Om identitet, stamtillhörighet och rasism

Om vad som utgör rasism och vem som egentligen är rasist finns inte bara mycket att säga, utan sägs också väldigt mycket. Sådana resonemang kan vara både intressanta och relevanta, men vad man i normalfallet finner i sådana är någonting så sorgligt som den som internaliserat sin motståndares hela problembeskrivnings mycket valhänta försök att försvara sig med bakbundna händer. Att så är fallet bottnar i en ytterst sällan synliggjord omständighet, nämligen den outtalade och i grund och botten också synnerligen godtyckliga premissen att rasism skulle utgöra en alldeles särskilt diabolisk form av ondska, därtill en sådan väsensskild från alla andra former av generaliseringar. Att denna premiss är just outtalad har fått till följd att den i stort sett aldrig vare sig förklarats eller motiverats, varför hela rasismdiskursen också är att betrakta som ett fuskbygge som för sin fortsatta existens är helt beroende av att människor redan från späd ålder indoktrineras till att missta vad som är såväl ett högst subjektivt värdeomdöme som en för flockdjur mycket främmande föreställning för en obestridlig sanning.

Läs hela artikeln HÄR.