Regeringen vill ha statlig e-legitimation

Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska föreslå hur en e-legitimation kan utfärdas på ett säkert sätt.

Jag har skrivit om detta några gånger tidigare och funderar kring vad detta kan innebära för oss medborgare. Det finns både positiva och negativa aspekter kring detta. Syftet är nog bra men det kan utnyttjas på fel sätt.

Enligt EU-förordningen Eidas är den högsta säkerhetsnivån en fyra, de e-legitimationer vi använder i Sverige i dag, som bank-id och Freja e-id, har nivå tre, det rapporterar Ny Teknik.

Statlig e-legitimation mindre sårbar

Både Bank-id och Freja är privatägda och uppfyller inte EU:s krav om hög teknisk säkerhet, enligt civilminister Erik Slottner (KD) har de brister med säkerställandet av faktisk identitet.

Han säger att regeringen tror att en statlig e-legitimation skulle kunna öka systemets robusthet och minska dess sårbarhet.

Det är bara fyra länder i EU som inte har e-legitimationer med den högsta säkerhetsnivån, de är förutom Sverige, Cypern, Grekland och Rumänien.

Alla ska inkluderas

”Digital identifiering är en sådan grundtjänst i samhället som är naturlig att staten står för. Därmed inte sagt att andra e-legitimationer spelat ur sin roll. Det här ska inte ersätta dominerande Bank-id och Freja utan komplettera de e-legitimationer som finns i dag”, säger Erik Slottner till Ny Teknik.

I utredarens direktiv är ett nyckelbegrepp inkludering, digitalt utanförskap bland äldre och personer med funktionsnedsättningar ska minskas.

”Så många som möjligt, helst alla som bor i Sverige, ska kunna ha en elektronisk identifikation”, säger Erik Slottner till Ny Teknik.

Användare av digitala plånböcker, skriver DIGG i sin rapport, ”ska kunna dela med sig av information om vem de är och vad de får göra, exempelvis ska de kunna visa upp sin ålder, sina utbildningsmeriter eller sitt digitala körkort.”

Den digitala plånboken kommer att kunna innehålla massvis med uppgifter och applikationer, eller attribut som det sägs i rapporten, utöver att vara ett rent ID-kort. attributen kan vara t ex bankkonto, försäkringsuppgifter, medicinska journaler, information över besökta platser, vem vi pratar med i telefon och vilka inköp vi gör och var vi handlar. Den svenska myndighet som arbetar för att den digitala omställningen skall intensifieras pratar om ett digitalt system som bär på uppgiften om vad vi får lov att göra.

Den digitala plånboken ska alltså ersätta Bank-id och liknande system inom hela EU! Detta ska bli vårt nya id-kort i alla upptänkliga sammanhang. Men vad händer då när hela id-systemet drabbas av ett oförutsett tekniskt fel? Kommer all bankverksamhet och alla betalfunktioner att drabbas inom hela EU? Kommer all handel att ligga nere? Om passet ligger i denna digitala plånbok – kommer vi att kunna flyga eller boka in på hotell? Kan vi äta vår middag på en restaurang eller betala vår mat i livsmedelsbutiken? Kan vi besöka sjukvården, myndigheter, deklarera eller göra en polisanmälan?

Ett säkert system för medborgarna? Det händer ju ganska ofta som Bank-id inte fungerar! Hur säkert blir det för medborgarna om fel uppgifter om oss finns lagrade i detta elektroniska dokument? Vilka uppgifter kommer att lagras om oss och hur länge? Kommer vi själv att ha någon påverkan på innehållet i denna e-legitimation?

Kommissionen vill inför den digitala plånboken snabbt, menar DIGG. Därför föreslår myndigheten att åtgärder vidtas så fort som möjligt. Man lämnar som förslag i rapporten att såväl myndigheter som privata och offentliga organisationer skall kunna utfärda plånböcker [och funktioner], en så kallad öppen modell. Vidare att det bör utredas förändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftning för att införandet av plånboken skall vara möjlig.

Ett säkert sätt för medborgarna att få tillgång till offentliga och privata tjänster online?