Det politiska klimatet

Det oerhörda har hänt En av världens ledare har hoppat ur det politiska ekorrhjulet. Donald Trump säger ”Nu får ni klara er utan USA:s pengar”. Han anser att han har ett större ansvar för att få USA på fötter än för det globala projektet Klimathotet. USA lämnar alltså Parisöverenskommelsen.

Jan-Erik Ander (JEANDER:s bildblogg))

Vad är det då han lämnar? Avtalet skrevs skrevs under av 195 länder 2015 och träder i kraft 2020. Han lämna alltså ingenting pågående! Huvudpunkterna i avtalet är:

• 

 

 

• 

 

 

• 

 

 

 

• 

 

 

 

• 

 

 

• 

 

 

 

• 

 

 

Om jag fattar det rätt så anser Trump och hans regering att USA inte har ekonomi för att betala för de försyndelser som andra länder åstadkommer. USA behöver rätta upp den egna ekonomin först.

Varje sunt tänkande land borde väl tänka på det egna landet i första hand? Naturligtvis ska inget land bidra till förstörelse av vår värld! Om alla tog sitt ansvar så skulle ju klimatavtalet vara totalt onödigt! Men Johan Rockström säger om Trumps tillkännagivande:

”Han saboterar för alla länder och sätter framtiden på spel när han väljer att dopa ekonomin för en kortsiktig tillväxt.”

”Klimatet är inte längre en miljöfråga, det är en fråga om säkerhet, stabilitet, välfärd och ekonomi. Donald Trump har förlorat sin legitimitet som global ledare på alla områden.”

Just det! Klimatet är en politisk fråga. Det har blivit en fråga om politiska visioner. Politikerna har visioner om hur vi ska leva i en global värld. De har i ren storebrors anda talat om vilka länder som är de goda med rätt kunskap och med de rätta åsikterna. Dessa ”goda länder” ska bekosta utbildningen av de andra länderna. De goda ländernas idéer ska implementeras i de andra länderna. Våra multinationella företag ska få fäste även i dessa länder. De globala idealen ska vara ”de goda ländernas” Via klimatfrågan vill ”de goda” få ekonomisk makt över hela världen!

Trump vill inte delta i detta. Han har insett att det finns en mängd klimathots-företag som gör enorma vinster på klimathotet! Han är kanske pojken som säger att ”kejsaren är naken”?

Rockström har rätt! Klimatet är ingen miljöfråga. Det är ett politiskt projekt för att ekonomiskt styra vårt jordklot. Vi tvingas att delta i detta ruttna spel med hjälp av miljöskatter. När ska vi säga att ”kejsaren är naken”?

 

 

Mer plast än fisk i haven?

Jag läste något om att vi kommer att ha mer plast än fisk i haven år 2050. Upp till tio procent av all nyproducerad plast hamna i havet. Jag tror att vi alla är överens om att något måste göras för att all denna plast inte ska hamna i havet och för att mikroplasten inte ska hamna i fiskarnas magar. Vi ser en del av skräpet flyta upp på våra stränder. Men det mesta stannar i havet och förstör livsmiljön för fiskarna.

”Enligt den nya EU-förordningen måste kedjor som har plastkassar informera om hur dessa påverkar miljön, vilka fördelar som finns med en minskad förbrukning av plast och vilka åtgärder som kan vidtas. Dessutom måste företag som tillverkar plastkassar i Sverige rapportera statistik till Naturvårdsverket.” enl Svd

”Naturvårdsverkets mål är att minska förbrukningen till max 90 kassar per person och år till december 2019 och max 40 kassar per person och år 2025. Dagens EU-snitt ligger på 198.”

Jag skrev om problemet redan 12 juli 2016. Då konstaterade jag att problemet kanske inte är de svenska plastkassarna.

”Regeringen gav den 19 november 2015 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och utveckla ett förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Nu ser vi förslaget att konsumenten ska betala 5:- per plastkasse. Men är det lösningen på världens miljöproblem? Eller är det bara ännu ett sätt för regeringen och EU att visa sin maktfullkomlighet?

Sten Gustaf Thulin, försäljningschef vid Celloplast under 1960- och 70-talet står som uppfinnare av plastkassen. Hans patent godkändes i USA 1965 och strax efteråt i Sverige. Patentet handlar om är en stark plastpåse med handtag, hållbar nog att bära hem varor i. Tidigare var det papperspåsen och tygkassen som dominerade, även om det redan på 1950-talet fanns vekare varianter av plast. I min barndom använde vi en pilkorg som shoppingkasse.

Plastpåsen har blivit en symbol för konsumtion och miljöförstöring. Varje år använder svenskarna närmare en miljard påsar – varav plastkassarna står för 80 per person och år. Så det känns konstigt att en halvering av användning av plastkassar skulle ge någon större miljövinst.

De plastpåsar som blir till skräp i naturen och så småningom hamna i världshaven kommer till den allra största delen från fattiga länder i Asien, Afrika och Latinamerika, där det inte finns en fungerande avfallshantering och där avfallet om det samlas in bara läggs på tipp. I många länder bromsas nu användningen, med både regleringar och höga böter. En god vän som bor i Nepal skrev  för ca ett år sedan i sin blogg:

”För några månader sedan  förbjöd regeringen plastpåsar. En bra idé för miljön eftersom det inte finns något återvinningssystemet här, men det är en idiotisk lag. Det försvårar vardagen.  Det blir mycket svårare utan plastpåsar t ex

1. Ta hem en kyckling skuren i bitar från slaktaren. Ska vi lägga slemmiga bitar i fickorna?
2. Försök att ta hem ett kilo ris, som vi köper i lös vikt i den lokala livsmedelsbutik, i din handväskan och du får se vad jag menar.

Det här är galet! I denna värld av konsumtionen vi har skapat, plastpåsar är en nödvändighet, om vi vill eller ej. Nu köper vi plastpåsar för vårt hushållsavfall på svarta marknaden. Jag hittade faktiskt en kille som säljer paket med plastpåsar som han gömmer under disken.”

I vårt land har vi råvaror till pappkassar och kan använda sådana istället för plast – även om de kräver större resurser i tillverkningsled och transporter än plastkassen. Men … i de fattiga länderna … Naturligtvis hittar människor lösningar på sina vardagsproblem. Politiska förbud leder till en svart marknad istället. Hur stor blir miljövinsten? I dessa länder försöker människor dock att ta vara på det mesta – gör korgar av gamla chipspåsar, återanvänder tyget i nötta kläder, tillverkar garn av textilspill, gör väskor av gummidäck, … De gör alltså sitt bästa!

I Sverige har vi kommit långt då det gäller återvinning. De flesta av oss sopsorterar och lämnar lydigt in plast i en container för detta på återvinningsgårdar. Så var finns problemet?

När jag ser mig omkring så ser jag massor av saker som är tillverkade av plast – skalet på datorn och mobiltelefonen, hushållsredskap, tvättklämmor, leksaker, plastmöbler, dekaler, plastpåsar till hushållssopor och förvaring, fryspåsar och plastlådor, blomkrukor och blomlådor, naturligtvis mängder av plastförpackningar, …

Är det verkligen den svenska konsumtionen av plastkassar som är den verkliga miljöboven? Har EU ännu en gång dikterat villkoren för svenska politiker? Har miljötalibanerna fått alldeles för stor makt? Jag anser att problemen bör lösas på plats. Bristande avfallshantering i fattiga länder bör åtgärdas och det behövs fungerande återvinningssystem i dessa delar av världen. En plastkasse i Sverige löser inte deras problem!

Men EU och svenska politiker är vana vid att vi svenskar är lydig! Vi blir arga och knyter näven i byxfickan … men gör som de säger!

”Allt som behövs för att ondskan skall triumfera är att goda människor inte gör någonting”  sa 
Edmunde Burke.

Är det inte dags att vi tar upp näven ur byxfickan och säger ifrån?”

Så skrev jag då. Jag minns alla ”Håll Sverige Rent”-kampanjer. Jag har upplevt all sopsorteringshysterin. Jag har under hela mitt vuxenliv försökt att leva miljömedvetet. Det känns som att det finns så mycket större miljöbovar än svenska plastkassar (som vi ofta använder att slänga våra sopor i). Konstgräsplaner och bildäck är några exempel.

Svenska folket är redan informerade om plastens skadliga påverkan på miljön. Vi är en miljömedveten och lydig befolkning. Vi gör så gott vi kan. Information på plastkassar  och minskning av dessa här i Sverige kan inte ha så stor miljöpåverkan – även om EU kommer med direktiv. Det finns större och globala problem då det gäller plast i havet! Varför söker de inte källan till problemen. Kanske för att det är lättare att ge svenska folket dåligt samvete!

 

Urbana problem

 

Upphetsningen hos nyhetsredaktören var stor när hon igår förmedlade att dieselavgaser skadar barns hjärnor. Deras inlärningsförmåga försämras. Avgaserna innehåller ultrafina partiklar som når ända in i våra hjärnor.

Men … tänker jag genast! Jag har under stor del av min uppväxt  bodde jag utmed trafikerade gator i en storstad , gick i skola utmed trafikerade gator och bodde i närheten av tunga industrier som spydde ut rök Jag andades säkert in många ultrafina partiklar. Har min inlärningsförmåga försämrats pga detta? Skulle jag ha varit en Einstein om jag inte utsatts för detta?

Nu har ju luften förbättrats avsevärt i Sverige – även i storstäderna. Men nyligen hade någon tänt eld på två garage i Malmö. Över 200 bilar brann upp eller skadades. Det måste ha varit otrolig rökutveckling från 200 bilar med däck, lack, karosser, inredning, bensin och diesel. Vad innehöll dessa rökmoln? Säkert en mängd onyttiga grejer. Det var nog många barn som andades in detta. Vad händer med de barnen? Hur påverkas vi människor av all denna brandrök från vågen av bilbränder som har drabbat vårt land?

Är det andra faktorer som påverkar vår hjärna och barns inlärningsförmåga? Den 29 juli 2010 skrev jag i en annan blogg:

”Det är inte ofta som jag tittar på TV. De gånger som jag gör det upplever jag ofta att reportrarna är historielösa. De vet ingenting om hur man levde i Sverige för 100 år (eller några 100 år) sedan och blir väldigt upprörda över att U-länderna lever på den nivån.

Igårkväll såg jag ett ”skitprogram”.  Det började i London. En 150-årig synd! Dagvattnet och avloppsvattnet rinner i samma tunnlar (som inte förändrats sedan de byggdes för150 år sedan). När det ösregnar, ca  en gång i veckan, blir det översvämning och skitvattnet rinner ut i Themsen. Många, speciellt roddarna, blir sjuka av det. Samma problem finns i de flesta storstäder. Naturligtvis! När avloppstunnlarna grävdes så bodde det inte så många människor i området och behovet täcktes!

Problem har också uppstått i flyktingläger över hela världen. Av det dras slutsatsen att biståndspengar ska hellre använvändas till tolettbygge än till medicin! Jaha! Sonen reste i våras i Indien och Bangladesh. Han besökte t ex Tsunamidrabbade fiskare i Bangladesh. Deras båtar hade förstörts och de hade inte pengar till nya. De blev därför arbetslösa och hade svårt att försörja sig och sina familjer. Med biståndspengar byggdes toaletter för 2 år sedan. Fiskarna och deras familjer visste inte vad de skulle använda dem till och fortsatte att göra sina behov i skogen. Däremot visade de stolta upp sina WC för besökarna. De är fortfarande mycket fattiga och behöver båtar för att kunna försörja sig!

Tittar vi tillbaka i historien så ser vi att avfall hälldes ut på gatorna i städerna. Såsmåningom, när fler och fler flyttade till städerna,  byggdes avloppstunnlar och vi började ta hand om våra sopor. Sen har vi varit upptagna med att bygga upp vår välfärd och har trott att gamla ledningsnät, som byggdes för 100-200 år sedan, fortfarande ska räcka till.

Problemet är helt enkelt urbaniseringen! Skitet har vi väl gjort alltid! Det är inget 2000-tals problem (som jag uppfattade av TV-programmet)! Men förr gick man ut i skogen eller på fältet och gjorde sina behov. Fler och fler flyttar till städerna! Skiten blir mer koncentrerad och därmed hälsovådlig!

Vad gör vi åt problemet? Hänger med i utvecklingen, bygger ut ledningsnät och underhåller dem i tätbefolkade områden! Men det finns kanske andra behov, som är viktigare, i områden där det inte bor så många människor.”

Ja, då konstaterade jag att problemet är urbaniseringen. Jag tänker ungefär likadant idag. Dock vill jag lägga till några andra faktorer som kan påverka barns inlärningsförmåga. Det börjar med att alla ska uppfostras i förskolan med genuspedagoger, föräldrar som abdikerar som föräldrar, vilsenhet angående kön, kärnfamiljens upplösning, ett kravlöst samhälle, en kravlös skola, brist på disciplin, laglöshet, normlöshet, … Barn behöver trygghet! I dagens Sverige finns det många barn som inte känner sig trygga. Otrygga barn får koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter.

Otryggheten är störst i storstäderna. Naturligtvis är det en förenklad bild att fokusera på dieselavgaser! Bilarna är inte det stora problemet Lösningen är kanske att avfolka storstäderna. Människor mår bättre i mindre samhällen. Koncentrationen av miljögifter och avgaser är mindre där. Människor lever utan genuspedagogik, utan normkritik och utan storstadens avarter!

Kan vi dra slutsatsen av mitt resonemang att barn som växer upp i mindre orter har bättre inlärningsförmåga?