Samhällskostnader

Oftast tänker vi på kostnader som en rent bokföringsteknisk term som kan uppskattas i kronor och ören. Det är lätt att säga att ett kylskåp kostar x kronor, en bil kostar y kronor, en liter mjölk kostar  kronor osv. Men det finns kostnader som är svåra att uppskatta.

”Olika sorters bedrägerier kostar det svenska samhället mer än 10 000 kronor i sekunden. Det visar en uträkning som Polisens Nationella bedrägericentrum, NBC, har gjort. Och det är framförallt företagen som förlorar pengar. Inet, en hemelektronikkedja, från Göteborg som säljer allt från speciella speldatorer till mobiltelefoner utsätts varje månad för ett tiotal bedrägeriförsök. När NBC använde en brittisk beräkningsmodell för samhällskostnaden för bedrägerier i stort kom man fram till en hisnande siffra: 330 miljarder kronor. Varje år. Det blir mer än 10 464 kronor i sekunden.” enl msn.

Ja, bedrägerier kostar de drabbade stora summor som går att värdera i pengar – i dagens pengavärde. I nyhetsrapporteringen i TV4 kallar man dock detta för samhällskostnader!

Men ordet samhällskostnader ger mig helt andra associationer. Alla dessa kostnader kan aldrig benämnas med kronor och ören. Några exempel:

• Våldtäktsoffer drabbas inte enbart av själva våldtäkten. Kanske blir följden en lång följd av år med psykiska problem. Även omgivningen drabbas – föräldrar, syskon och vänner. Offret klara inte av att gå i skola eller arbeta – då belastas sjukersättningar och/eller försörjningsstöd.
• Brända bilar drabbar bilägaren men också vår miljö. Först handlar det naturligtvis om luftföroreningar. Men vi får samhällskostnader i form av räddningstjänst, polis, bortforsling av de brända bilarna, sanering, nytillverkning av bilar, …
• Misshandel, skjutningar, knivskärningar, … renderar ofta i polisutredningar och sjukhusbesök. De psykiska problemen kan ge samma samhällskostnader som våldtäkter.
• Neddragningar i välfärden drabbar enskilda personer. Det kan röra sig om personal som får utmattningssymptom och blir sjukskrivna under lång tid. Men det kan också röra sig om rent mänskliga värden – att vårdtagare far illa eller att pensionärer inte har råd att besöka tandläkare eller att lösa ut sin medicin på apoteket.

Detta är bara ett axplock av de samhällskostnader som drabbar oss. Det finns andra kostnader för t ex olyckor,  otrygghet oh förtryck. Det är de kostnaderna som är svåra att uppskatta i kronor och ören och ger ett stort mänskligt lidande. Det är kostnader som samhället måste ta under mycket lång tid. Det är kostnader som bekostas av skattemedel. Vad gör våra makthavare för att minska samhällskostnaderna?