Framtidsoptimism

Ännu en gång har jag tillbringat dagen med att åka bil genom Småland och Västergötland. Ännu en gång har jag tillbringat bilåkningen med att fundera över tillståndet i Sverige. Jag kom i mina funderingar fram till att stora delar av Sverige mår bra och att Sverige kan fortsätta att må bra med en annan maktstruktur.

När vi åkte såg jag stora fält odlade med majs, lin, jordgubbar, potatis och säd. Jag såg mjölkkor, kalvar och biffkor som betade på ängarna och i skogarna. Det var välmående skogar. Trots semestertider såg jag nybygge av lagårdar och varuhus. Vi åkte förbi en mängd industrier, butiker och varuhus. Allt detta finns tack vare företagande och entreprenörskap. Vi åkte förbi en loppmarknad. Bara ideella krafter som sålde hemgjorda alster eller överblivna prylar. Sen råkade vi av en slump att hamna i medeltidsdagarna på Torpa Stenhus – ett stenhus som gått i arv sedan 1400-talet. Åter igen: ideella krafter + entreprenörer + hårt arbete!

Vad vore Sverige utan alla entreprenörer? De har ju visionerna om att utveckla vårt land. De har förmågan att arbeta hårt för att uppnå sina mål. Jag har idag besökt en del av vårt land som fungera och har framförhållning. Det fungerar utan politiska beslut och trots politiska pålagor (i form av lagar, paragrafer, tillstånd, skatter mm.). Det ger mig optimism!

Så tänker jag på allt som inte fungerar i Sverige. Vad är det som håller på att gå i kras? Jo, allt inom offentliga sektorn: t ex vård, skola, omsorg, rättsväsende, renhållning, räddningstjänst, …

Men en stor del av det fungerar fortfarande! Det fungerar tack vare dugliga människor som gör sitt bästa och tar egna initiativ. Det fungerar tack vare att många av dessa människor sätter sin hälsa i pant för att allt ska fungera! Men det finns platser i Sverige där allt detta fungerar mycket sämre  än i övriga Sverige – nämligen  storstäderna och i utanförskapsområdena. Jag känner stor pessimism!

Vad beror då dessa stora skillnader på – mellan entreprenörsSverige och det offentliga Sverige? En stor skillnad är att politikerna inte bestämmer över entreprenörerna! Politiker och byråkrater saknar förmågan att hushålla med små resurser och förmågan att analysera var pengarna gör mest nytta. De saknar entreprenörsanda!

Eftersom det småskaliga företagandet och entreprenörskapet klarar sig bäst så fungerar inte det offentliga Sverige som satsar på storskalighet. Därför bör större delen av det offentliga Sverige avskaffas och större delen av det politiska maktspelet bör gå samma väg. Små självstyrande enheter fungerar bäst. Det är där våra skattemedel bör hamna och inte hos maktgiriga politiker eller byråkrater i vår huvudstad!

Jag tror på svenska entreprenörers kraft att utveckla vårt land men inte på byråkraters eller politikers förmåga! Jag känner framtidsoptimism. Entreprenörer kommer alltid att klara sig trots politiker och byråkrater!

 

Har de rätt att bli förbannade?

Vem har högsta ansvaret för alla beslut och allt vad som händer i vårt land? Det borde vara enkelt att svara på. Naturligtvis är det regeringen och riksdagen som tar besluten. Regeringen ska se till att de verkställs. Men i själva verket styrs ju landet av en handfull människor. Jag beskrev detta i en tidigare blogg om politisk oro.

Därför känner jag stor frustration när jag läser om hur förbluffade denna grupp makthavare tycks bli varje gång som ett problem skrivs dem på näsan. Det senaste i raden:

”BB som är helt fullbelagda och barnmorskor som inte ens hinner gå på toaletten.

Efter en våg av ilska och oro över läget i förlossningsvården svarar nu ansvariga politiker på kritiken.

– Jag blev så förbannad när jag fick höra om detta, så här ska vi inte behöva ha det i svensk vård, säger Annika Strandhäll (S), ansvarig minister.”


Men har hon verkligen inte förstått? Hon har ansvar för att vården ska fungera! Det är hon som måste prioritera och lägga resurserna på rätt saker. Det är hon som måste göra det attraktivt att jobba inom vården. När hon minskar resurserna till vården – samtidigt som befolkningen ökar – så borde hon inse att någon kommer att bli lidande, att personalen blir utbrända och söker andra arbetsplatser och att patientsäkerheten hotas.
Det räcker inte att bli förbannad eller att skjuta ifrån sig ansvaret:

”Det är landstingen som har det reella ansvaret över sjuk- och förlossningsvård menar Strandhäll, och därmed de som aktivt kan göra något åt situationen. Fler anställda inom vården är av de viktigaste verktygen för att förbättra situationen anser Annika Strandhäll. Regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting ska resultera i mer pengar till att anställa personal.

– Fler människor är oerhört viktigt för att komma tillrätta med arbetsmiljön, kommenterar Annika Strandhäll.”

Hon måste agera! Regeringens största uppgift är att hushålla med våra skattemedel. De måste se till att rätt saker prioriteras och däribland finns sjuk- och förlossningsvård!
Men denna regering tycks ha som signum att bli förbannade. Ygeman har ofta sagt i TV att han är förbannad t ex sade han i Agenda i maj-2016 ”Det är för jävligt!”. Morgan Johansson har varit förbannad i TV och statsministern har fällt samma kommentarer.

Om vi nu bortser ifrån regeringens dåliga språk, så undrar jag ändå: Har verkligen vår regering, och den högsta maktinstansen i landet rätt att bli förbannade, när deras beslut inte kan verkställas till fullo pga resursbrist? Är det inte de själv som ska se till att verkställarna får de verktyg som behövs. Det är ju inte så lätt att slå i en spik utan hammare eller att skruva i en skruv utan skruvmejsel. Men det är precis detta som regeringen kräver av verkställarna – i detta fall av landstingen. Borde de inte bli förbannade på sig själv och det kaos som de skapar i vårt land?

Är vi ett sovande folk?

Antingen är jag gammal eller så är jag förståndig. Kanske är det en mix av detta. Jag undrar mest över vad människor använder sina liv till. Blir ganska förfärad över att människor förvaltar sina liv så illa. Vi har ju bara ett liv – det kan vi väl inte slösa bort?

Jag tänker naturligtvis på att den sjunde säsongen ”Game of thrones”  har premiär! I samma stund måste jag dock erkänna att jag aldrig har sett ett avsnitt av serien. Jag hörde talas om serien för första gången för några månader sedan och känner ingen längtan att se den. Men läser på FB om hur efterlängtad den är.

För ett år sedan var alltför många människor – både barn och vuxna – totalt uppslukade av Pokémon Go. Sommaren användes till att flänga runt med bil eller cykel eller apostlahästarna för att fånga Pokémons. Jag tänkte: Har de inget bättre att lägga sin tid på.

I början av året läste jag på en nöjessida: ”Här är 86 tv-serier att hålla koll på 2017”. Jag blir trött  och stressad bara jag tänker på det! En tv-serie innebär ju en följd av avsnitt – minst 3 – och omfattar kanske en halv timme eller mer . Det innebär ju att den som följer alla serier tillbringar minst 129 timmar om året med att passivt titta på någon fördummande tv-serie!

Jag minns när Dallas gjorde entré i tv-rutan:

Dallas är en amerikanskTV-serie med Larry Hagman, Patrick Duffy, Barbara Bel Geddes och Jim Davis m.fl. Dallas är idag klassad som en riktig klassisk såpopera. Handlingen kretsar kring familjen Ewing, som gjort sig en förmögenhet i oljebranschen men även bedriver boskapsuppfödning. Familjen bor på Southfork, en ranch utanför Dallas i Texas.

Serien visades från början 14 säsonger, sammanlagt 357 avsnitt, på det amerikanska TV-nätverket CBS från 2 april 1978 till 3 maj 1991. Under tidigt 1980-tal var det världens mest populära TV-program. I Sverige hade serien premiär den 30 januari 1981 och avslutades den 18 december 1993. En ny säsong som utspelar sig 21 år senare med delvis samma skådespelare hade premiär i USA den 13 juni 2012, i Sverige hade den premiär den 20 augusti 2012.

Då serien hade premiär var det första gången svenska tittare fick se en utpräglad såpaserie med maktkamper och intriger av det här slaget. I svenska tidningar uppmärksammades bland annat det ymniga användandet av alkohol. Från vänster talades det om den amerikanska kapitalismens förskräcklighet. Dallas blev även ett mycket stort samtalsämne på arbetet: Svenska folket satt bänkade, vad skulle bli samtalsämnet nästa vecka på jobbet?” enl Wikipedia.

Då upptäckte jag att det inte gick att umgås den kvällen i veckan som Dallas visades på TV:n. Det gick inte att ha föreningsmöte den kvällen! Det gick inte att bjuda hem människor ”Jag kommer om jag får titta på Dallas”. Det stora samtalsämnet var Dallas. Jag som bara såg några få avsnitt kunde dock följa med i samtalet – varje avsnitt var ju uppbyggt på samma sätt och det hände inget nytt!

Är vi ett sovande folk? Är svensken i allmänhet mer intresserade av att följa intriger på tv:n än i verkliga livet? Många människor har kanske ett behov av att drömma bort sig i en helt annan värld. De vill inte se den onda verklighet som vi lever i. Det är ju bara sådant som händer på film! De lever omedvetna i sin lilla bubbla

Jag måste erkänna att det är många år sedan som jag tittade på en tv-serie. Jag har fullt upp med en mängd andra mycket roligare saker och behöver inte drömma bort mig. Framförallt så är jag ytterst medveten om den värld som vi lever i. Jag är förberedd på att politiska beslut kan leda till mycket sämre tider för oss. Men jag förstår ju att politikerna vill att jag ska fördummas och titta på tv-serier. Då får de ju mer makt och kan ta fler dumma beslut utan att upptäckas!

Tidigare äldre inlägg

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

ulsansblogg

mina guldkorn i vardagen

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

%d bloggare gillar detta: