De senaste dagarna har ingen kunnat undgå att höra talas om den muslimska högtiden ramadan. Medierna har övertrumfat varandra med artiklar om ramadan. Jonna Sima skrev en ledarartikel ”I tider av stress skulle alla må bra av ramadan!”
Jag skulle vilja ändra detta till: ”I tider av stress och oro skulle alla behöva traditioner”! Vad ör en tradition då? Jag hittade en bra förklaring i ett synonymlexikon: ”en sedan länge etablerad sedvänja eller tro som har förts vidare från en generation till en annan”. En etablerad sedvänja eller tro som överförs från generation till generation – dit räknar jag knappast ramadanfirande för det svenska folket! Men i takt med att vi har blivit mer sekulariserade så har vi också tappat en del av våra egna traditioner och vilsna själar söker nya.
Idag den 25 mars vill jag framhålla Våffeldagen. Jag kan inte fira den eftersom jag inte har något våffeljärn. Men jag kan fundera kring den traditionen. Jag läser:
Sedan sena medeltiden i Grekland har våfflor och våffeljärn funnits i någon form. Men våfflan som vi känner till den idag är ett arv från sena 1800-talets Belgien, Tyskland och Frankrike.
Jag läser vidare här.
Våffeldagen är en sentida benämning på Vårfrudagen (Marie bebådelsedag), en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Numer förknippar vi denna dag med våfflor. Till vårfrudagen finns flera lekfulla traditioner knutna, till exempel så kallade tranebrev. Namnet Våffeldagen är sentida.
Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. När helgdagen det året avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. När påsken infaller tidigt högtidlighålls jungfru Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Det icke kyrkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger dock kvar den 25 mars.
I evangelierna berättas att ärkeängeln Gabriel nedsteg till Maria och meddelade att hon skulle föda Guds son nio månader senare. Dagen kallas därför i den kyrkliga kalendern för Marie bebådelsedag. Enligt folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus visar vårfrudagen att jungfru Maria omhuldats i det svenska förindustriella samhället. Dagen firas också till minne av ett av kristenhetens stora mysterier, jungfrufödseln.
I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet. Den infaller den 25 mars, nio månader före juldagen då Jesus sägs ha fötts.
I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår. I södra Sverige var dagen inledningen till den så kallade vårfrudagsräppen, då veckorna fram till midsommar räknades baklänges. I Västsverige sprang barn och ungdomar ibland barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och undvika sprickor i fotsulorna under sommaren. Enligt en numera övergiven tolkning skulle detta upptåg vara en rest av medeltida botvandringar som företogs barfota. I stället handlar det om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet. En annan sed som var knuten till aftonen före vårfrudagen och som främst har varit spridd i Värmland och Dalsland är att barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”, teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton. Vid vårfrudagen gick man också till sängs utan att dessförinnan ha tänt ljus, vilket man hade gjort under hela vinterhalvåret. Talesättet var att ”tranan bär ljus i säng”.
I kristna länder har dagen firats sedan 600-talet. 25 mars nio månader före jungfrufödseln! Även om man inte är religiös så tycker jag nog att detta är en tradition som jag hellre för vidare än att jag börjar fira ramadan. Varför uppmärksammar inte de svenska medierna denna kristna tradition? Vi har faktiskt en skyldighet att överföra våra traditioner till de unga och ska inte försöka implementera något som inte hör hemma i vårt samhälle!
Här kommer Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755
Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. NB. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.
Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl
ulsansblogg 
Senaste kommentarer