Urbana problem

 

Upphetsningen hos nyhetsredaktören var stor när hon igår förmedlade att dieselavgaser skadar barns hjärnor. Deras inlärningsförmåga försämras. Avgaserna innehåller ultrafina partiklar som når ända in i våra hjärnor.

Men … tänker jag genast! Jag har under stor del av min uppväxt  bodde jag utmed trafikerade gator i en storstad , gick i skola utmed trafikerade gator och bodde i närheten av tunga industrier som spydde ut rök Jag andades säkert in många ultrafina partiklar. Har min inlärningsförmåga försämrats pga detta? Skulle jag ha varit en Einstein om jag inte utsatts för detta?

Nu har ju luften förbättrats avsevärt i Sverige – även i storstäderna. Men nyligen hade någon tänt eld på två garage i Malmö. Över 200 bilar brann upp eller skadades. Det måste ha varit otrolig rökutveckling från 200 bilar med däck, lack, karosser, inredning, bensin och diesel. Vad innehöll dessa rökmoln? Säkert en mängd onyttiga grejer. Det var nog många barn som andades in detta. Vad händer med de barnen? Hur påverkas vi människor av all denna brandrök från vågen av bilbränder som har drabbat vårt land?

Är det andra faktorer som påverkar vår hjärna och barns inlärningsförmåga? Den 29 juli 2010 skrev jag i en annan blogg:

”Det är inte ofta som jag tittar på TV. De gånger som jag gör det upplever jag ofta att reportrarna är historielösa. De vet ingenting om hur man levde i Sverige för 100 år (eller några 100 år) sedan och blir väldigt upprörda över att U-länderna lever på den nivån.

Igårkväll såg jag ett ”skitprogram”.  Det började i London. En 150-årig synd! Dagvattnet och avloppsvattnet rinner i samma tunnlar (som inte förändrats sedan de byggdes för150 år sedan). När det ösregnar, ca  en gång i veckan, blir det översvämning och skitvattnet rinner ut i Themsen. Många, speciellt roddarna, blir sjuka av det. Samma problem finns i de flesta storstäder. Naturligtvis! När avloppstunnlarna grävdes så bodde det inte så många människor i området och behovet täcktes!

Problem har också uppstått i flyktingläger över hela världen. Av det dras slutsatsen att biståndspengar ska hellre använvändas till tolettbygge än till medicin! Jaha! Sonen reste i våras i Indien och Bangladesh. Han besökte t ex Tsunamidrabbade fiskare i Bangladesh. Deras båtar hade förstörts och de hade inte pengar till nya. De blev därför arbetslösa och hade svårt att försörja sig och sina familjer. Med biståndspengar byggdes toaletter för 2 år sedan. Fiskarna och deras familjer visste inte vad de skulle använda dem till och fortsatte att göra sina behov i skogen. Däremot visade de stolta upp sina WC för besökarna. De är fortfarande mycket fattiga och behöver båtar för att kunna försörja sig!

Tittar vi tillbaka i historien så ser vi att avfall hälldes ut på gatorna i städerna. Såsmåningom, när fler och fler flyttade till städerna,  byggdes avloppstunnlar och vi började ta hand om våra sopor. Sen har vi varit upptagna med att bygga upp vår välfärd och har trott att gamla ledningsnät, som byggdes för 100-200 år sedan, fortfarande ska räcka till.

Problemet är helt enkelt urbaniseringen! Skitet har vi väl gjort alltid! Det är inget 2000-tals problem (som jag uppfattade av TV-programmet)! Men förr gick man ut i skogen eller på fältet och gjorde sina behov. Fler och fler flyttar till städerna! Skiten blir mer koncentrerad och därmed hälsovådlig!

Vad gör vi åt problemet? Hänger med i utvecklingen, bygger ut ledningsnät och underhåller dem i tätbefolkade områden! Men det finns kanske andra behov, som är viktigare, i områden där det inte bor så många människor.”

Ja, då konstaterade jag att problemet är urbaniseringen. Jag tänker ungefär likadant idag. Dock vill jag lägga till några andra faktorer som kan påverka barns inlärningsförmåga. Det börjar med att alla ska uppfostras i förskolan med genuspedagoger, föräldrar som abdikerar som föräldrar, vilsenhet angående kön, kärnfamiljens upplösning, ett kravlöst samhälle, en kravlös skola, brist på disciplin, laglöshet, normlöshet, … Barn behöver trygghet! I dagens Sverige finns det många barn som inte känner sig trygga. Otrygga barn får koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter.

Otryggheten är störst i storstäderna. Naturligtvis är det en förenklad bild att fokusera på dieselavgaser! Bilarna är inte det stora problemet Lösningen är kanske att avfolka storstäderna. Människor mår bättre i mindre samhällen. Koncentrationen av miljögifter och avgaser är mindre där. Människor lever utan genuspedagogik, utan normkritik och utan storstadens avarter!

Kan vi dra slutsatsen av mitt resonemang att barn som växer upp i mindre orter har bättre inlärningsförmåga?

 

Raketer och lyktor

I min ålder har man hunnit samla både positiva och negativa erfarenheter av det mesta. Dessutom har man funderat och dragit egna slutsatser. Detta tänker jag på när det nya året närmar sig.

Det talas ju så mycket om miljön så jag undrar naturligtvis hur mycket miljögifter som sprids vid skjutandet av raketer före, under och efter nyårsfirandet. Hittade följande på Wikipedia om millennieskiftet: ”I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp som fyrverkerier bidrog med. Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier. Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium. Även förhöjda halter av arsenik uppmättes. De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd. Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar. På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar. Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.”

Detta handlade alltså enbart om Stockholm. Om vi lägger till gifterna  som sprids vid fyrverkerier i resten av landet – hur mycket gifter handlar det då om och vilken påverkan har detta på naturen?

En annan aspekt är alla bränder som startas till följd av fyrverkerier. Jag blev själv vittne till en sådan för många år sedan – tror att det var i början av 70-talet. En raket for in på en balkong i grannhuset. Lägenhetsägaren var på fest men hade glömt sina raketer hemma. Den vilsna raketen antände något på balkongen, elden spred sig in i lägenheten och antände de kvarglömda raketerna som for runt i lägenheten. Jag ringde efter brandkåren men lägenheten hann bli utbränd och grannlägenheterna fick rökskador. Förutom de materiella värdena – hur mycket kostar sådana bränder på miljön?

Igår kväll brann det i ett flerfamiljshus i Husby. Många blev hemlösa. En teori är raketskjutning som antänt något på en balkong.

Ett fenomen som har inträtt de senaste åren är ungdomsgäng som drar runt – i veckor före och efter nyår – attackerar människor och i synnerhet poliser och räddningstjänst med raketer och tänder på papperskorgar och containrar. Förutom de störande och allmänfarliga momenten – hur mycket miljöpåverkan har dessa beteende?

farligt

”Många väljer bort raketerna för djurens skull och skickar istället upp vackra thailyktor som varken smäller eller blixtrar. Lyktorna är dock inte alltid ett så djurvänligt alternativ som man kan tro.

Problemet med lyktorna är att resterna av dem faller till marken igen när ljuset slocknat. De hamnar i trädgårdar, skog och på åkrar. Inte nog med att de skräpar ner, många lyktor innehåller också metalltråd som kan vara rent livsfarliga för korna.” enl lantbrukare.

Vårt nyårsfirande har alltså stor påverkan på miljön då det gäller giftspridning. bränder, nedskräpning och skador på människor, djur och materiella världen. Diskussioner förs om att förbjuda fyrverkerier pga hundar kan bli rädda! Men vem vågar diskutera alla de andra aspekterna?

Naturligtvis tycker även jag att det hör till och är vackert med fyrverkerier lyktor kring 12-snåret. Jag har många fina minnen av detta och kommer med all säkerhet att fira in det nya året med att höja blicken och njuta av de vackra raketerna och lyktor.

Fyrverkeri

Miljöskatt – är vi vinnare eller förlorare?

Idag presenterar regeringens utredare sitt förslag till en ny flygskatt. Vad innebär en sådan skatt för oss vanliga medborgare? Är denna skatt bara ett sätt att få in mer pengar till statskassan?

Totalt betalade vi svenska medborgare in nästan 93 miljarder kronor i miljöskatt 2015. De gick direkt in i statskassan. Endast  7,4 miljarder kronor gick till någon form av miljömotiverade subventioner. Det innebär att 85,6 miljarder av miljöskatterna användes till andra ändamål än miljön! Miljöskatterna är alltså ett sätt att få oss att betala mer i skatt. Miljön har blivit en kassako. Nu vill man alltså ha in ytterligare  några miljarder på flygtrafiken.

Men vi måste ju tänka på miljön! Vi måste minska utsläppen och flyget står för en stor del av dessa. Eller …

”Fakta är att flyget i dagsläget står för 2 % av de globala koldioxidutsläppen. Bedömningen av FN:s klimatpanel är att flygets andel kan komma att utgöra 3 % 2050. Utsläppen från inrikesflyg är 1 %, vilket är lägre än för tjugo år sedan.” enl Svenskt Flyg.

”Långsiktigt hållbara biobränslen för flyget kommer att certifieras de närmaste åren. Till skillnad från flera övriga branscher tittar flyget nämligen enbart på hållbara alternativa bränslen som inte konkurrerar med matproduktion eller odlingsbar mark. I Sverige finns planer på att producera flygbränsle från skog och skogsavfall.

I framtiden är alger en tänkbar råvara för flygbränsle. Algernas stora produktivitet skulle kunna ge tillgång till ersättning av oljan och t ex flygbränsle, utan att förbruka orimligt stora arealer. Det krävs dock fortsatt forskning och utveckling för att skynda på utvecklingen. Alternativa bränslen kan blandas med befintligt bränsle i den takt som utbudet ökar.”

”Oavsett bränslekostnad så vill flyget minska sina utsläpp och kostnader. Därför har bränsleförbrukningen per passagerare som sagt minskat med 70 procent de senaste 40 åren. En utveckling som inget annat transportslag är i närheten av.”

Flyget har alltså ingen stor andel i de globala klimatutsläppen! Flyget gör vad de kan för att minska miljöpåverkan. För att motivera denna flygskatt så måste regeringen kunna ge oss alternativ i form av andra bättre kommunikationsmedel.

Tågtrafiken fungerar ju inte som den ska. Vi fick ett praktiskt exempel i somras när vi skulle åka från Oskarshamn till Göteborg – från ostkusten till västkusten. Med buss och tåg tog resan 8 timmar. Om vi hade valt bil hade det tagit 3,5 timmar. Hade vi valt buss och flyg hade vi också kunnat göra resan på 3,5 timmar.

Om vi vill åka till Stockholm över dan är det helt omöjligt för oss att göra med allmänna kommunikationerna. Samma gäller om vi vill åka till Malmö. Vi som bor långt från stambanan har få möjligheter att utnyttja allmänna kommunikationer. Sverige bör alltså satsa på att förbättra befintliga allmänna kommunikationsmedel.

Parallellt med flygskatten diskuteras kilometerskatten. Detaljerna i det försenade förslaget är ännu inte klara, men den skulle kraftigt skulle försämra villkoren för företagandet utanför storstäderna.

För skogsindustrin, där tunga lastbilstransporter är nödvändig för verksamheten, utgör skatten ett stort hot. 80 % av allt inrikesgods transporteras med lastbil och en kilometerskatt  innebär att i stort sätt alla företag och konsumenter drabbas. I slutänden är det vi vanliga medborgare som får betala utan att få något tillbaka!

Vi som bor en bit från storstäderna är beroende av att transporterna fungerar. Men även storstäderna behöver transporter av t ex livsmedel.

Regeringen för en politik som inte gynnar befolkningen. En uppenbar förklaring är att både flyg- och kilometerskatten är eftergifter till Miljöpartiet, vars väljare till större delen består  av en medelklass boendes i storstäderna.Dessa personer har inga kunskaper om vilka villkor vi lever under i resten av landet.

En annan faktor är regeringens desperata behov av intäkter. Att höja inkomstskatten skulle inte bli populärt. Därför väljer man att skrämma människor att vi måste rädda miljön. Smart nog väljer de inte att lägga på en avgift eftersom en sådan måste gå till miljöfrämjande åtgärder. Men en skatt går alltid direkt in i statskassan och kan användas som regeringen själv vill!

Hur vore det om regeringen sparade in på utgifterna istället?

skatt

 

 

 

 

Tidigare äldre inlägg

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

%d bloggare gillar detta: