Det brinner en skola

Nästan varje dag brinner det i svenska skolor. 2015 skedde nästan 300 anlagda skolbränder – 2017 hade de ökat till över 400. Varför? Det är svårt att förstå varför någon eller några tänder på över huvud taget men ännu svårare att förstå varför just skolor.

Jag minns Cornelis Vreesijks ”Brevet från kolonien” från 1960-talet:

”Hejsan morsan Hejsan stabben!
Här är brev från älsklingsgrabben.
Vi har kul på kolonien,
vi bor 28 gangstergrabbar i en …”

”… kram och kyss och hjärtligt tack sen,
men nu ska vi ut och bränna grannbaracken!”

Den låten  låg på Svensktoppen i tio veckor under perioden 10 april–12 juni 1965, med fjärdeplats som bästa resultat. Jag som befann mig i tonåren kunde den utantill och jag och mina kompisar sjöng den så ofta vi kunde. Men … även om vi sjöng om att bränna grannbaracken så skulle ingen av oss få för sig att tända på någonstans. Vi visste ju att man leker inte med elden och man ska vara rädd om andra människors egendom.

Jag tror att även dem flesta av dagens ungdomar tänker som vi gjorde. De flesta bränner inte ner något. Men trots det så brinner över 400 skolor per år i Sverige! Varför? Är de som tänder på skolor så arga på den svenska skolan och det svenska samhället? Är det tvånget att gå i skolan, undervisningen i den svenska skolan eller har det något med samhällsstrukturen att göra?

Jag googlar och läser om eldens symbolik:

”På grund av sitt gudomliga ursprung så kan elden förinta ondska och svart magi.”

”Elden förgör och transformerar. Förstörelse genom att förbränna det befintliga (gamla). Kan bana väg för något nytt (Fågel Fenix) = något nytt uppstår ur askan.”

”Elden symboliserar livet, kraften, energin. Sedan antiken har elden förknippats med brinnande passioner, enorm viljestyrka och ohämmad handlingskraft. Elden påminner oss om att saker händer när energi förbrukas.”

Kan det vara så att de som bränner skolor (eller bilar eller något annat) vill förinta den svenska samhällsstrukturen för att bygga upp en helt annan struktur? Vill de visa sin makt?

Dessa bränder kostar oss skattebetalare flera miljarder per år. De kostar också på miljön. Varför nämner aldrig Mp alla föroreningar som uppstår vid bränderna? Dessutom drabbas ju barn, föräldrar, lärare och omgivningen i form av otrygghet. Denna otrygghet kan aldrig mätas i pengar.

Vad gör egentligen de svenska myndigheterna för att stoppa detta ofog? Vad händer med brottslingarna om de får tag i dem? Vad händer med de vuxna i deras närhet – de som ska uppfostra de unga? Vem får betala? Jag läste en debattartikel från Lärarnas riksförbund om just skolbränder men även hot och våld i skolan:

”Ska vi kunna motverka denna utveckling måste skolans personal ha tid att möta eleverna. Det krävs tid för att kunna skapa de förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever i skolan som krävs. Alla elever måste bli sedda och känna att de är viktiga.

Men samtidigt måste faktiskt föräldrar och vuxenvärld visa vad som gäller. Både hemma och i skolan. Det handlar också om hur vi ser på skola och utbildning i samhället. Att vi talar om att det är viktigt och att vi alla i praktisk handling demonstrerar det.”

Jag tror faktiskt att problemet är djupare än så. Det handlar om kulturskillnader! I det svenska samhället har vi lärt oss att tala med varandra, argumentera och använda orden istället för knytnävarna, våldet och elden. Men … när människor som kommer till Sverige inte behärskar vare sig språket, kulturen eller kunskaper om hur samhället fungerar så tar de till våld, vapen, våldtäkter och bränder. Det är detta som politikerna har försökt förringa genom att använda ordet utmaningar. Jag kallar det för stora problem!

 

Annonser

Våld eller icke-våld?

Vad händer med människor? Förändras vår tolerans sakta men säkert? För mig som är emot alla typer av våld och knappast kan döda en fluga känns det underligt att nästan varje dag läsa om skjutningar. Skjutningar? Det var ju sådant som hände i Vilda Västern i min barndom!

Jag skrev en artikel om detta i januari 2016:

”Min uppväxt på 50-talet var trygg. Min mamma kunde bli arg och kasta saker omkring sig. Hon kunde ge mig en dask i baken. Men det var allt våld som jag såg. På skolgården hamnade pojkarna någon gång i slagsmål – men det uppstod aldrig blodvite och inga vapen användes. På 60-talet tittade jag på Bröderna Cartwright och Ivanhoe. Det är i stort sätt det enda våld som jag kommer ihåg från den här tiden.

När mordet hände på president Kennedy hände kändes det som om en bomb hade briserat. Hur kunde världen vara så grym. Likadant kände jag vid mordet på Palme och på Anna Lindh samt Malexandermorden.

Mina barn som växte upp på 70- och 80-talet uppfostrades med ”peace and love” – alla konflikter löstes med ord och samtal. Jag skämdes när de fick en knallpulverpistol eller ett plastsvärd. De växte ju upp i en icke-vålds-generation.

När mitt sladdbarn kom hem (ca 2005) från skolan och talade om elever som sparkade sönder väggar och dörrar blev jag varse att våldet kommit till Sverige. När han några år senare flyttade till Landskrona fortsatte han att rapportera om våld, patrullerande med ridande poliser och polishelikoptrar.  Så flyttade han till Göteborg. Nu började han rapportera om skjutningar, brända bilar, trakasserier mot polis och räddningstjänst i närområdet. Han fått motta våld och mordhot i sitt yrkesutövande på restaurang.

Samtidigt har dessa rapporter blivit vardagsmat i medierna. Till detta har kommit våld och trakasserier på sjukhus, badhus och bibliotek. Men medierna har ju hela tiden försökt att dölja och förringa. Alla som har försökt nämna vilka som står bakom våld och trakasserier har blivit kallade för rasister – och blir det i viss mån fortfarande. Politiker har hängt på tåget om förnekelser.

Men mediernas åsiktskorridor har börjat breddas. De rapporterar mer och mer. Ofta tänker jag att detta har jag skrivit om i många år. Jag rycker på axlarna och accepterar. Idag läste jag rubriken på en skjutning. Jag orkade inte ens kolla var det hade hänt. Samma sak kände jag när sambon läste om sextrakasserier på ett badhus. Jag nickade och sa: ”Jaså!”

Vad är det som händer med mig? Hur kan jag höra om våld utan att reagera? Har jag utsatts för långsam tillvänjning och resignerat? Men … jag vill ju inte acceptera! Varför ska jag acceptera denna våldsamma förändring av vårt land? Vad tänker våra politiker göra åt detta? Jag vägrar att se detta problem som en utmaning!”

Ja, det var så som jag tänkte då. Det är så som jag tänker nu. Men det finns personer som försöker bortförklara och säga att våldet har minskat:

”Skjutvapenvåldet – ett marginellt problem

Skjutvapenvåldet får stort utrymme i media. Det är spektakulärt och ger upphov till allehanda spekulationer. Om vi tittar på de senaste tio åren så kan vi se att antalet som sökt vård för skottskador har fördubblats. Från 62 patienter till 122.
Utan tvekan allvarligt. Samtidigt sprids påståenden om att Sverige nu är på väg att bli som Mexiko, ett av världens hårdast drabbade länder när det gäller skjutvapenvåld.
Så den viktiga frågan är – hur stort är detta våld i Sverige?”

Mitt svar blir naturligtvis att hur stort – eller litet – våldet är så är det FÖR stort. Dessutom anser jag att skjutvapenvåld inte är ett marginellt problem. Det är ett stort problem för de som drabbas och för deras anhöriga. Det är ett stort problem eftersom människor känner sig otrygga. Nej , medier ska inte hålla tyst om våld i någon form. Hur ska vi kunna stävja våldet om vi inte uttrycker vår avsky för det?

 

skjuta

 

Att attackera poliser

Idag läste jag rubriken om en polis hade blivit misshandlad under tjänsteutövning. Genast funderar jag över hur detta kan ske! Var finns respekten? Jag har ju själv uppfostrats till att lyda och respektera poliser.

” Ett bråk utbröt på en buss vid bussterminalen i centrala Skövde på onsdagskvällen. När den första polispatrullen anlände till platsen attackerade de unga männen en av polismännen, som misshandlades svårt.

” Polisen har nu frihetsberövat fyra personer. Två är gripna och två har tagit till förhör. Enligt polisen ska personerna vara i 30-årsåldern, skriver Aftonbladet.

Händelsen rubricerades inledningsvis som våld mot tjänsteman men enligt polisen kan rubriceringen grov misshandel även bli aktuell.

På torsdagsförmiddagen uppgav Skaraborgs sjukhus att polisen som misshandlades slogs medvetslös.

– Personen var avsvimmad under en stund, fick tänder utslagna samt drabbades också av hjärnskakning, säger Jan Nyman”

Hur fungerar människor som bär sig åt så? Jag trodde faktiskt att även busar hade en hederskodex där det ingår att respektera polisens arbete.

För många år sedan bodde jag granne med en kriminell knarkare. Han var en kille som respekterade andra människor om de respekterade honom tillbaka. Jag minns en gång när han avtjänade ett straff i fängelse men hade avvikit. Han kom gående längs gatan. Polisen körde in på gatan och han började springa. Polisen ropade ”Stefan” efter honom. Han stannade, vände om, gick bort till polisbilen och gick in och satte sig i den. Han visste att polisen gjorde sitt jobb och han skulle tillbaka till fängelset.

Att inte respektera polisen är ett angrepp på hela vårt rättssamhälle. För mig är det ett grovt brott. Polisen finns för att skydda medborgarna och för att upprätthålla ordningen.

 

 

 

Tidigare äldre inlägg

Annika Samuelsson Cederberg

Ett gott liv- a good life.

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

AfS vill dränera det politiska träsket. AfS kallar en spade för en spade. AfS är en tydlig röst för #swexit. AfS adresserar problemet med det demografiska hotet mot det svenska folket. AfS står upp för yttrandefriheten. AfS vill avskaffa HMF och förbjuda åsiktscensur på nätet. Sverige behöver AfS!

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Utforskar vår underbara värld objektivt. Piffar till den lite lätt med PS.

...blott ett litet strå...

-mitt brunstämplade tankegods-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Assistans på dina villkor

Alla människor är lika värda

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN SÅ BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolt

%d bloggare gillar detta: