Vem bestämmer över vilka ord vi ska använda?

 

Den svenska yttrandefrihetsdebatten har under många år kommit att handla om vilka ord vi får använda. Får man använda N-ordet eller säga att Pippis pappa var N-kung? Får man säga att N-bollar är goda?

Varför är det bättre att säga hen istället för han, hon, den eller det? Hur drabbades vi alla av en mängd fobier: homofobi, islamofobi, osv

Jag tänker på en liten dikt som jag ofta läste för mina barn när de var små:

ORDBESTÄMMAREN
av Britt G. Hallquist

Varför heter stol
just stol?
Varför säger man kniven om kniven
och hur kan man veta att byltet är ett bylte?

Vem har bestämt alla orden från början?
Vem var Ordbestämmare i Sverige?
Vem satt och pekade och sa:
”Pinne, sten, gräs”?

Kanske sakerna inte alls heter så
i själva verket.
Kanske de är ledsna för att de inte kan tala och säga:
”Ni ska inte tro på Ordbestämmaren.
Vi heter något vackrare i själva verket”.

Barn leker med orden. De ska vara fantasifulla, roliga och rimma. Ibland använder barn nonsensord. Allt för att utforska språket. Men sen kommer ordbestämmaren som talar om vad som är tillåtet.

Vem är egentligen Ordbestämmare? I dagens Sverige förändras ordens betydelse i rask takt! Naturligtvis sker det hela tiden en liten förändring – det är ju det som kallas utveckling. Men det senaste decenniet har orden i svenska språket polariserats och blivit politiserade. Allting måste vara svart eller vitt, för eller emot. Det finns inget mittemellan. Det lilla ordet ”lagom” tycks ha försvunnit ur svenska språket! Antingen är jag feminist eller antifeminist – jag kan helt enkelt inte välja att inte vara varken feminist eller antifeminist. Alla som förespråkar en restriktiv invandrarpolitik och vill diskutera de problem som kan uppstå är främlingsfientliga och rasistiska. Alla som inte håller med hatar och hotar. Alla som uttrycker ”fel åsikt” är fascister. Vi får inte gilla att äta Negerbollar för då kan någon känna sig kränkt! N-ordet blev det stora diskussionsämnet för några år sedan.

Tidigare har ordet fobi betytt ungefär att det är en diagnos för ”en uttalad, bestående och obefogad rädsla, som på olika sätt stör det dagliga livet genom fysiska och psykiska besvär”. Ja, jag är höjdrädd! Om jag klättrar upp på en stol så blir benen som spagetti och jag får hjärtklappning och mår illa. Jag har alltså en höjdfobi eller som det heter med ett fint ord Akrofobi. Men idag används ordet som ett skällsord på människor som man tror ogillar vissa företeelser t ex xenofobi, homofobi och islamofobi. Dessa människor lider inte av någon fobi – de bara kritiserar vissa företeelser eller delar av dem. Men ordet fobi har alltså ändrat innebörd!

SVT – public service och övriga mainstream medier har länge använt värdeord på olika företeelser: främlingsfientliga SD, fascistiska/rasistiska/nazistiska organisationer och förskräckliga/fruktansvärda situationer. samtidigt har de valt att t ex visa barn och kvinnor i flyktingströmmarna – trots att det mest har varit män som har flytt. De har talat om ensamkommande barn – trots att det handlar om ungdomar i övre tonåren eller äldre. De har använt ordet flyktingar – trots att många inte har flytt utan bara söker nya bättre levnadsvillkor.  De har konsekvent vägrat att nämna etnicitet på förövare – tills nyligen. Men ordningen är återställd och locket har lagts på igen, i och med dokumentet som har författats, där alla ska benämnas som svenskar och ingen får exkluderas. SVT och mainstream medierna ska alltså fortsätta att kränka vanliga svenskar men skydda andra etniciteter med andra ord.

Politikerna använder ord för att svärta ner motståndarpartier och medborgare. Stefan Löfven hävdade att de som inte gillar den förda politiken är oroliga arbetslösa. Han använde orden för att förminska de som inte höll med honom och för att få dem att skämmas över sina åsikter. Han har under hela sin regeringstid fokuserat på att förminska då han egentligen saknar lösningar på problem. Lyckades han? Knappast!

Kan vi förändra skeende, tänkande och åsikter genom att använda andra ord eller genom att ändra innebörden av ord? Jag tror inte det? Ord är bara ord men mina attityder fick jag när jag uppfostrades som barn! Jag tänker ungefär likadant som jag gjorde för drygt 50 år sedan.

Med all ängslighet påminner vårt språk i allt större grad om det Orwellska nyspråket – där vissa ord är förbjudna och staten tillsammans med medierna ska informera om vilka ord som får och bör användas! Men jag vill ju fortsätta att leka Pippi Långstrump … och ha en pappa som är negerkung … och vara sakletare … och äta krummelurpiller!

 

Annonser

Vilka källor ska vi kritisera?

I veckan kunde vi läsa att sex av tio ryggradsdjur har utrotats sedan 1970. Det var WWF:s återkommande rapport som väckte stor uppmärksamhet i veckan. Medierna hakade på bl a SVT. Miljöaktivister hakade på utan någon eftertanke. Källkritiken var NOLL! Analysförmågan stannade på samma nivå.

Idag får vi en förklaring till rubrikerna. Uppgifterna kommer från den återkommande rapporten Living Planet Report.

1. Rapporten handlar INTE om det totala antalet individuella djur på planeten.
2. Rapporten handlar INTE om utrotning av arter.
3. Rapporten handlar en genomsnittlig förändring i ett utvalt undersökt bestånd, som har följts sedan 1970.

Allt som rapporten säger är egentligen att vissa populationer har minskat – inte utrotats – samt att de har minskat på de undersökta platserna. Det finns ingenting i rapporten som säger att detta gäller för hela jordklotet eller som säger att andra djurarter har ökat i antal. Det går egentligen bara att dra slutsatsen: På de undersökta platserna har vissa populationer minskat i antal!

De senaste åren har det skrivits spaltkilometer och talats i det oändliga om KÄLLKRITIK. Var fanns mediernas källkritik i veckan? Finns det inga journalister som har någon analysförmåga då det gäller att läsa rapporter? Men det kanske passar att förmedla alarmistiska budskap för att blåsa upp den klimathysteri som råder?

Det luktar ganska illa när man å ena sidan skriver och pratar om fakenews, trollkonto, alternativmedier, brist på källkritik men å andra sidan aldrig själv ägnar sig åt källkritik när uppgifterna kommer från ”de goda och rätta källorna”. Vissa ”fakta” godtas utan eftertanke när de kommer från rätt håll – de goda – medan andra brunsmetas enbart för att några påstår att dessa ”fakta” kommer från fel källa – de onda.

De etablerade medierna har gjort bort sig totalt i detta fallet. Det räcker inte att SVT Nyheter har publicerat rättelser kring den egna rapporteringen, både i tv-sändning och på nätet! De måste ta lärdom av det inträffade. De måste själv bli källkritiska. Det måste bli slut på denna enögda rapportering som råder på SVT.

SVT ska förmedla neutrala nyheter – fria från politisk propaganda. Alla medborgare tvingas att betala licens och bekostar verksamheten på SVT. Då ska nyheterna inte vara politiskt färgade. Vi kan och ska kräva att personalen är kunnig och faktagranskar de nyheter som de förmedlar!

 

 

Ett mummel eller ett rop på hjälp?

Det svenska folket har alltid – eller iallafall under min livstid – varit försynta. Vi har varit lagom – aldrig höjt rösten och har knutit näven i byxfickan vid någon oförrätt. Vi har varit snälla och har inte medvetet sårat någon. Möjligen har vi suttit hemma i vardagsrummet och mumlat om problemen i det svenska samhället.

Men för ca 15 år sedan började ”Svensson” höja sin röst via sociala medier. ”Svensson” hävdade att  att lagar ska följas och att samma lagar ska tillämpas för invandrare som för svenskar. Några dristade sig till att säga att man måste ta seden dit man kommer. Det var då som invektiven kom i en hagelstorm. Det var då som varje protest blev rasism och främlingsfientlighet. Det var då som vi blev islamofober osv. Plötsligt blev det febrila aktiviteter i försök att tysta sociala medier. En del människor förlorade jobbet eller fackliga uppdrag. Andra förlorade släkt och vänner. Några anklagades offentligt i medierna och en del drogs till domstolar för att de inte gillade förändringar som skedde i vårt land.

Nu tar de det ett varv till!

”Till slut drabbar det tandläkare, apotekare, vanliga människor som behöver få sina tänder lagade eller få tag i sina mediciner. Rasismen kringskär människors frihet, men främlingsfientligheten är också ett gift som får samhällen att ruttna inifrån.

Vardagsrasismen måste bekämpas – genom polisanmälningar eller nolltolerans – men även dess orsaker.

Varje strategi mot främlingsfientlighet måste börja i en politik för att hålla ihop samhället.” Så skrev Daniel Swedin.

Vad är det då som har hänt? Några invandrare som jobbar på apotek eller hos tandläkare anser att de blir rasistiskt bemötta. Vi har hört det förut! Senast var det hon som ville jobba som flygvärdinna eller hon som ville praktisera som damfrisör. De har ett gemensamt – de vill ha på sig slöjan på jobbet! De vill obstruera mot våra svenska normer och klädkoder!

Men … på vilket sätt har det svenska samhället förändrats så mycket att skribenten påstår att ”främlingsfientligheten är också ett gift som får samhällen att ruttna inifrån”?  Med 38 000 aborter om året så har den genuina svenska befolkningen minskat. Trots de så har befolkningen ökat med ca 1,5 miljoner människor. Det innebär att drygt 15 % av befolkningen är invandrare. Hur kan vi vara främlingsfientliga och rasister när vi har släppt in så många människor i vårt land?

OM det för 15 år sedan fanns ca 10 000 rasister i vårt land och de har fördubblats så finns det ca 20 000 rasister i Sverige idag. En del av de är säkert invandrare själv. Men på vilket sätt har ”det främlingsfientliga klimatet förändrats under dessa 15 år? Inte alls vill jag påstå!

”Svensson” mumlar kanske inte längre utan skriker på hjälp! Vi vill ha hjälp med att bevara vår svenska kultur och de svenska normerna. Jag anser, precis som för 15 år sedan, att man måste ta seden dit man kommer. Apotekspersonal, tandläkare, damfrisörer, flygvärdinnor, vårdpersonal eller butikspersonal i Sverige är inte klädda med slöja – inte någon annan arbetskategori heller. Det är detta som vi protesterar emot men är inte rasister eller främlingsfientliga. Vi vill ju i motsats till skribenten att det svenska samhället inte ska förgiftas och ”ruttna utifrån”!

Nu måste vi sluta upp med att mumla! Nu måste vi höja våra röster och trycka ner alla obstinata försök att kalla oss rasister. Problemen som finns i vårt land måste lösas. Vi vill inte tryckas ner av löjliga påstående om att vi är rasister!