Läsning en förutsättning för att bli bildad

Dagens arbetarrörelse borde ägna skönlitteraturen större omsorg.

Så länge jag kan minnas har jag läst. Ja, sen jag lärde mig läsa förstås, men efter det har läshungern varit konstant. Det fanns inga förväntningar eller rekommendationer som jag minns det, så jag läste rubb och stubb. Allt jag kom över. Vissa texter kan jag se att jag var för liten för. Gamla testamentet, Elise Ottesen-Jensen om preventivmedel, Nordisk kriminalkrönika. Men det var det som fanns hemma. Jag plöjde igenom allt.

Sen öppnade biblioteket i Kållekärr. Då läste jag det som fanns där. Jag minns det som högtidsstunder där man kunde gå och kolla på böcker och låna med sig hem. Min familj visste vad jag önskade mig och köpte böcker till födelsedagar och i julklapp. Fortfarande väldigt osorterat. Kulla-Gulla blandades med Robinson Crusoe. Tordyveln flyger i skymningen med Den flygande holländaren. Men jag lärde mig att med en bra bok är man aldrig ensam.

Läs hela artikeln HÄR.

Bidragsfusket sänker tilliten i Sverige

Hur kommer det sig att vi har ett system för bidrag till föreningar som är så enkelt att missbruka?

Kostnaden för att utbilda en grundskoleelev landar på omkring 113 000 kronor per år. Det var snittet för 2019 enligt SCB och är säkerligen, på grund av inflationen, högre idag. Kostnaden kan förstås även dra iväg om eleven har speciella behov. En klass med trettio elever kostar således ungefär tre miljoner kronor per år och utbildningen för en hel klass från förskoleklass till nian 30 miljoner.

Det råkar vara ungefär den mängd pengar som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har betalat ut till Romska ungdomsförbundet, med säte i Malmö. Under lite mer än tio år, alltså under den tid det tar att gå igenom hela grundskolan för en klass, har förbundet fått närmare 40 miljoner kronor.

Läs hela artikeln HÄR.

Demokratin kringskärs när allt mer makt flyttas till experter

Miljöbalken och den relativt nya klimatlagen är exempel på lagar som tvingar folkvalda regeringar att föra en annan politik än den de blivit valda på. Den tilltagande juridiferingen undergräver på så sätt demokratin.

Det är knappast någon nyhet att olika politiska grupperingar försöker både smutskasta, baktala och förhindra sina meningsmotståndares politik från att bli verklighet.

Vad som däremot är nytt är att allt fler bedömningar och beslut som tidigare ålåg folkvalda under de senaste 30 åren flyttats över till myndigheter och domstolar. Processen kallas “juridifiering” och innebär att frågor som tidigare varit demokratiskt underställda väljarna i stället flyttas över till rättsliga instanser. Ett av de tydligaste exemplen på detta är miljöbalken och den relativt nya klimatlagen – vilka sammantaget ålägger alla framtida regeringar att anpassa sin politik efter klimatmålen.

Läs hela artikeln HÄR.