Allting går att sälja med mördande reklam

Almedalen – det politiska jippot! Jag brukar följa rapporteringen om det på TV:n. Igår kväll satte jag mig lite förväntansfull framför TV:n Men …

Jonas Sjöstedt upprepade i sitt tal ”inga nazister på våra gator” och inga vinster i välfärden. Han upprepade på Schyman-manér ”Vi vill ha nattöppet på alla akutmottagningar – men har ingen aning om kostnaden eller finansieringen”.

På detta fick vi på vanligt manér höra analyser av vad han hade sagt och vad han borde ha sagt och vad han egentligen menade. Som vanligt kokade de soppa på en spik!

Det blev inte bättre när Belinda intervjuade. Snarare känns det barnsligt oh töntigt med den lilla barnväskan med frågor: ”När grät du sist?” Inga vassa frågor som ”Vad gör du för att motverka våldsvänstern?” Nej, det var bara gulligt och puttinuttigt.

Vi fick även höra Torbjörn Sjöström från Novus som på ett förvirrat sätt förklarade varför väljarbarometrarna feltolkas och inte stämmer med verkligheten. Jag tänkte: ”Vad säger han egentligen?” och efter att ha hört detta svammel så förstod jag ännu mindre av vad han menade.

Kvällens höjdpunkt – trodde jag – debatten. Jag har hört den förut – många gånger – storstaden mot landsbygden! Inget nytt! Vi som inte bor vare sig i storstaden eller landsbygden glöms bort. Små- eller mellanstora städer är inte intressanta och de existerar inte i dessa debatter. Allting måste ju polariseras – extremer mot extremer!

Första kvällen med Almedalen 2017 blev bara ljummen. Kunde ha varit en repris på förra årets upplaga eller förrförra årets. Jag märkte ingen skillnad! Jag kom att tänka på Ulf Peder Olrogs konserverade gröt.

Ett medialt fördummande språk

Som vanligt började jag min dag med att göra ett ledarsvep och som vanligt blev jag förfärad över språkbruket. I min enfald har jag ju trott att en journalist  måste kunna behandla språket korrekt. Jag har t o m ansett att journalister har som uppgift att hålla språket rent, neutralt och vackert i ett uppfostrande syfte – för lära oss vanliga människor ett bättre språkbruk. Men jag inser att jag nog har alltför stora pretentioner!

Dagens svep började med en skribent som skrev ”X sprider denna sörja”. Sörja? Sörja kan ersättas med slask, modd, blöta, kladd, gyttja, geggamoja, gegga, söl, slabb, smet eller liknande. Men vad hade egentligen personen som  spred sörja gjort? Jo, vederbörande hade skrivit sina åsikter i sin blogg – åsikter som bygger på ett verkligt skeende. Men naturligtvis var det ”fel” åsikter.  De passade inte in i etablissemangets tankevärld och därför ska skribenten dras i gyttjepölar.

Sen läste jag om ”Finansministern har en våt dröm”. Jag såg framför mig att få läsa om finansministerns sexfantasier eftersom uttrycket ”våt dröm” betyder enl Wikipedia:

”En våt dröm är en dröm av sexuellt upphetsande natur. Namnet kommer av att män som har drömmar med sexuella inslag kan få pollution och att kvinnor får fuktigare slemhinnor som vid annan sexuell upphetsning.”

Men ledaren handlade ju om finansiering av nya stora vägsatsningar! Vad har detta med våta drömmar att göra? Det känns bara sjaskigt att läsa detta i ett annars seriöst sammanhang.

Det finns många fler exempel på hur illa ledarskribenter uttrycker sig. Jag blir arg och ledsen när jag läser deras alster. Jag är nämligen dum nog att tycka att de har ett stort ansvar för hur de uttrycker sig!

Men det finns så många andra exempel på hur offentliga personer uttrycker sig. Det skär i öronen på mig när statsministern eller inrikesministern säger i TV att de blir förbannade. Varför säger de inte arga eller upprörda istället? Vi har ju så många synonymer som är mer ”stilrena”! Ofta hör vi journalister som svär i TV. Snälla rara! Vad är det för språkbruk ni sprider vidare till våra barn, ungdomar och invandrare?

Dagens skratt fick jag dock när jag läste en artikel om sista chansen att bli av med de gamla mynten och sedlarna:

”Bankkontoren väntar sig anstormning, rusning och köer.”

Jag ser framför mig att människor som trampar ner varandra för att nå fram till banken samt kilometer långa köer och upplopp. Jag ser i min inre bild poliser och vakter som håller ordning utanför banklokalerna. Så läser jag vidare att någon fick vänta en kvart innan på sin tur. En kvart är det lång väntan? Är det rusning? Var det en praktikant som skrev artikeln eller är det så urusel standard på journalisterna idag?

Igår läste jag om att en kvinna som misshandlades svårt utanför Stadsbiblioteket i Malmö. Hon blev slagen med en hammare i huvudet ett flertal gånger. Sedan stals förövaren hennes väska. ”Det är riktigt illa gjort”, sa presstalesmannen på polisens ledningscentral!

Samtidigt som journalister har ett överdrivet språk och gärna smutskastar vanliga människor så förvandlar de oss till tölpar. Men polisen … gör vaga uttalande som nästan tar brottslingar i försvar!

Vart är vi på väg med detta polariserade och fördummande språkbruk?

 

 

Vad gör de för vårt välbefinnande?

När jag igår åkte bil genom det småländska landskapet så funderade jag som vanligt på naturen. Våra förfäder har brutit sten odlat vår jord och möjliggjort att vi kan leva ett gott modernt och någorlunda behagligt liv. Men det finns också många nutida människor som möjliggör att vi kan fira vår midsommar utan några större bekymmer.

Igår morse var 10-15 personer sysselsatta med att plocka jordgubbar på ett fält. Utan dessa jordgubbsplockare och utan bonden som har plöjt, gödslat, satt jordgubbsplantor, rensat och  vattnat hade vi inte haft våra midsommarjordgubbar.

Bredvid fanns ett stort potatisland. Tack bonden för att vi har nypotatis, gräslök och dill till vårt midsommarbord.

Korna gick och betade på fälten. Ja! Jag måste göra djurrättsaktivisterna besvikna! Korna gick faktiskt UTE på ängar och i skogar. Bonden föder upp kalvar, ser till att korna har vatten och foder och är friska, mjölkar dem och så småningom bär det i väg till slakt. Utan dessa kor hade vi inte haft grädde till jordgubbarna, gräddfil till sillen eller biffen till grillen.

Det finns också fiskare som har fångat sillen. Någon har lagt in den med olika kryddor och lagt den i burk för att vi ska kunna festa på sill under midsommar.

Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet med nubben som serveras, ölet eller läsken som dicks, fläskfilén eller karrékotletterna som grillas, brödet, chipsen, kakorna, tårtbottnarna, … Allt produceras av någon för att vi ska kunna fira midsommar!

Men det räcker ju inte. Någon måste ju transportera allt till våra butiker och butikerna ju ha personal som säljer midsommarmaten åt oss. För att kunna utföra detta krävs vägar, bilar, drivmedel, affärslokaler, lagringsutrymme, kassaregister, frysar och kylskåp. Någon har sett till att detta finns.

Dessutom finns ju alla poliser, räddningstjänst, sjukvårdspersonal, omsorgspersonal, hemtjänst, hotellpersonal, restaurangpersonal, spelemän vid midsommarstången, folkdansare, … Alla behövs för vårt välbefinnande under midsommarhelgen!

Finns det då inga människor som JAG bedömer som onyttiga i midsommarfirandet? Jo! Jag har inte lyssnat på vare sig radio eller TV. MSM upplever jag som helt onödiga under min midsommar. Likaså politikerna. Vad har de gjort för att denna stora svenska helg ska vara lyckad? Inte mycket! Politikerna har ju förvisso stiftat lagar och sett till att vi har den offentliga sektorn. Det vill jag inte ta ifrån dem. Men de har gjort det på våra skattepengar. De har gjort så att allt som vi uppskattar på midsommar kostar en avsevärd summa mer pga punktskatter och moms.

Vem av alla dessa människor som jag har nämnt har den högsta respektive lägsta lönen för sin möda i förhållande till insatsen? Jag vet ju att vare sig bonden, fiskaren eller varutransportören tjänar så mycket. Hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och poliser tjänar inte heller så mycket. Biltillverkarna, vägbyggarna, … nej de har inte så stor lön. Men … en del tidningsredaktörer och politiker … Varför har de sina höga löner? Är de värda den? Vad gör de för vårt välbefinnande?