Politiker orsakar problem som de ej kan lösa.

 

 

Makten är sig lik. Är den totalitär eller är den ”demokratiskt” vald så har den en förmåga att ta till våld när dess agenda hotas.

Forna tiders kungar hade i stort sett all makt i sin hand. De hade en krigsmakt som kunde slå ner i stort sett alla uppror.

Den möjligheten fullt ut har nu inte längre svenska politiker som i demokratins namn fått förmånen att styra landet, de kan endast i begränsad omfattning via svaga myndigheter utöva fysisk makt och därmed våld för att tillvarata intressen som kanske gynnar eller missgynnar samhället.

Det som fortfarande lever kvar som ett trauma när samhället använde våld var i Ådalen 1931. Då vid en strejk där man satte in militär med ett resultat som senare visade sig bli till en katastrof för då en stat som inte hade nått tillräcklig mognad vad det gällde demokrati.

Det hela var ett trauma för det svenska samhället och det är det också nu för ett stort antal socialdemokrater.

Att nu förstärka polisens resurser på Gotland där ett brott har begåtts och reaktionerna blir därefter vittnar endast om maktens arrogans och historielöshet hur man löser konflikter.

85 år efter händelserna har nu socialdemokraterna ett nytt problem på halsen. Det problemet har de själva skapat efter som de ALDRIG varit negativa eller kritiserat senaste åren s extrema invandring vilket är upphovet till missnöjet.

”För att gjuta olja på den gotländska befolkningens vrede kanske det vore lämpligt att polisförstärkningen hade med sig varmkorv och kaffe liksom de erbjuder i våra nuvarande utanförskapsområden när våldet eskalerar”.

Statens dialogpoliser har inte nått någon framgång än så länge kanske lyckas de bättre på Gotland.

Det går alltid att försöka raljera när makten misslyckas men handen på hjärtat så har kanske den nuvarande politiken med det stolta epitetet ”Den humanitära stormakten” förlist liksom regalskeppet Wasa för ca 400 år sedan.

Den nuvarande regeringen har under 2 år skapat mer splittring och kriser i samhället än vad de har lyckats med att lösa problem. Problemet är att de inte inser det själva.

Jag blir minst sagt fundersam när jag på olika medier läser folks oro om ett eventuellt inbördeskrig. Med en befolkning från hela världen är det kanske en krutdurk vi sitter på, det får framtiden utvisa. Kan endast konstatera att om den dagen kommer Gud förbjude så är det nog ingen som klara av den härdsmälta som det svenska samhället får uppleva.

För att få till stånd en lösning som skapats av svenska politiker de senaste decennierna bör de som har ansvar vara medvetna om stundens allvar. jag anser att de tar för lätt på sin uppgift och tror att det hela går att lösa med olika åtgärder som bidrag och satsningar där problemen finns.Så länge som de inte är krismedvetna kan de heller inte lösa problemen.

Det är på tiden att någon annan tar över.

 

 

 

Olof Lundqvist