Hur är det att vara Jens Liljestrand?

SVERIGE DEN SISTA SOVJETSTATEN. (Ulsans kommentar)

 

 

 

Expressens välbetalda kulturchef Jens Liljestrand ser att läsarna sviker och att hans texter saknar relevans. I somras hetsade han mot äldre vita män. Skogsbränderna var deras fel. Liljestrand kanske inte insåg att han själv var en äldre vit man? En äldre, desperat, gubbsjuk vit man som slog på sina egna bröder. Jag förstår att Liljestrand jagar klick och därför går vilse i sig själv. Det är lätt hänt när man har panik av att verkligheten förändras till något man inte har kontroll på.

Läs hela artikeln här:

http://katerinamagasin.se/hur-ar-det-att-vara-jens-liljestrand/

 

Annonser

Nej Åhléns, tomten är inte turkisk – och vår jul ÄR svensk

 

Tidigare i veckan väckte detaljhandelsföretaget Åhléns uppståndelse när de gick ut med att det egentligen inte finns någon svensk jul eftersom tomten skulle vara ”turkisk”. Jag känner det är dags för ännu en faktagranskning!

 

Läs hela artikeln här:

https://allmogen.org/nej-ahlens-tomten-ar-inte-turk/

 

 

Ann Hebrlein

När en person frivillig utsätter sig för olika sexuella handlingar för att uppnå sina egna mål är det den personens val.

 

”Svenska staten har nu alltså satt en människa i fängelse i två och ett halvt år för sexualbrott som för offret vid tiden då det inträffade inte sågs som värre än att det var värt att sova med mannen på nytt och omsider resa till Paris med sitt barn för att även träffa mannen där”.

Lena Andersson skriver idag en mycket intressant text om domen mot Jean-Claude Arnault. Reaktionerna på hennes text är lika starka som banala. Jag förundras över människors tendens att dra snabba och oreflekterade slutsatser, över den ilska som riktas mot Andersson för att hon dristar sig till att intressera sig för komplexiteten i mänskliga relationer. Att tolka och förstå är en mycket grannlaga uppgift, vilket Andersson exemplifierar med sin text om domen mot Arnault – en tolkning kräver en helhetsbild. Händelser kan inte frikopplas från varandra.

Hur vi tolkar varandra är beroende av en mängd saker, som vilken relation vi står i till varandra, vilka tidigare erfarenheter vi har av varandra, men också sådana saker som ålder, kön och klass. Vi tolkar den andres handling utifrån det vi tror oss veta om denne: Om ett litet barn rycker vingarna av en fluga tolkar vi inte det som uttryck för psykopati eller ondska, utan som ett utslag av barnslig nyfikenhet. Om en vuxen man drar vingarna av en fluga tolkar vi det som en abnormt beteende och det är mycket möjligt att vi undviker just den mannens sällskap i framtiden

Läs hel artikeln här :

https://annheberlein.com/2018/12/08/domen-mot-jean-claude-arnault/