Party eller tradition?

Julen har jag alltid förknippat med umgänge med närstående, lugn, frid och tradition. Därför blir jag fundersam när jag läser om hur helgen har firats.

”Fylla, stök och bråk. På juldagen passar unga på besök på gamla hemorter på att gå ut och festa med gamla kompisar – med varierande resultat. På flera håll i landet har berusade partyprissar blivit ett ärende för polisen, som på flera håll rustat extra för den populära utekvällen.”

Jag har svårt att förstå detta! Den som åker till sin gamla hemort vill väl umgås med släkt och vänner? Vad har man för nöje med fylla, stök och bråk? Kan en natt i fyllecellen vara ett bra minne från julhelgen? Var tog den gamla traditionen vägen?

”Juldagen är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största, inom kristenheten då man firar Jesus födelse. Enligt de flesta kristna samfund infaller juldagen den 25 december, enligt ortodox kristen tradition, den 7 januari.

I de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, men till exempel i Finland och Sverige är de viktigaste traditionerna kopplade till julafton. I Sverige har juldagen fått en viktigare roll genom att man i många splittrade familjer då besöker den släktgren som inte deltar i julaftonens firande. En högtidlig mässa firas natten mellan julafton och juldagen. Många går till kyrkan på julottan.” enl Wikipedia.

När försvann det traditionella firandet och varför?

juldagen

Luciastämning

Idag tittade jag i min guldgruva. Vad har jag skrivit om Luciafirande. Det har varit skiftande reflektioner – om barnsång, högtidlighet, tradition, vintermörker och juleljus. Men ett år åt jag jordgubbar i Egypten på Luciadagen och ett annat år tittade jag på ormtjusare i Marocko.

2014 kände jag mig som en gnäll-fia:

”En annan sak som har svikit mig är julstämningen. Var är den? Jag känner ingen! Kan det vara att jag börjar bli gammal. Jag har ju inte ens brytt mig om att sätta fram någon jultomte. De ligger kvar i sina lådor – ett 100-tal som jag har samlat på mig genom åren. Jullandskapet, som jag brukar bygga upp varje jul, lyser med sin frånvaro.

Så försökte jag att hitta lite julstämning genom att titta på Luciamorgon på TV. Blev grymt besviken! Var fanns barnen och de traditionella julsångerna? Nej, jag fick nöja mig med en Luciakonsert – skönsång av etablerade artister. Ingen jultomte eller pepparkaksgubbe! Nej, jag känner ingen Luciastämning heller. Jag har blivit gammal och gnällig? Eller …?”

lucia.gif

Men 2015 hade jag lite positivare reflektioner:

”Lucia – en svensk månghundraårig tradition. Jag var positivt överraskad när jag såg Lucia på TV idag! Skönsång, julmusik och svenska ungdomar. Det kändes befriande efter dessa år där det lagts in rapmusik och multikultiinslag i luciafirandet – för att ingen ska känna sig kränkt. För några år sedan hade vi diskussioner om julfester som skulle vara vinterfester och om julklappar som byttes till vinterpresenter. Jag är glad över att slippa dessa tokerier. Svenska traditioner måste vi vara rädda om!”

Idag när jag åter sätter mig för att titta på Luciamorgon och känner mig stämningsfylld. Jag försöker glömma alla normkritiska lucior. Snön lyser vit på taken. Ett brinnande stearinljus på vårt bord. En pepparkaka till kaffet. Vacker sång och musik i trevlig miljö i Luciamorgon på TV! Jag känner mig glad och hoppfylld. Tack SVT! Detta var ett traditionsfyllt men fartfyllt och modernt program.

http://www.svtplay.se/video/11507122/lucia/lucia-sasong-6-avsnitt-3?start=auto

En splittrad gemenskap

Min blogg fungerar ungefär som en dagbok – jag skriver ner mina tankar och funderingar. Det har jag gjort under större delen av mitt liv. Tyvärr har mina gamla dagböcker försvunnit. En del av mina gamla bloggar har gått samma öde till mötes. Men jag har sparat det mesta som jag har skrivit i mina bloggar de senaste 10 åren. Det är en guldgruva! Jag kan leta reda på gamla texter och se gamla tankar. Det är min nutidshistoria.

Idag hittade jag följande från min blogg i december 2010:

”Jag läser att DO – Katri Linna bestämt att hennes anställda inte ska få några julklappar eller julfest! Nej! De ska få vinterpresenter och en decemberfest. Allt för att ingen ska känna sig diskriminerad! Samma kvinna har tidigare talat om att vi inte ska ha adventsljusstakar på äldreboende, inte sjunga ”Nu tändas tusen juleljus” i skolorna eller låta skolbarnen gå till kyrkan för att titta på julkrubban!

Så nu ska jag inte fira jul? Får jag fira Lucia? Får jag äta Lussekatter och Pepparkakor? Skinkan, hur gör jag med den? Jansons frestelse? Julmusiken? Jultomten? Julmusten? Kalle Anka på julafton?

Kära Katri Linna! Jag tänker fortsätta att fira jul som jag alltid har gjort! Om någon känner sig diskriminerad av det – so what? De får väl ha sina traditioner så har jag mina!”

Med facit i hand vet vi att Katri Linna blev vald till sämsta chefen och fick så småningom avsked. Men hur kunde hon framföra sådana åsikter? Nu fick hon ju ingen större makt över svenska folket. Vi fortsatte att fira enligt våra traditioner.

En annan blogg skrev jag om Kanelbullens dag den 4:de oktober i år.

Där citerar jag en etnolog vid Nordiska museet. Om jag skojar till det och byter ut ordet kanelbulle mot svenska traditioner så sa han:

”Svenska traditioners framgång tror han är kopplad till att Sverige nu är inne i en process där vi söker efter en ny nationell identitet. Och i det sökandet blickar vi gärna bakåt i tiden till en romantiserad bild av det förflutna och bondesamhället.”

”– De nationalromantiska idéerna är oerhört starka, även inom den politiska sfären. Det är inte bara partier det är kopplat till utan det är någonting som har att göra med att vi förhandlar om den nationella upplevelsen av att vi är svenskar. Det i sin tur är kopplat till globalisering och migration som utmanar mycket av 1800-talets och 1900-talets syn på nationell identitet, säger Jonas Engman.”

”I sökandet efter vad som är just svenska värderingar och nationell identitet greppar många tag i något som uppfattas som traditionellt, till exempel svenska traditioner, och klamrar sig fast i det.”

Vad är det egentligen som normkritikerna håller på med? De försöker splittra istället för förena. De vill ta ifrån oss den nationella upplevelsen av att vi är svenskar!

trad

Tidigare äldre inlägg

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

%d bloggare gillar detta: