Män och kvinnor har samma intressen.

Jag är djupt oroad över det hat som finns mellan svenska kvinnor och män.Jag märker när jag pratar med män, inte minst på FB att många män är djupt besvikna på svenska kvinnor och tycker att feminismen är roten till allt ont. Att de inte har partners, att de inte har barn och att de blivit avisade och illa behandlade av svenska kvinnor under sitt liv. De tycker kvinnor är elaka och arroganta och vill nu hämnas b la genom att välja bort svenska kvinnor framför östeuropéer och asiater som de hävdar är mjukare och kvinnligare. Männen vill alltså ge igen och bestraffa de svenska kvinnorna. De ska minsann få betala sitt pris för feminismen så de kan gott bli våldtagna av utländska män om de inte håller med de svenska männen om allt de säger och metoo är bara påhitt rakt igenom av de insinuanta kvinnorna som bara gillar att jävlas. De märkliga är att när jag pratar med svenska kvinnor ( och nu pratar jag inte om radikalfeminister) så är de också djupt deprimerade besvikna och ledsna över de svenska männen. Många är barnlösa lever ensamma har gett upp tanken på relationer. De tycker att de svenska männen är elaka och har betet sig illa under deras liv då de också blivit avisade ,misshandlade och sexuellt trakasserade av dem .Om de väljer män väljer de utländska eller yngre män för att de är varmare och generösare. Nästan alla kvinnor jag pratar med har varit med om sexuellt våld, trakasserier och psykisk misshandel av män men har inte anmält för att de anser att de har sig själv att skylla då de kanske inte satt tydliga gränser eller varit berusade vid dessa tillfällen. De tonar ner brotten då de absolut inte vill associeras med radikalfeministerna som i många kretsar bara anses fula, äckliga och galna. Den här ekvationen går inte ihop. Detta är tragiskt! Den svenska staten har verkligen sått splitt mellan män och kvinnor så att de ständigt är i krig med varandra. De förstår inte varandra och kan därför inte se att lidandet är gemensamt för bägge könen. Ja den Intersektionella feminismen har med saken att göra men inte bara. Kvinnliga rättigheter är viktigt och det som varit unikt i Sverige är jämlikhetsidealet som i grunden skapat självständiga starka kvinnor och män sen hundra år tillbaka men vi har också problem med sexuellt våld och maktdominans inom vår kultur. Vi måste börja respektera varandra och läka såren mellan könen som uppståt de senaste decennierna. Sluta kriga och förstå att vi bägge är offer för ett större spel om Sveriges framtid. Vi kommer aldrig kunna försvara Sverige om vi hatar varandra och egentligen vill varandra illa. Vi måste se våra gemensamma intressen! Man slåss för att värna och älska inte för att hata och förstöra då spelar man bara fiender i händerna.

Artikelförfattare är Erika Stensson.

Tredje vågens feminism – en gökunge i kvinnorörelsen

Efter 50 år av journalistisk kvinnokamp, i Pressen och på Sveriges Radio ser jag hur det jag kämpade för och till stor del lyckades med; Kvinnors rätt till sina kroppar och sina liv och jämställdhet mellan kvinnor och män, håller på att trasas sönder.

Försök till splittring kommer utifrån från reaktionära patriarkala krafter. Men splittringen sker också inifrån genom den s k tredje vågens feminism. Den feminism som nu är förhärskande. På min tid, under andra vågen, använde vi inte ordet feminist. Vi kallade oss för kvinnosakskvinnor eller kvinnokämpar. Nu har jag noterat att alltfler återigen börjar kalla sig kvinnosakskvinna istället för feminist. Ordet feminist har nämligen blivit alltför befläckat

Läs hela artikeln HÄR.

Finns det en destruktiv mansnorm i vårt land eller bara en destruktiv feminismnorm?

Idag på Internationella Mansdagen vill jag passa på att tacka alla trevliga snälla män som står ut med alla feminister. Det tycks ju ha blivit så i vårt land att feminister besitter alla rättigheter men har få skyldigheter. När det inte passar feministerna så viftar de med det beryktade sexistkortet.

Idag var det jämställdhetsministern Åsa Lindhagen som upprepade samma argument som har diskuterats i årtionde och med samma hetta som ”grupp 8-damerna” och rödstrumporna gjorde på 60-talet. Om vi ska tro henne så har ingenting hänt – men det har hänt otroligt mycket!

I dag är det internationella mansdagen, och då är det extra viktigt att uppmärksamma mäns avgörande roll i att bidra till jämställdhetsarbetet. I tider när de som försvarar principerna om jämställdhet och alla människors lika värde hotas av odemokratiska krafter är det viktigare än någonsin att män står upp för kvinnors rättigheter.

Så skriver hon i en debattartikel idag. Jag skäms över hela artikeln men mest över den makt som feminister har tagit sig. Halva befolkningen består av män. Ändå handlar allting om kvinnors rättigheter och mäns skyldigheter.

Män har haft en avgörande roll i jämställdhetsarbetet. Alla – både män och kvinnor – har idag samma makt att forma samhället och sina egna liv. Alla har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Detta hade inte varit möjligt om inte männen hade tagit ett steg tillbaka och släppt fram kvinnorna. Kvinnor har exakt samma rätt till utbildning, val av partner, val av arbete, val av fritidssysselsättningar, val av politiskt engagemang och val av familjesituation som män har.

Männen som har stigit tillbaka klagar inte men kvinnorna som är vinnare på alla plan … de vill ha mer och klagar … på dem som har gett kvinnorna makten! Jag skäms över dessa feminister!

Visst finns det orättvisor och förtryck i vårt samhälle. Men de har ingenting med kön att göra. Orättvisor och förtryck kommer av MAKT. Makthavare vill bestämma över andra. Nya grupper vill ha makt och maktstrider uppstår. De som känner sig förtryckta kan använda sig av förtryckarargumentet tills de blir avslöjade med att själv vara förtryckare!

Naturligtvis finns det människor som någon gång har utsatts för övergrepp – män och kvinnor. De får vi inte glömma bort! Men jag vägrar att tro, att alla de som nu vittnar om övergrepp och trakasserier verkligen har blivit utsatta. Varför är det bara kvinnor som har drabbats? Jag är helt övertygad om att även män kan drabbas.

En manlig släkting som var busschaufför berättade om en händelse som han utsattes för i början av 1990-talet. Händelsen är väl preskriberad nu och kan återberättas:

Han skulle köra en grupp kvinnor anställda vid Försäkringskassan till en kursgård. Kvinnorna var glada och en del fräcka i munnen innan de gick på bussen. Det blev värre på bussen. Snart började de att klä av sig – att strippa. Sen började de kasta sina BH:ar omkring i bussen. Chauffören, som var den enda manliga personen i bussen, fick en del sexuella inviter. Han upplevde situationen otrevlig. När de kom fram till kursgården så blev han inbjuden att delta i deras ”samkväm” på kvällen. Men han låste in sig i sitt rum tills det var dags att åka hem. Då var kvinnorna mycket trötta och tysta – ingen BH kastades.

Denna historia är naturligtvis inte heller generell – vare sig för anställda på Försäkringskassan eller för kvinnor. Men kvinnor kan och är inte helt oskyldiga små offerkoftor! Jag jobbar själv stenhårt på att få min sambo att starta en grupp #MänToo. Jag nyper honom i häcken då och då. Men han vägrar att bli kränkt!

Jämställdhetsministern bör verka för jämställdhet dvs samma rättigheter, samma skyldigheter för BÅDE män och kvinnor. Men … hon försöker påskina att hälften av befolkningen är destruktiv!

Destruktiva maskulinitetsnormer leder bland annat till våld och övergrepp, och mäns våld är i dag ett av våra största samhällsproblem. Män är misstänkta för 79 procent av alla misshandelsbrott och 97 procent av alla sexualbrott, och 83 procent av förövarna i alla lagförda misshandelsbrott under 2018 var män.

Hon nämner ingenting om att endast 1-2 procent av befolkningen begår våldsbrott! Hur kan dessa personer vara ett av våra största samhällsproblem? Hur kan hon kalla dessa abnorma beteende för en destruktiv maskulinitetsnorm? En norm är ett levnadssätt som de flesta har accepterat och lever efter. Men de flesta svenska män accepterar inte våld och utövar inget våld!

För att uppnå en jämställd värld utan våld behöver vi arbeta tillsammans, och mäns engagemang i det arbetet är både livsviktigt och nödvändigt.

Jag vet inte vilken värld som jämställdhetsministern har levt i. Men jag vet att … jag lever i ett jämställt samhälle. Jag lever tillsammans med och samarbetar med män. Jag accepterar mäns och kvinnors olikheter! Jämlikhet är inte att sudda ut olikheter! Vi måste förstå varandra och acceptera varandras olikheter! Män och kvinnor – sida vid sida – utan feminism – tillsammans hjälps vi åt!