Svensson är en försynt människa som hellre knyter näven i byxfickan än agerar känslosamt. Vi kan nog i många sammanhang kallas för lugna, sansade, eftertänksamma och vi undviker bråk. Det kan ha med vårt kalla bistra klimat att göra. Vi måste samarbeta och hjälpas åt för att överleva. Vi är ett arbetsamt och plikttroget folk som inte har tid med konflikter.
En liten grupp av befolkningen har hellre använt sin tid åt att agitera och protestera än åt gemensamma åtagande. Vi har låtit dem hållas. Men den gruppen har vuxit sig starkare och blivit mer och mer krävande. Svensson har knutit näven i byxfickan allt hårdare. Det har mullrat lite försynt och raljerats. Det har debatterats på sociala medier.
Svenssons försynthet har utnyttjats av de styrande och av de agiterande minoritetsgrupperna. Svensson har under lång tid varit utsatt med att kallas för en mängd invektiv, blivit förbjudna att använda vissa ord, påtvingats vissa normer, blivit beskyllda för en mängd saker, osv.
Under många år har människor förföljts, blivit av med sina jobb och sin facktillhörighet, blivit uteslutna från bekantskapskretsen och från gemensamma sammankomster. Allt pga politiska uppfattningar! Många gånger har lokaluthyrare och/eller artister tvingats, av de högljudda minoriteterna, att ta avstånd från de personer och organisationer som har ”fel” uppfattning. Svensson har fortsatt att knyta näven i byxfickan.
Men … i helgen hände något! När vänstern, sin vana trogen, protesterade mot att Grand Hôtel lät SD ha sin alternativa Nobelfest i deras lokaler … då … Svensson vaknade … eller i alla fall många Svenssöner … och agerade! De gick till motattack! Inte våldsamt! Bara en cyberattack utförd av ca 15 000 Svenssöner som agerade spontant mot bristen på demokrati och acceptans för oliktänkande.
Ja, allt var så mycket större än Grand Hôtel! Det var som att öppna en Champagneflaska. Det bara svämmade över. Allt förtryck under så lång tid poppade upp. Nu ville man återställa ordningen och ta makten från de högljudda grupperna.
Grand Hôtel pudlade halvhjärtat och medierna visste inte riktigt vilket ben de skulle stå på. FB sjöd av känslor. Kanske fler Svenssöner vågar ta upp näven ur byxfickan vid behov? Är detta början till något mer?
Senaste kommentarer