Dagens arbetarrörelse borde ägna skönlitteraturen större omsorg.
Så länge jag kan minnas har jag läst. Ja, sen jag lärde mig läsa förstås, men efter det har läshungern varit konstant. Det fanns inga förväntningar eller rekommendationer som jag minns det, så jag läste rubb och stubb. Allt jag kom över. Vissa texter kan jag se att jag var för liten för. Gamla testamentet, Elise Ottesen-Jensen om preventivmedel, Nordisk kriminalkrönika. Men det var det som fanns hemma. Jag plöjde igenom allt.
Sen öppnade biblioteket i Kållekärr. Då läste jag det som fanns där. Jag minns det som högtidsstunder där man kunde gå och kolla på böcker och låna med sig hem. Min familj visste vad jag önskade mig och köpte böcker till födelsedagar och i julklapp. Fortfarande väldigt osorterat. Kulla-Gulla blandades med Robinson Crusoe. Tordyveln flyger i skymningen med Den flygande holländaren. Men jag lärde mig att med en bra bok är man aldrig ensam.
Senaste kommentarer