Skolstrejk eller skolplikt – det är frågan!!!

Stefan Löfven hyllar skolstrejkande ungdomar världen över – men understryker att det råder skolplikt i Sverige. Vad menar han egentligen? Vill han att ungdomar från andra länder ska skolstrejka men att svenska ungdomar ska fullgöra sin skolplikt?

Nu är det ju en svensk 16-årig tjej som har inspirerat till dessa strejker. Den 20 augusti 2018 inledde hon en sittstrejk utanför Riksdagshuset i Stockholm och höll på varje skoldag fram till riksdagsvalet 9 september. Sedan dess har hon strejkat på fredagar med avsikt att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet.

Hon har alltså skolkat och inte fullgjort sin skolplikt. Vi skattebetalare finansierar hennes skolgång. Varför reagerar inte skolledningen? Varför agerar de inte mot föräldrarna som låter henne skolka? Hur kan statsministern hylla skolstrejker?

Kan verkligen en 16-åring ha tillräckliga kunskaper om klimatet för att kunna kräva att hela världen ska lyssna på henne? Jag blir förundrad över att alla tycks göra denna obstinata tonåring till idol.

Men naturligtvis handlar det om opinionsbildning. Skolskolkaren Greta utnyttjas å det grövsta i som opinionsskapare. Klimathysteriker använder henne som spjutspets. När statsministern hyllar skolstrejker så ansluter han sig till de som utnyttjar Greta.

”– Jag vill ha en folkrörelse för klimatomställningen. Och dit är vi på väg med alla initiativ. Vi har en mängd olika projekt pågående runt om i vårt land, till exempel solceller, biogasanläggningar och laddstolpar, säger han.”

Som vanligt svamlar han! En folkrörelse bygger inte laddstolpar, biogasanläggningar eller solceller. De byggs av entreprenörer som tjänar pengar på dem. Staten gör det fördelaktigt via subventioner att göra dessa klimatomställningar. Skolskolk har knappast någon påverkan! Men eleverna missar en del av sin utbildning när de vuxna hyllar deras skolk.

91 forskare skrev idag en debattartikel: I dag bör vi alla klimatprotestera. Men vadå forskare? Statskunskap, kulturvetenskap, bostads- och urbanforskning, genusforskning osv. Ingen av de var experter på klimatet men de flesta verkade ha en viss politisk inriktning. Det känns inte trovärdigt med all denna opinionsbildning som egentligen inte alls har med klimatet att göra. Det handlar mer om politiska beslut och politisk vilja.

Annonser

Hur löser man krisen i svenska skolan?

Politikerna har en universallösning på allt – mer resurser. Vi har hört tjatet om fler fritidsgårdar, mer resurser till polisen, mer resurser till vården och mer resurser till skolan. Men vad har det utmynnat i? Har alla dessa resurser gett resultat? Varför har det då gått utför för den svenska skolan?

Det är kanske så att strukturen inom den offentliga sektorn omöjliggör effektivisering och resultatinriktning. Jag har växt upp i en skola med betyg – ett sätt att mäta kunskapsförmedlingen. Betyget talar om hur väl målen blir uppfyllda. De talar också om hur väl läraren klarar av sina uppgifter och om eleven anstränger sig för att få kunskaper. Men betygen beskriver också samhällets krav på skolan och föräldrarnas krav.

Jag har haft förmånen att gå i tre olika skolformer – folkskola, enhetsskola och grundskola. Problemen och kravlösheten kom med grundskolan. Tack och lov hade vi lärare av den gamla stammen som inte brydde sig så mycket om nya reformer – de förmedlade kunskaper och ställde krav på eleverna.

Mina fyra barn har gått i den kravlösa skolan. De har upplevt problemen och ifrågasatt dem. Deras lärare har inte gillat det eftersom de själv har gått i en kravlös skola. Undan för undan har betygen rasat i den svenska skolan. Den ena PISA-mätningen efter den andra har visat på detta. Men … politiker och lärare har bara förnekat och krävt mer resurser.

Följderna kan man se i den statistik över kostnadsutvecklingen i utbildningsväsendet som Statistiska centralbyrån har tagit fram. Under åren 2013-2017 har det skett en mycket kraftig kostnadsutveckling, betydligt snabbare än ökningen av antalet elever.

I grundskolan har kostnaden för undervisning ökat från 44,8 miljarder 2013 (i 2017 års priser) till 61,7 miljarder fyra år senare. Kostnaden för elevhälsa ökade med 43,5 procent, kostnaden för läromedel och skolbibliotek med nästan 30 procent. Totalt ökade kostnaderna för grundskolan från 85,8 miljarder till 111,5 under dessa fyra år, nästan 30 procent. Under samma period blev eleverna fjorton procent fler.

På samma sätt ser det ut i de andra skolformerna. Förskolans kostnader ökade med 17,5 procent medan antalet barn bara ökade med fyra procent. Gymnasieskolan blev fyra miljarder dyrare trots att antalet elever minskade.

Skolans kostnader ökar alltså procentuellt mer än antalet elever! Varför ökar kostnaden för elevhälsa och läromedel så drastiskt? Har dessa områden varit så eftersatta? Varför mår eleverna så dåligt? Som jag minns elevhälsan bestod den av att vi gick till syster och blev vaccinerade samt att skolläkaren kom en gång om året. Något skolbibliotek hade vi inte och läromedlen var vi tvungna att vara rädda om och inte förstöra. Själva undervisningen borde ju vara viktigast. Vi var 30 elever i varje klass och idag är klasserna mindre. Varför nås det inte bättre resultat med större resurser?

När det gäller idén att mer personal ska rädda skolan säger arbetsgivarna, Sveriges kommuner och landsting, att den är ogenomförbar. Ska skolan bemannas på samma sätt som idag krävs att dubbelt så många studenter läser till lärare som idag. Redan idag går var fjärde student som läser en yrkesutbildning just på lärarhögskola. Den andelen skulle behöva öka till en tredjedel, samtidigt som andra branscher behöver utbildad personal. ”Det är knappast ett realistiskt scenario”, skriver SKL.

Eftersom skolan inte kan bemannas på samma sätt så krävs något annat. Vad är då något annat? Knappast mer resurser. Snarare effektivisering, mätning av hur resurserna används, målmedvetenhet men framförallt ordning och reda.

Varför har den svenska skolan blivit en flummig förvaringsplats? Det kan bero på att flumpedagogiken har fått ett fäste i skolan. Det kan också bero på att genuspedagogiken och jämställdheten har blivit viktigare i skolan än kunskapsförmedling. Eller att politiken har fått för stort inflytande över undervisningen. När snällisterna tog över den svenska skolan så började den spåra ur. Nu måste kunskapsförmedlingen sättas i fokus för att rädda de unga och deras framtid!

Var kommer all stress ifrån?

Stress och psykisk ohälsa tycks ha blivit allmänt förekommande. Speciellt de unga tycks lida av denna åkomma. Jag läser att varannan student mår dåligt. Vad beror det på att människor mår psykiskt illa?

I det gamla jägarsamhället gick livet ut på att jaga och skaffa mat. En skicklig jägare fick hög status. Mellan jakterna tog man det lugnt, tillverkade vapen, beredde skinn och förberedde nästa jakt. Man plockade bär och örter, hämtade vatten, vaktade elden, umgicks och berättade historier. Gamla och unga umgicks med varandra och utbytte erfarenheter. Den som mådde dåligt hade alltid någon att prata med. Gruppen behövde varandra. De äldre uppfostrade de yngre och lärde dem det som de behövde kunna för att klara sig.

Samma sak gällde i bondesamhället. Man jobbade hårt under dygnets ljusa timmar med att odla, skörda och sköta djuren. Däremellan gjorde man verktyg, gjorde kläder, umgicks och vilade sig. Det fanns alltid närstående, äldre och yngre, att samtala med. Alla gjorde det som krävdes av dem. Alla var i behov av varandra. De äldre uppfostrade de yngre och lärde dem det som de behövde kunna.

Med urbaniseringen och industrisamhället splittrades familjerna. Människor blev mer ensamma och olika generationer umgicks inte längre.

Idag är inte det primära att skaffa mat, husrum eller att skydda sig mot kylan. Idag har vi alla moderna bekvämligheter, lever ett välordnat liv och umgås mest med människor inom vår egen generation. Alla har fortfarande behov av att känna sig behövda. Men vilka krav ställer samhället på oss?

Barn lämnas tidigt i förskolan och sen tar skolan över. Föräldrar uppfostrar inte längre sina barn. Pedagoger tar över och förmedlar inte längre kunskaper om hur man ska överleva. Istället får barn lära sig att de naturliga könsrollerna bara är en social konstruktion, att alla människor har samma värde – oavsett de tillför samhället något eller ej, alla kan lära sig vad som helst och alla får göra vad de vill. I skolan och i hemmet curlas barnen. De lär sig inte att jobba hårt och självständigt. Går något fel så är det alltid andras fel. Medierna driver på med en mängd måsten – kroppsfixering, åsikter och livsstilar. De unga lär sig att festa, få klimatångest, fundera på könstillhörighet, bli feminister, skaffa modeprylar, gå på gym, äta rätt, känna sig diskriminerade, veta bättre än de äldre, ….  De lär sig att vara störst, bäst och vackrast!

Högskolan är utformade efter självständigt och hårt arbete. En mängd unga börjar studera utan att inse att det faktiskt är de själv som måste prestera. Hälften av dem är kanske inte lämpade för akademiska studier. Det är kanske de som drabbas av den kalla verkligheten och den psykiska ohälsan? De inser att de inte klarar av de uppskruvade kraven som samhället ställer på dem.

Det moderna samhället skapar en elit som klara av kraven medan resten av populationen känner sig otillräckliga, mår dåligt och blir stressade.

 

Tidigare äldre inlägg

Sayerbýr

En stuga utan bekvämligheter mitt i skogen

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

livsmönster

En blogg om mitt liv, och där jag ger en och annan högst personlig synpunkt på samtiden,sett utifrån mitt perspektiv.

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

AfS vill dränera det politiska träsket. AfS kallar en spade för en spade. AfS är en tydlig röst för #swexit. AfS adresserar problemet med det demografiska hotet mot det svenska folket. AfS står upp för yttrandefriheten. AfS vill avskaffa HMF och förbjuda åsiktscensur på nätet. Sverige behöver AfS!

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

fujifredrik

Vi fotograferar det mesta av det bästa. För att nämna några inriktningar så fotograferar vi Bröllop, Fitnesstävlingar, Träningsbilder, Djurbilder och Produkter åt företag.

...blott ett litet strå...

-mitt brunstämplade tankegods-

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Assistans på dina villkor

Alla människor är lika värda

Björn Alvebrand

STYRBORD ELLER BABORD? VALET ÄR DITT.

Busiga mor

My Home My Place My Life

SVERIGE - EUROPA - VÄRLDEN

GÅR DET VERKLIGEN SÅ BRA NU?

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

Micke K - En röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

%d bloggare gillar detta: