Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?

anthropocene

Vännen Göran Sjöberg recenserar här den mycket välskrivna och intressanta rubricerade boken:

Detta är en imponerande faktasamling om vårt klimat på 250 sidor – en ny bok av Staffan Mörner, lärare i filosofi

Filosofi är en förvisso en bred disciplin men naturvetenskap är nog inte det första man tänker på idag när man talar om filosofi. Det förvånar mig därför att läsa en bok skriven av en filosof och som är så starkt genomsyrad av massiv kunskap om den naturvetenskap som gäller klimatet.

Men vid närmare eftertanke är det ändå kanske inte så konstigt att det är en filosof som förmår ge ett övergripande perspektiv på en samhälleligt viktig frågeställning. Det var just genom sådana frågeställningar kring hur vår materiella värld är beskaffad, dvs. naturvetenskapen, som filosofin i sin bästa form föddes och utvecklades för mer än 2500 år sedan av naturfilosoferna i Grekland.

I boken avslöjar Mörner många av…

Visa originalinlägg 822 fler ord

Ring Swebbtv 27 april med Lennart Matikainen

Är jag en etta eller nolla?

Såhär en av de sista dagarna i karantän står jag på balkongen och funderar. Om de få människorna jag ser på strandpromenaden just nu är ettor – är jag som inte får gå ut en nolla. Men vad händer då på lördag – när vi får börja gå ut? Blir jag då en etta och alla som sitter inne en nolla? Är vi alla bara en programmerbar del av livet? Tillhör vi alla det binära talsystemet?

Tankarna får flyta iväg och hamnar i vem som i så fall är våra programmerare. Inte kan det väl vara politikerna eller de sk experterna eller professorerna? Det finns ju alldeles för många av dem. Enligt SCB så fanns det 6 553 professorer vid våra svenska universitet och högskolor år 2018. Om vi för enkelhetens skull säger att det finns ca 50 st sådana lärosäten så finns det drygt 130 professorer på varje!

Så läser jag att den högsta examen man kan ta i Sverige är en doktorsexamen vilken man avlägger efter en forskarutbildning. Idag är det 1,3 procent av befolkningen i åldern 25-64 år som har en doktorsexamen. Det motsvarar 68 883 personer. Men … behöver verkligen Sverige så många människor som är professorer eller har doktorsexamen? Vad uträttar alla dessa människor? Vad är det som de har doktorerat i? Har vi någon som helst nytta av deras kunskaper? Är en professor i genusvetenskap är lika viktig som en som är professor i matematik eller fysik eller något liknande?

Politiker då? De lär vara drygt 40 000 personer som har ett officiellt förtroendeuppdrag i stat, landsting eller kommun. Jag hittade iallafall den uppgiften i en skrift från år 2014. Det innebär att de är ca 4 promille av svenska folket. Ja, då stämmer ju den uppgiften som jag läste på SCB för några år sedan. Då läste jag att ungefär 1 procent av svenska folket deltog i någon politisk aktivitet under det senaste året (lyssnade på en debatt eller ett möte eller demonstrerade eller delade ut flygblad eller något liknande).

Men 4 promille bestämmer över våra liv! Är de någon form av elit eller experter på något sätt? Nej, få av dem har ju någon längre utbildning. De är utsedda av sina partier för att de är lojala och har de rätta ideologiska åsikterna. En del av dem har klappat rätt personer på axlarna för att få klättra i hierarkin.

Så heureka – jag har funnit det! Nu förstår jag varför politikerna inte förstår konsekvenserna av den politik som de för. De saknar en mängd kunskaper men främst logik.

Mina tankar gick till professorer som jag har träffat under mitt liv. Det har varit många kloka män. Ja, jag hittar ingen klok kvinna ibland dem! Kvinnor, logik och matematik tycks inte fungera så bra ihop. Jodå det har funnits några som t ex de första datorprogrammeraren Ada Lovelace 1815-1852. Men henne träffade jag aldrig. Jag tror dock att hon och jag skulle haft mycket gemensamt. Hon programmerade ju med ettor och nollor!

Men jag träffade en man som undervisade i statistik. Han fyllde fyra stora griffeltavlor med sina hypoteser. Sen utbrast han: ”Titta är det inte vackert!” Han lärde oss också numeriska beräkningar dvs att räkna på samma sätt som datorer fungerar med t ex ettor och nollor. Vi fick också räkna med hexadecimala talsystemet dvs med basen 16.

Så fortsätter mina tankebanor till kulramen som jag hade när jag var barn. På den lärde jag mig att räkna med + och – långt innan jag började skolan. Sen blev det multiplikationstabellen, division, ekvationer, räkneregler och räknestickan. Men räknestickan var lite klurig. För att kunna använda den behövdes ett rimlighetstänkande. Den talade nämligen inte om var decimalkommat skulle hamna. Det fick vi själv sätta dit.

Det var alltså nödvändigt att tänka själv! Är svaret rimligt? Detta var ju långt innan det blev tillåtet att använda miniräknare i klassrummet. Vi fick lära oss att göra överslagsberäkningar – att göra snabba ungefärliga beräkningar. På så sätt kunde vi kolla rimligheten. Lär sig de unga detta i dagens skola eller förlitar de sig på miniräknaren?

Dagens politiker tycks ha stora matematiska brister. De förvandlar invandringens kostnader till lönsamhet. De säger att den svenska ekonomin är bra men fortsätter med en stor statsskuld. De satsar på samhällsbygge men drar in på välfärden. De har svårt att få ekvationen att gå ihop mellan intäkter och kostnader. Kan de inte göra överslagsberäkningar och rimlighetsbedömningar? Ibland tror jag att de inte klarade av grundskolans matematik!

Vi märker det extra tydligt nu i Coronatider. 70-plussare ska hålla sig hemma, de i äldreomsorgen räknas inte, vårdpersonal får inte de skydd som de behöver, det finns inga beredskapslager, alla som kan SKA jobba enbart för att hålla uppe den svenska ekonomin, näringsställen ska hålla öppet, vi måste leva med flockimmunitet, upplyses hela tiden om att tvätta händerna osv.

Heureka – jag har det! Dagens politiker lärde sig kanske inte att använda kulram och räknesticka! Men ändå vill de kunna programmera oss andra att göra som de vill. Helst hade de velat göra om oss till ettor och nollor! De gör oss till små obetydliga nollor som de ska kunna programmera efter behov! Men verkligheten är att det är de själv som är nollorna!