Behöver vi ett MR-institut?

Mänskliga rättigheter! Vem omfattas av dessa och för vem ska de gälla? Det är en del av de frågeställningar som poppar upp i mitt huvud när jag läser en artikel idag:

”Regeringen vill inrätta ett nationellt institut för mänskliga rättigheter med riksdagen som huvudman. Förslaget är en del i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. Enligt demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) behövs en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.

Regeringen vill se ett starkt rättsligt och institutionell skydd av de mänskliga rättigheterna, varav en oberoende institution är en del. Arbetet för mänskliga rättigheter ska samordnas och systematiseras inom offentlig verksamhet, och samverkan med civilsamhället och näringslivet ska förbättras.”

När jag läser FN:s deklarationer om Mänskliga rättigheter finner jag (precis som jag trodde) att den omfattar  alla som tillhör människosläktet. Alla – det innebär att även svenska folket omfattas. Inte bara flyktingar, asylsökande och invandrare eller minoritetsgrupper ska ha dessa rättigheter – även du och jag har samma rättigheter.

I artikel 19 i dessa deklarationer finner jag:

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Men hur är det … Det finns människor i vårt land som förlorat jobbet, blivit utslängda från facket, blivit utestängda från gemenskap, fått en mängd epitet klistrade på sig osv pga sina åsikter. Dett är sanktionerat av statsministern, regeringen, den sk 7-klövern och medierna. Det finns de som vill förbjuda vissa partier! Det finns de som vill att yttrandefriheten inte ska omfatta alla – bara etablerade åsikter ska få yttras offentligt! Är inte detta ett klart brott mot dessa mänskliga rättigheter?

I artikel 25 hittar jag:

”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”

Hälsovård! För mig innebär det alla åtgärder som hjälper mig att bibehålla min hälsa. Jag ska inte behöva utsättas för våld, rån, trakasserier eller liknande. Jag ska inte heller behöva utsättas för smittspridning pga makthavares flathet som t ex TBC som åter har kommit in i landet med flyktingar. Jag ska inte heller behöva bli fattigpensionär, hemlös eller gå i konkurs för att makthavarna använder den pensionsavgift som jag har betalt in till annat! Alla dessa ”avtalsbrott” från makthavarna kallar jag för brott mot mänskliga rättigheter!

I artikel 29 står det:

” Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.”

Just det! Med rättigheter kommer också skyldigheter. Alla människor måste ha ett eget ansvar. Det går inte att enbart kräva. Var och en måste också leverera – genom att följa lagar och förordningar, ta ansvar för vårt eget liv, inte utnyttja våra medmänniskor, osv. Det borde väl gälla makthavare också? Borde inte de ta ansvar för hur de missbrukar våra gemensamma resurser?

När regeringen vill ha ett MR-institut ser jag ännu mer slöseri med våra pengar. En regering som konsekvent bryter mot svenska folkets rättigheter borde rannsaka sitt eget samvete först! Man städar trappan uppifrån och ner! Inte tvärtom!