Klimatkonst eller mänsklig förgänglighet?

En bild av smältande ispersoner på en het cementtrappa. Den brasilianska konstnären Nele Azevedo skapade tusen av isfigurerna, som började smälta omedelbart på den soldränkta cementen. Många smälte inom 30 minuter. Installationen var värd för den tyska filialen av World Wildlife Fund for Nature (WWF) för att uppmärksamma klimatförändringar.

Men skapades detta i syfte att påvisa klimatförändringar? Nej! Jag googlade runt på nätet och fick reda på att Azevedo har satt upp sina smältande män i olika länder sedan 2005.

I Sao Paulo fanns det 300 skulpturer i april 2005. Senare samma år smälte 400 isfigurer på L’Opera-trappan och Mairie du Novienne i Paris. I juni 2006 placerades mer än 500 smältande man på Braunschweig Plaza och i september smälte 1000 skulpturer i Porto.

Interventionen i Firenze, Italien där 1200 isskulpturer placerades i trappan till Instituti delle Inocenti vid Piazza della Santíssima Annunziata, byggd av renässansarkitekten Brunelleschi, ägde rum 2008. Som det alltid händer blev folket som var där inbjudna att hjälpa till att bygga monumentet och placera isfigurerna.

När det finns fler skulpturer, desto större blir effekten och den når en monumental skala.

Men vad ville då konstnären med sina isskulpturer? Azevedos isfolk skulle illustrera alltings förgänglighet. Azevedo ville med sina isinstallationer visa på att hjältar förvandlas till anonymitet i vår urbaniserade värld. Stadskärnor förstörs och bebyggs med annat.

Klimataktivister försöker då och då kapa idén och senast idag såg jag dessa smältande figurer på en FB-sida som tillhör en av dessa aktivister. Men denna person borde nog tillägna sig lite historiska kunskaper om mänsklig utbredning över jordklotet. Boken ”Min europeiska familj”: De senaste 54 000 åren , är en fackbok av Karin Bojs utgiven 2015. Den boken rekommenderar jag. Den handlar inte bara om människor utan också om klimatförändringar. Med uppvärmning har områden blivit odlingsbara och beboeliga.

Allting är förgängligt! Vi människor och den miljö som vi lever i. Vi är beroende av klimatet men vi har få möjligheter att påverka det! Sol och underjordiska aktiviteter har mycket större påverkan. Naturligtvis ska vi vara rädda om vår miljö och undvika utsläpp och annan förstörelse. Men klimatet blir som det blir! Is kommer alltid att smälta i starkt solsken!

Elsparkcykelinvasion

Ibland kommer de svischande förbi oss på trottoaren. Men mest ser jag dem kasta sig ut i trafiken utan hjälm och med föraktfull inställning till övrig trafik. Många skjutsar sina barn på dem!

I Tyskland kallar man det den tyska sparkcykelinvasonen och i dag finns det ca 15 000 eldrivna sparkcyklar hitta i huvudstaden Berlin, Hamburg och München.

Reglerna för cyklisterna är hårda. Undantagsvis kan du lämna cykelvägen för gator men du får absolut inte köra på trottoarer eller gågator. Inte heller får du köra berusad och under 21 år är det totalt alkoholförbud. Är du över 21 år gäller samma regler som för bilister. Trots det ertappades nyligen en svensk medborgare med 2,2 promille på en elsparkcykel i Berlin. En annan cyklist påträffades på den tyska motorvägen autobahn. 

I Paris har man, precis som i Sverige, påtalat problemet med att sparkcyklarna lämnas slängda på trottoarerna och bilisterna klagar över att cyklisterna inte kan trafikregler. Paris borgmästare presenterade för ett år sedan en åtgärdsplan under namnet: ”Trottinetter i Paris: hur vi ska få bukt med anarkin”. Där finns bland annat förslag på hastighetsbegränsningar och parkeringsförbud på trottoarer. Går de nya lagarna igenom kan den som bryter mot hastighetsreglerna eller kör med hörlurar i öronen få böter på upp till 135 euro. Den som kör på trottoaren riskerar upp till 15 000 euro i böter, motsvarande ungefär 150 000 svenska kronor, och fängelse på upp till ett år.

Även Japan har hårda regler för elsparkcyklar där de klassas på ungefär som mopeder. Det betyder att alla sparkcyklar ska ha registreringsskylt, backspegel och föraren ska ha körkort. 

I Norge har myndigheterna hittills inte har gjort några större ansträngningar till att försöka plocka bort det nya fordonet från städernas gator. Men Norges Blindesforbund har varnat för att ”blinda och svagsynta” redan har blivit påkörda av cyklarna. 

London den europeiska storstad som sticker ut mest. Där klassas elsparcyklarna som elskotrar – något som är förbjudet i staden sedan 1835 enligt Forbes. 

På sin egen mark får man dock köra elsparkcykel året om. Även i den omkring 200 hektar stora Olympic Park är det tillåtet att köra fram till sista september. Bryter man mot reglerna riskerar man 300 pund i böter och sex prickar i körkortet. Flera aktörer på marknaden försöker nu få bort detta trafikförbud. Till sin hjälp har de Storbritanniens cykelentusiaster som hoppas på att elsparksförarna ska bli en del av deras kamp för utvidgade cykelbanor skriver The Guardian. 

Så läser jag om de problem som de har åsamkat i Madrid och Barcelona: ”Vägtrafikkoordinatorn Bartolomé Vargas uppger att skotrarna har varit inblandade i 273 olyckor under 2018. Men han betonar att antalet olyckor lär vara betydligt större då det saknas data från många städer. Dessutom finns det en underrapportering på grund av svårigheter att identifiera fordonen.

Vad gäller administrativa överträdelser så har det bara i staden Barcelona utfärdats mer än 3.000 böter till elskoterförare under 2018 . I många fall har skotrarna inte haft rätt belysning eller felaktiga bromsar. Vargas påminner om att den lokala polisen kan beslagta och deponera fordon som inte överensstämmer med trafikföreskrifterna och förarna kan också bli föremål för alkohol och drogtester.”

Hur är det då i Sverige? Enligt trafikverkets sida:

Elsparkcyklar är en företeelse som spridit sig snabbt och som i dag finns i flera städer i landet. Ett praktiskt och smidigt transportmedel eller en leksak för oansvariga som ställer till med förtret och lämnas på olämpliga ställen – meningarna går isär. Klart är att det råder en hel del osäkerhet kring hur man ska förhålla sig till dessa och vad som gäller.

Om elsparkcykeln går snabbare än 20 km/h eller har starkare motor än 250 watt? Då är elsparkcykeln inte en cykel och kan inte köras efter cykelregler!

• Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka (det finns inga krav på hur den ska se ut eller låta).
• Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.
• Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.
• Kör försiktigt när du passerar medtrafikanter. Sänk hastigheten och håll avståndet
• Kör i högst gångfart när du kör på gågator eller i ett gångfartsområde
• Parkera inte elsparkcykeln på sådant sätt att den är i vägen för rörelsehindrade eller personer med nedsatt syn.

Elsparkcyklar har tagit storstäder med storm världen över – men transportmedlet är inte inte bara guld och gröna skogar. Nu senast har en ny lek med fordonet spridit sig genom Europa – och den är inte snäll mot vår miljö.

En ny lek, kallad ”elsparkcykel-kastning”, har nämligen börjat sprida sig i Europa. Mer specifikt började leken i Frankrike och har sedan dess kommit till Köpenhamn. Sparkcyklarna kastas i vattnet i kanaler och floder! Hur står det till med miljömedvetenheten? Lithiumbatterier som hamnar i vattnet?

Ja, elsparkcykelinvasionen fortsätter! Jag tycker att det är konstigt att det inte händer fler olyckor! Vad är det egentligen som gör att vissa människor inte bryr sig om vare sig sina egna liv eller andras när de susar fram i trafiken?

Corona och miljö

Åtgärderna mot coronapandemin kan påverka vår miljö. Bruket av engångsprodukter har ökat. Engångsmaterial gör avtryck i vår miljö på ena eller andra sättet.

För att minska smittspridning av coronaviruset har engångsprodukter blivit nödvändiga. I dagsläget strävas efter att undvika att dela på föremål. Nu används plasttallrikar, bestick, muggar, sugrör och andra plastföremål som handskar, visir, förkläden, överdragskläder och vissa typer av engångsmasker mer än någonsin. Det kan förebygga Covid-19, men hur påverkas miljön?

Europaparlamentet tog ju en ny lag som förbjuder plastprodukter för engångsbruk inom EU från och med 2021. Det handlar om t ex engångsbestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar), engångstallrikar, sugrör och snabbmatsförpackningar. Kommer Europa att kunna stoppa användningen av dessa engångsprodukter samtidigt som efterfrågan av dem ökar som en följd av coronaviruset?

Andra miljöaspekter är den ökade användningen av handsprit och desinfektionsmedel. Här i Spanien finns på varje företag och i varje butik en flaska handsprit innanför dörren och engångshandskar finns framlagda. Det är en förutsättning för att de överhuvudtaget får ha öppet. Desinfektionen är A och O. Det städas som aldrig förr. Restauranger måste rengöra varje bord och stol innan nya gäster får sätta sig. Sprayflaskan med desinfektionsmedel och trasan används flitigt. Jag undrar om det är nyttigt att andas in allt detta?

Engångsprodukter, handsprit och desinfektionsmedel tillverkas någonstans och transporteras. Naturligtvis gör detta miljöavtryck på ena eller andra sättet. Har klimataktivisterna räknat på detta?

Vi har drabbats av andra problem också! Här i stan finns människor som inte bryr sig om vare sig miljön, smittorisken eller sina medmänniskor. Vi ser de liggande här och där – munskydden och plasthandskarna! Nu har någon eller några i kommunen tröttnat och har som en påminnelse satt munskydd på statyerna runtom i stan. Munskydden fyller enbart en funktion vid utandningen och handskarna på händerna. De bör inte slängas utomhus!