måste få ta tid. Men en process innebär ju någon form av förändring som leder till ett visst resultat. Resultatet bör ju i detta fall bli en ny statsminister och en regering. Men har något egentligen förändrats? Har man verkligen påbörjat en process?

Den pågående regeringsbildningen är ingen process! Politikerna vill inte lösa problemen som de själv har skapat. De vill egentligen inte regera eftersom de inte har några lösningar på problemen. Nej, det är ingen process eftersom de fortsätter att stampa på samma fläck!

Staten har skapat mänskliga problem

Varför har svenska folket så många problem? Vi präglas ju av vår uppväxt, skolan, lärare, kompisar, arbetsmarknaden, arbetskamrater, medier, politiker, kultureliten m fl. Det är vår kultur som präglar oss. Om denna kultur hade varit en bra grogrund så hade inte vi medborgare haft så många problem.

Barnen växer ju till större delen upp i förskolan – som regleras av statligt uppsatta normer – och ändå drabbas en stor del av dem av psykisk ohälsa. När vi växte upp på 50-60-talet fick vi vara barn. Vi hade inga problem med könstillhörighet. Visst hade det varit roligt att vara pojke – då hade jag kanske fått en ångmaskin eller mekano, men jag fick nöja mig med en dockvagn och lego. Vi lyssnade på de vuxna, lärde av dem och var nöjda. Vi behövde inga genuspedagoger!

Vi fick alla förmånen att gå i samma skola och utbilda oss till samma saker – oavsett kön. Många valde könsstereotypa yrken – men det var vårt eget val. Arbetsmarknaden stod öppen för oss alla. De val som vi gjorde då avspeglar sig kanske nu i vår pension. En del av oss valde att själv ta hand om sina barn istället för att göra karriär. Vi var och är nöjda med detta. Vi har lärt oss att prioritera och fortsätter med detta som pensionärer.

Vi läste könsstereotypa medier: Bildjournalen, Veckorevyn, Fantomen, Fib Aktuellt och alla de andra. Vi har sett könsstereotyp reklam. Men vi har inte blivit kränkta eller fått dåligt självförtroende eller fått psykiska problem pga detta. Tvärtom! Vi är nog den generation som är mest jämställda. Vi lärde oss att samarbeta och hjälpas åt.

Var kommer då alla problem ifrån? Varför växer det upp barn idag som saknar könsidentitet? Varför är det så många unga som drabbas av psykisk ohälsa? Varför är det så många vuxna som går in i väggen? Var kommer all otrygghet och osämja ifrån?

Jag har en bestämd uppfattning om detta. Jag är övertygad om att den svenska samhällsstrukturen är orsaken. Varje samhälle som strävar efter att bryta normerna – som samhället har varit uppbyggt av under mycket lång tid – skapar vilsna människor. Om inte samhället ger sina medborgare trygghet så kommer befolkningen att bråka om vilka normer som ska gälla, vem som ska bestämma, vem som är orsaken till problemen och en mängd andra saker. Alla kommer att sträva åt olika håll och bråka om stort och smått. Ingen kommer att må bra av denna ständiga träta och jakt efter lycka.