Sverigebilden?

Bild

Utveckling eller avveckling i Sverige under 2020-talet

All utveckling bygger på tidigare erfarenheter – positiva eller negativa. Det gäller att ta vara på erfarenheterna, våga försöka nya saker, misslyckas och göra om. Till slut hittar man nya metoder och gör framsteg.

Det var så som människan utvecklades från apstadiet till att gå på 2 ben till att jaga med vapen till att ta vara på ny teknik till att flyga.

Bilden hittade jag på en bil från Österrike. Bilägaren ägnar sin fritid åt glidflygning. Bilden talar sitt tydliga språk om mänsklig utveckling.

Hur står det till med Sverige idag – nu när vi går in i ett nytt decennium? Är vi i ett expansivt utvecklande skede eller är vi inne i eller på väg in i en tillbakagång?

Om vi börjar med livets början så hittar vi mängder av exempel på ”BB-krisen”: barnmorskor lämnar sina yrken, BB-avdelningar stängs igen, mammor får föda i korridorer, förlossningsskador osv.

När barnen sen kommer till förskolan så möts de av personalbrist med outbildad och sönderstressad personal som följd. Trygghet? Kan barnen uppleva någon trygghet i en sådan miljö?

Grundskolan behöver vi knappast nämna. Outbildade lärare som ägnar mer tid åt ordningsfrågor och direktiv från Skolverket än åt ren undervisning i basämnena. Resultatet ser vi i PISA-mätningarna. En skola som inte ens kan lära ut svenska språket är inte värd namnet. Skolan ska ju förbereda för vuenlivet!

När de unga börjar gymnasiet är de osjälvständiga och ängsliga. Många drabbas av psykisk ohälsa då de inte klarar av att det ställs krav på dem.

Samma sak gäller högskolan! Nivån på eleverna som kommer från gymnasiet är alldeles för låg. De klarar inte av att tänka en självständig tanke och långt mindre att få kritik.

När de unga äntligen kommer ut i arbetslivet så upptäcker de att det inte finns några fasta jobb åt dem. De får hanka sig fram på tillfälliga jobb, timanställningar och A-kassa. Samtidigt erfar de att den som inte har fast inkomst inte heller kan få ett kontrakt på en lägenhet.

Den som får ett jobb – och slipper vara bidragsberoende – upptäcker snart att större delen av lönen går i skatt. Bildar de familj så måste båda jobba och barnen lämnas till förskolan för att ekonomin ska gå ihop.

Den som blir sjuk behöver nästan vara frisk för att klara sig genom alla långa vårdköer. Iallafall är det så i vissa landsting. Vissa sjukhus inför stabsläge eftersom de inte klarar av den akuta vården. Den som behöver medicin blir nog glad om apoteket har deras medicin hemma så att de slipper att vänta några veckor.

Många människor känner sig otrygga. Det händer alldeles för mycket i samhället. Våldtäkter, rån och mord! Gängkriminalitet! Sprängningar. Skjutningar. Polisen lyser oftast med sin frånvaro och när de finns på plats så har de inte befogenheter att agera. Regeringen talar ofta om att de har tillsatt X antal resurser åt polisen och att vi idag har fler poliser än tidigare. Men vad hjälper det då befolkningen har ökat med nästan 2 miljoner personer? Fängelserna är överfulla. Domstolarna är nästan skrattretande då de hellre tar brottslingarnas parti än den brottsutsatte.

För oss som har genomlevt barndom, skola och arbetsliv återstår ålderdomen. Då upptäcker vi att vi inte får den pension som vi en gång blev lovade. Men … eftersom vi har levt snålt hela livet så fortsätter vi med det. Samtidigt talar finansministern om att vi är en stor grupp som kostar för mycket!

Den dagen då vi behöver hjälp så måste vi buga och bocka när vi vill ha hemtjänst och finna oss i att äta mat ur små plastlådor samt inte själv få bestämma hur ofta vi ska duscha.

Hamnar vi sen i ett åldringsboende så har vi inte något alls att säga till om. Då matas vi med lugnande tabletter, måste, sova, äta och sköta hygienen på bestämda tider samtidigt som vi blir inlåsta tillsammans med andra i samma situation.

Till detta kan vi lägga invandringen och dess problem… men den får vi ju inte tala om! Brist på energi. Klimatet. Feminism. Politiska projekt. EU. FN. Det finns en mängd stora slukhål dit våra skattepengar försvinner.

Men … statsministern upprepar sig likt en papegoja:

Socialdemokraterna kommer varje dag arbeta för ett starkare samhälle där välfärd och trygghet alltid går först.

Under hans ledning har vi inte sett att han menar någonting med de orden! Tvärtom! Sedan han blev statsminister har samhället krackelerat trots hans satsningar på att ”varje dag arbeta för ett starkare samhälle där välfärd och trygghet alltid går först”.

Kommer vårt land att utvecklas eller avvecklas under 2020-talet? Vem kommer att arbeta för en utveckling?

I Sverige är många människor ensamma.

Hösten 2019 hittades en man i en lägenhet på Södermalm och han hade varit död i tre år utan att någon saknat honom. Han betalade sin hyra via autogiro och det gjorde att fastighetsägaren inte gick miste om det kravet på pengar från den boende.
De ensamma människorna syns inte i bruttonationalprodukten och ingen politiker för deras talan i Sveriges riksdag eller i regeringen.
Det finns en frivillig ensamhet och en annan som inte är vald av människan själv. Ingen annanstans i världen bor och lever så många ensamma individer som i Sverige, om man räknar per capita. Det är ett symptom och ett tecken på vad som händer och sker i samhället och i nationen.
Enligt Statistiska Centralbyrån beräknas drygt 300 000 personer i Sverige vara socialt isolerade. I en tid när vi kan nå människor som bor och lever tusentals mil bort med kommunikationsmedel i ljusets hastighet, tycks det vara svårt att se och tala med grannar och individer som vi delar fastigheter, städer och byar med. Det är förunderligt och skamligt.
Den sociala isoleringen är vanligast bland äldre människor. De yngre är inte åtskilda från varandra i den utsträckningen. I vissa åldersgrupper är männen mer isolerade än kvinnorna. Utan att jag generaliserar tror jag att män i gemen är sämre än kvinnorna på att skapa och underhålla sociala nätverk.
Vi hade en granne som hade levt i nästan ett hundra år; det fattades blott tre månader för att han skulle fylla ett helt sekel i ålder. I slutet av sitt liv var han litet förvirrad emellanåt och det hände att han gick ut på trottoaren klädd i morgonrock och mer än en gång tog han miste på vår yttre dörr till lägenheten och den som fanns till hans egen toalett.
Han var en begåvad och skicklig skulptör. Margareta och jag älskade honom och vi köpte flera konstverk av honom. Han var änkling och han hade en dotter som höll mycket av honom. Det var gott och värdefullt för oss att veta.
När jag kom i trappan och stod invid vår dörr lyssnade jag alltid efter ljud från grannens lägenhet. Han hade dålig hörsel och syn i slutet av sitt liv, men han var fullt talbar och han hade lätt för att skämta. Hans förnamn var Torsten och han delade en egenhet med åtminstone trettiofem andra av våra grannar i Stiftelsen Konstnärshem på Södermalm i Stockholm, nämligen att de har levat åttio, nittio och till och med ett hundra år i många fall.
Femtiofyra familjer bor i Stiftelsen och flera av dem är änklingar och änkor. De har varit sångare, musiker, konstnärer och författare i sina yrkesverksamma liv. Vi har gemensam julfest och vi träffas ofta på den vackra gården och dricker kaffe och äter en måltid under bar himmel. I månaden maj sjunger vi till magnolians ära som växer i vår gemensamma trädgård.
Alla som bor i Stiftelsen hälsar på varandra och det skulle inte vara möjligt att någon hade legat död i sin lägenhet i en vecka, utan att en granne eller vän anat oråd och slagit larm.
Det finns en gård i skiftande storlek, kanske en trädgårdstäppa eller gräsmatta invid nästan alla hus i Stockholm, Göteborg och Malmö eller i andra städer runtom i Sverige. Hyresgäst- och bostadsrättsföreningar, gemensamma tvättstugor, vinds- och källarförråd i fastigheterna borde borga för att grannar kommer i kontakt med varandra någorlunda regelbundet.
Låt oss tala, nicka, hälsa, ta i hand och dröja en stund vid varandra. Byt och bryt ett ord eller flera meningar med barn, kvinnor och män. Låt inte ålder, yrke, titel eller härkomst och börd hindra dig. Ett vänligt ord kostar ingenting, men det kan ha betydelse för mottagaren i många avseenden.
Jag har förstått, läst och hört att många människor som bor i de större städerna i Sverige och delar trapphus och till och med våningsplan inte har någon kontakt med sina grannar. I många fall vet de inte ens vad barnen och deras föräldrar heter.
Under flera hundra resor med tunnelbana och buss i Stockholm har jag konstaterat nästan utan ett enda undantag att människorna sitter inneslutna i sina egna världar. Numera håller åtta av tio passagerare sina mobiltelefoner i händerna och det är alltid någon som talar högt och ljudligt med en person i andra änden av det döda tinget.
Om någon till äventyrs skulle börja sjunga, vissla eller tala med sig själv, så skulle direkt de andra passagerarna sluta sig till att vederbörande antingen är psykiskt sjuk, berusad eller påverkad av narkotika.
När jag var barn och tonåring så visste de boende i det långa huset på Sallerupsvägen 32 i Malmö vad nästan alla hette i för- och efternamn. Jag blev bjuden på saft och franskt bröd med ost eller korv av en granne som bodde en våning under min familj.
Många samlades i den vackra Ellstorpsparken och de låg och satt i solen på filtar i maj, juni, juli och augusti. Flickor och pojkar lekte och spelade fotboll på den stora gräsmattan. Det var liv, skratt, stim och stoj i glädjens och lustens tecken. Det handlar inte om att jag skönmålar den förflutna tiden eller att jag är nostalgisk.
Jag kan inte förstå och inte förlika mig med att det måste eller bör vara annorlunda nu i förhållandet mellan grannar och okända människor i städer och byar runtom i Sverige. Individer som i förstone är främlingar inför varandra kan sedermera bli vänner. Det har ingenting med utveckling att göra, ty livet pågår i själen och hjärtat med styrsel av hjärnan. Där händer lusten att språka och umgås över jagets skenbara gränser i form av hud och kropp.
Jag har flera vänner som har varit eller är allvarligt sjuka och de vet att jag har dem i min själ och mitt hjärta. Jag ringer och skriver till dem nästan varje vecka. Det är en självklarhet för mig och jag skriver inte det för att förhäva eller framställa mig i gott ljus. De vet att jag skriver sanningen.
En av mina skolkamrater från första klass i Malmö är fortfarande min vän. Vi håller regelbundet kontakten med varandra och det gäller även för våra hustrur.
Vissa veckor framträder jag inför flera tusen människor när jag står på olika scener och talar. Medverkar jag i radio eller television kan det röra sig om miljoner individer som lyssnar till och ser mig.
Jag tycker om att möta människor. Jag skakar hand och hälsar om och när delar av publiken kommer nära mig före och efter mitt framträdande. På heder och samvete har jag hittills aldrig blivit besvärad av dessa möten.
Inte en enda så kallat offentlig person kan vara sådan utan att hon eller han blir bekräftad av tusentals eller miljoner människor. Det borde vara artisternas, musikernas, politikernas och de folkkära författarnas plikt att vara artiga och ödmjuka inför sin nästa.
Jag respekterar att olika individer kan vara blyga, tillbakadragna och kanske till och med skygga, men det är inte farligt att hälsa på en medmänniska och att växla några ord. Ingen tar skada av att möta en blick och skänka ett leende och ett vänligt ansikte.
Jag avger inga nyårslöften. I stället försöker jag förverkliga och gestalta olika föresatser i mitt liv.
Björn Ranelid.

Tidigare äldre inlägg

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

Säger det hellre med en bild eller två...

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

%d bloggare gillar detta: