Det har blivit fult att vara nationalist i dag. Men för mig är det viktigt att vara nationalist och att hylla mitt arv – min kultur. Under helgen har jag återupplevt mitt skånska arv. Det blev en Gåsaweekend på Röstånga Gästgiveri.
Jag kände mig välkommen redan utanför detta gamla hus med den skånska röd-gula flaggan som vajade. Söderåsens nationalpark ligger bredvid och innan mörkret föll så tog vi en promenad i den skånska bokskogen som är lika vacker på hösten med sina rödbruna löv som den är på våren med sin skira grönska.
För mig känns det underligt att när det gäller naturen får vi vara nationalistiska och bevara den unika naturen … men de unika svenska människorna och våra unika svenska traditioner får vi inte hylla i denna sk globala värld. Jag upplever detta som ologiskt! Jag vill ju vara en del av mitt kulturella och nationalistiska arv!
När vi vandrar till Odensjön hör jag nästan snapphanarna smyga bland träden.
”Sjön är rund i formen, har en diameter på 150 meter och är 19 meter djup.Odensjön ska ha bildats från en glaciärnisch, och namnet ska Odensjön ha fått på grund av den cirkelrunda formen som liknas vid guden Odens ena öga.”
”Omgiven av 30 meter höga branter har Odensjön gett upphov till olika sägner. Länge trodde man att sjön var bottenlös och hade en egen förbindelse till en krypta i Lunds domkyrka. Två jättar, Blink och Börta, ska ha bosatt sig under sjön så pass långt ner att de inte längre kunde höra kyrkklockorna. En annan sägen säger att det i forna tider ska ha funnits ett slott där Odensjön ligger idag, och slottets torn ska synas i djupet när sjön är som klarast.” enl Wikipedia.
Det var nästan en ”trollsk” stämning i skymningen vid denna lilla djupa sjö. Två gräsänder kom fram och hälsade på oss. Att möta människor i skogen inger också en annorlunda känsla. ”Skogsmänniskor” tar det lugnt, hälsar vänligt leende ”hej” och tar hänsyn till varandra! Det är en enorm skillnad från ”stadsmänniskor” som jäktar hänsynslöst omkring med en tom blick.
Efter promenaden gjorde vi oss i ordning för den kulinariska gåsamiddagen. Sambon om är västgöte var lite betänksam när det gällde Svartsoppan med krås.
Men … hans omdöme blev: ”Det var ju riktigt gott! Nästan en försmak av julens pepparkakor!” Sen följde den knaperstekta gåsen med tillbehör och äppelkaka med vaniljsås.
All denna mat och den vackra matsalen gjorde oss dästa, trötta och belåtna.
Vi somnade trötta och mätta efter en svängom på dansgolvet till levande musik. På söndagsmorgonen bjöds vi på ett stort smörgåsbord innan vi fortsatte vår resa. Hit återvänder jag gärna . Jag hyllar ju mina nationalistiska rötter och den skånska kulturen. Detta kan ingen ta ifrån mig!
ulsansblogg 
Senaste kommentarer