Varför ägnar de sig inte åt det de ska?

Nu är jag där igen! Jag förvandlas till en tjatig mamma! Men jag är ju en mamma och har tjatat då och då på mina barn. Kanske har det gjort lite nytta? Mina barn har blivit välartade och jag är stolt över dem. Nu är det inte dem som jag vill tjata på och om. Nu är det politiker och regeringen i synnerhet. De är valda för att administrera våra gemensamma tillgångar och gemensamma angelägenheter. Men de vill så gärna peta i enskilda individers och familjers görande!

Jag tog ett litet skärmklipp på senaste nytt för att peka på en mängd saker som politiker borde kunna åtgärda. Men viljan tycks inte finnas!

Det handlar alltså bland annat om våld, terror, död, fusk, olyckor och tågförseningar. Ja, politiker borde diskutera åtgärder för en 0-vision. Men vad gör de? Jo, en stor del av regeringen har varit samlad i Göteborg några dagar på S-kongressen! Vem regerar under tiden? Vem tar tag i de viktiga frågorna?

På S-kongressen petade man iallafall i hur familjerna ska fördela föräldraledigheten:

”Socialdemokraterna ska ta fram en tidsplan för när föräldraförsäkringen ska individualiseras, det vill säga delas helt lika mellan föräldrarna. Det har partikongressen bestämt.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll välkomnar nu beslutet, men det fanns inte med i partistyrelsens ursprungliga skrivningar.”

Då och då dyker påståendet upp – att föräldraförsäkringen kan vara en kvinnofälla! Men … oftast är det unga feminister som påstår detta. De har inga kunskaper om hur och varför föräldraförsäkringen finns. Men Annika Strandhäll borde veta bättre! Det har funnits ett gott syfte när den har kommit till och det går alltid att hitta orättvisor i allting. Den allra första föräldraförsäkringen som kom ville ju hjälpa mammorna.

En liten historisk tillbakablick:

• 1900 lagstadgades det om att industriarbetande kvinnor fick rätten att vara hemma med sitt nyfödda barn i 4 veckor utan lön i samband med förlossningen.

• 1930 infördes moderskapspenningen för kvinnor som varit anslutna till sjukkassan i minst 270 dagar.

• 1937 utökades denna försäkring till att gälla alla mödrar. De fick ett engångsbelopp men sjukkasseanslutna fick ett högre belopp. Dessutom kom en behovsprövad mödrahjälp.

• På 1950-talet inskränktes genom lagstiftning arbetsgivarens fria uppsägningsrätt.Genom denna reglering skyddades kvinnan mot
  uppsägning och försämrade anställningsvillkor på grund av omständigheter som kunde härledas till graviditet eller födsel.

• Under det senare 60-talet,fick vi en generösare försäkring i form av en allmän moderskapspenning till ett värde av 1 080 kr.

• 1974 ersattes moderskapsförsäkringen av en föräldraförsäkring. Den tidigare kallade moderskapspenningen översattes till föräldrapenning och hade syftet att utgå till den förälder som huvudsakligen vårdade barnet, med undantag för tiden närmast förlossningen då ersättningen alltid tilldelades modern.

• 1995 infördes 1 pappamånad.

• 2002 infördes 2 pappamånader.

• 2016  har vi fått 480 dagars föräldraledighet varav 90 dagar är vikta till var och en av föräldrarna.

Med denna historiska bakgrund så tycker jag att vi har uppnått mycket. Hela tiden har mammornas ställning stärkts. Ändå känns det som om en del mammor inte vill ha den lagstadgade samvaron med barnet och jag har svårt att förstå varför. Jag blir lite trött på alla krav om kvoteringar och att båda föräldrarna ska vara hemma samtidigt. Om vi sen lägger till kravet om 6-timmarsdag så undrar jag varför de yngre generationerna har så svårt att få ihop ”vardagspusslet”. Det har ju fungerat så länge som mänskligheten har funnits!

En del tror att syftet med föräldraförsäkringen är att ta hand om sitt eget  barn när det är riktigt litet men att detta mynnar ut i en kvinnofälla!

Nej, syftet var inte att ta hand om sina barn. Det har nämligen föräldrar och främst kvinnor gjort så länge som det har funnits människor. Syftet var att stärka kvinnors rätt till att återhämta sig efter graviditet och förlossningen, kunna amma sitt barn samt rättighet att komma tillbaka till jobbet efter barnledigheten.

Varför ses mammarollen som en kvinnofälla? Jag anser att föräldraförsäkringen ger kvinnor förmånen att umgås med sina barn, se sina barn växa och utvecklas samt uppfostra sina barn till trygga medborgare. Det är en förmån och inget annat!

För drygt 100 år sedan fick kvinnor rätten att stanna hemma med sitt nyfödda barn i 4 veckor utan lön. Mycket har hänt sedan dess. Feminismen har tyvärr fått sitt fäste. Nu prioriteras befordringsgångar framför barnen! Varför sätter man barn till världen om de räknas som en kvinnofälla? Barnen är viktiga för framtiden! Barnen glöms bort i debatten om delad föräldraledighet.

Nu när jag har tjatat färdigt undrar jag uppgivet:

Varför petar politiker i familjens angelägenheter men bryr sig mindre om de saker som de är valda till att sköta?