Kvinnoroller i ett jämlikt land!

Har kvinnor alltid varit missnöjda? Har de alltid haft svårighet i att bara vara kvinna och mamma? Färre barn föds och fler aborter borde vara ett tecken på detta. Kvinnor verkar inte kunna kombinera barn, kvinnlighet och förvärvsarbete. Vi bor ju i ett av de mest jämställda länderna i världen! Feminismen har tydligen inte gynnat kvinnornas plats i samhället!

Jag hittade en artikel som jag skrev förr ett år sedan. I den berättade jag att jag hade lyssnat på Einar Askestads kåseri och och om hans läsupplevelser på utedasset. Damtidningen som har rubrikerna: ”Se tio år yngre ut”, ”Bättre sömn på 8 veckor”, ”Så klarade vi skilsmässan” och omslagsbilden föreställer en leende kvinna som skriver bestsellers inom genren ”Du kan må bättre”. Enligt rubrikerna sår mår alltså kvinnor dåligt, har problem med hälsan, upplever sig inte vara attraktiva och har svårt att klara vardagen. Om det är så så måste något vara fel!

I samma artikel refererade jag till Birgitta Sparfs krönika: Något om kvinnor och män. Hon har ungefär samma åsikter som jag har:

Om feministerna i dag tror att man uppnår jämlikhet genom att hata män, som står för den största delen av alla de fantastiska innovationer vi omges av, och samtidigt nedvärderar kvinnornas historiska insatser som flock- och familjebevarare har man hamnat rejält snett. Kvinnors högsta prioritet har alltid varit barnen, och är så än i dag. Om man betänker att vi sedan 70-talet dresserats att lämna in barnen på dagis för att arbeta av ekonomiska skäl och/eller självförverkligande är det inte så konstigt att dagens kvinnor är hyperstressade och inte får ihop sitt så kallade ”livspussel”.

Då och då dyker påståendet upp – att föräldraförsäkringen kan vara en kvinnofälla! Men … oftast är det unga feminister som påstår detta. De har inga kunskaper om hur och varför föräldraförsäkringen finns. Det har funnits ett gott syfte när den har kommit till och det går alltid att hitta orättvisor i allting. Den allra första föräldraförsäkringen som kom ville ju hjälpa mammorna.

En liten historisk tillbakablick:

• 1900 lagstadgades det om att industriarbetande kvinnor fick rätten att vara hemma med sitt nyfödda barn i 4 veckor utan lön i samband med förlossningen.
• 1930 infördes moderskapspenningen för kvinnor som varit anslutna till sjukkassan i minst 270 dagar.
• 1937 utökades denna försäkring till att gälla alla mödrar. De fick ett engångsbelopp men sjukkasseanslutna fick ett högre belopp. Dessutom kom en behovsprövad mödrahjälp.
• På 1950-talet inskränktes genom lagstiftning arbetsgivarens fria uppsägningsrätt. Genom denna reglering skyddades kvinnan mot uppsägning och försämrade anställningsvillkor på grund av omständigheter som kunde härledas till graviditet eller födsel.
• Under det senare 60-talet fick vi en generösare försäkring i form av en allmän moderskapspenning till ett värde av 1 080 kr.
• 1974 ersattes moderskapsförsäkringen av en föräldraförsäkring. Den tidigare kallade moderskapspenningen översattes till föräldrapenning och hade syftet att utgå till den förälder som huvudsakligen vårdade barnet, med undantag för tiden närmast förlossningen då ersättningen alltid tilldelades modern.
• 1995 infördes 1 pappamånad.
• 2002 infördes 2 pappamånader.
• 2016  har vi fått 480 dagars föräldraledighet varav 90 dagar är vikta till var och en av föräldrarna.

Idag börjar de flesta barnen förskolan vid ett års ålder. Det innebär att föräldrarna måste klara av vardagspusslet med jobb, lämna och hämta barn, sköta hemmet, umgås med släkt och vänner, satsa på den egna utvecklingen och försöka att hålla ihop familjen. Många klarar inte av detta! Många kvinnor är missnöjda med sin föräldraroll och ser inte föräldraledigheten som ett tillfälle att återhämta sig efter förlossningen, att lära känna sitt barn, att bygga upp en trygg relation med barnet och att samla krafter inför de kommande åren. Jag blev glad när jag hittade detta text-TV meddelande:

Ett skydd mot psykisk ohälsa! Precis vad jag har trott!

Med ovanstående historiska bakgrund så tycker jag att vi har uppnått mycket. Hela tiden har mammornas ställning stärkts. Ändå känns det som om en del mammor inte vill ha den lagstadgade samvaron med barnet och jag har svårt att förstå varför. Jag blir lite trött på alla krav om kvoteringar och att båda föräldrarna ska vara hemma samtidigt. Om vi sen lägger till kravet om 6-timmarsdag så undrar jag varför de yngre generationerna har så svårt att få ihop ”vardagspusslet”. Det har ju fungerat så länge som mänskligheten ha funnits!

Så läste jag en ledarskribent som påstod:

”Syftet med föräldraförsäkringen är faktiskt att ta hand om barnet när det är riktigt litet. Meningen var inte att den skulle bli en kvinnofälla.”

Nej, syftet var inte att ta hand om sina barn. Det har nämligen föräldrar och främst kvinnor gjort så länge som det har funnits människor. Syftet var att stärka kvinnors rätt till att återhämta sig efter graviditet och förlossningen, kunna amma sitt barn samt rättighet att komma tillbaka till jobbet efter barnledigheten.

Varför ses mammarollen som en kvinnofälla? Jag anser att föräldraförsäkringen ger kvinnor förmånen att umgås med sina barn, se sina barn växa och utvecklas samt uppfostra sina barn till trygga medborgare. Det är en förmån och inget annat!

Kvinnorollen är tydligen svår att finna. Feminister vägrar att inse hur bra svenska kvinnor egentligen har det. Jag hittade ett klipp på twitter idag som handlar om shariaislamisten Ebitsam Aldebe ser på jämställdhet och kvinnorollen. (Hanif Bali har tweetat men i detta sammanhang år det Ebitsam Aldebes syn på kvinnorollen som är viktig.) Den är så långt ifrån den svenska feministiska bilden som den kan komma! Vem lever i en kvinnofälla – svenska feminister eller muslimska kvinnor?

Muharrem Demirok, alltså.

Killen som var ansvarig för att sätta shariaislamisten Ebtisam Aldebe på en riksdagslista då han ledde partiets ”mångfaldsgrupp”. Det var det bästa de kunde vaska fram?pic.twitter.com/Z7drmdKlxs

— Hanif Bali (@hanifbali) January 11, 2023

Spanien har världens mest jämlika föräldraledighet

Spanien är sedan 1 januari det första landet i världen där kvinnor och män har lika lång föräldraledighet och på exakt samma villkor. 16 veckor var som inte går att föra över och som är betalda till hundra procent. Med detta steg avslutas föräldraledighetsreformen som inleddes av regeringen i mars 2019.

Av förespråkarna kallas reformen för en historisk landvinning. Och även om den jämfört med längden på föräldraledigheten i exempelvis Sverige, lämnar mycket att önska, gör den utan tvekan Spanien till en pionjär på området. Syftet är att ändra på de traditionella könsrollerna och skingra klyftorna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, kopplade till föräldraskapet.

Sedan mars 2019 har pappaledigheten gradvis utökats till att från och med 1 januari 2021 omfatta 16 veckor. Samma antal som mamman sedan tidigare haft rätt till. Namnet på bidraget byt också ut från att vara kopplat till mamman eller pappan, mot “permiso por nacimiento y cuidado de menor”, det vill säga tillåtelse att stanna hemma för att ta hand om ett barn som fötts eller adopterats. Könet på föräldern är oväsentligt.

Spanien förvandlas i och med detta till en föregångare. Det finns visserligen andra länder som har en längre statligt betald föräldraledighet, men som gör skillnad på män och kvinnor, eller så är de inte betalda i samma utsträckning. Island har enligt tidningen El Diario, varit en referens för Spanien. Där får dock mamman och pappan tre månader var samt ytterligare tre månader som endast en av dem kan utnyttja, något som enligt tidningen oftast görs av modern.

I Spanien gäller från och med 1 januari i år 16 veckor var för föräldrarna och de går inte att ge bort, utan är en individuell rättighet. Av dem är det obligatoriskt att ta ut sex veckor samtidigt direkt i samband med födseln eller adoptionen. Resterande tio veckor kan tas ut när som helst under barnets första år, samtidigt eller var och en för sig.

Artikeln är hämtad från Sydkusten.es.

Idag känner jag mig lurad – på min valfrihet

Idag, på den Internationella kvinnodagen, borde jag vara stolt över att vara kvinna och över att leva i ett av de mest jämställda länderna i världen. Men jag har svårt för att känna denna stolthet.

Svenska feminister har förstört så mycket! De är högljudda och bara kräver! De kräver makt över männen och tar bort familjegemenskap, samarbete och valfrihet. De har splittrat mer än vad de har enat. Idag läser jag Annika Strandhälls inlägg:

Men något som kanske präglat Sverige mest i modern tid är de reformer S-kvinnor drivit fram inom familjeområdet. Barnbidragens införande, införandet av särbeskattning, utbyggd barnomsorg till rimligt pris, tillgänglig för alla, världens bästa och modernaste föräldraförsäkring. Reformer som gjorde det möjligt att få världens högsta kvinnliga arbetskraftsdeltagande i vårt land. Vad det har betytt för svensk tillväxt är naturligtvis ovärderligt men också betydelsen för ett barn att få tillgång till båda sina föräldrar från tidiga år.

Andra viktiga reformer är pappamånader i föräldraförsäkringen, sexköpslagen, kvinnofridslagstiftningen, aborträtten och senast samtyckeslagstiftningen.
Allt detta reformer som verkligen har förändrat svenska kvinnors liv och möjlighet till självständighet ekonomiskt och socialt.
Detta är att genomföra feministisk politik i verkligheten, politik som gynnar hela samhället. Och så mycket mer behöver göras.

Bra! Föräldraförsäkringen kom ju till för att stärka den nyblivna mammans rätt att vila upp sig efter förlossningen, ha tid med sitt nyfödda barn och amma det utan att vara rädd för att förlora sitt jobb. Den kom inte för att tvinga alla kvinnor ut på arbetsmarknaden eller för att tvinga pappor att ta ut barnledighet.

Kvinnofridslagen har anor sedan 1200-talet. Lagen fanns kvar som speciellt kapitel i svensk lag fram till 1864 och begreppet återkom sedan 1998. Aborträtt? Tja, det är väl knappast tänkt som ett preventivmedel men har tyvärr blivit ett sådant.

Nej! Den feministiska politiken gynnar inte vanliga kvinnor och ger dem ingen valfrihet! Ibland känner jag mig som en klump modellera som politikerna trycker till för att passa in i deras reformlusta.

Varför får inte den svenska kvinnan själv välja? Varför måste alla passa in i den feministiska mallen? Som svensk är jag så indoktrinerad att jag tror att alla kvinnor är förvärvsarbetande. Vi frågade en spansk ung kvinna om vad hon jobbade med. Hon svarade stolt:

”Numera tar jag hand om honom!” och pekade på sin man – en man i hennes egen ålder som verkade vara kärnfrisk och handlingskraftig.

Varför får inte svenska kvinnor vara hemmafruar längre? Varför får de inte ta hand om sin familj och uppfostra sina barn?

Idag på Internationella kvinnodagen vill jag hylla alla de kvinnor som har lyckats utan kvoteringar eller feministiska påtryckningar. Alltså helt vanliga kvinnor, som med hjälp av sin kompetens har lyckats. Det finns så många exempel.

• Amalia Eriksson (1824–1923) var kvinnan som satte Gränna på världskartan med sina polkagrisar.
  Hon var en driftig kvinna som vid 34 års ålder blev änka och ensamstående mor. För att försörja sig och dottern Ida ansökte hon hos borgmästaren om tillstånd att tillverka och sälja bröllops- och begravningskonfekt. Bland annat de första polkagrisarna som hade formen av små kulor.
  Under dottern Idas ledning utvecklades tillverkningen och i dag, 150 år senare, görs Grännas rödvita godsaker på i stort sett samma sätt. En äkta polkagris innehåller socker, vatten, ättika och pepparmyntolja. Att bli polkagrisbagare kräver lång träning. Man får börja som lärling och lära sig hantverket steg för steg. Precis som på Amalias tid!
• På 1700-talet, när potatisen var en nymodighet i Sverige, experimenterade grevinnan Eva Ekeblad De la Gardie för att få fram olika sätt att använda den nya grödan. På familjens gods i Västergötland lyckades hon ta fram både stärkelse och puder av knölarna. Det sista var extra populärt bland 1700-talets nobless som då slapp pudra ansikten och peruker med arsenik. Allra mest känt blev dock grevinnans lyckade försök att göra brännvin av mosad potatis. Det var uppskattat eftersom man då kunde använda spannmålen till att baka bröd i stället för att göra sprit.
  Den 3 december 1748 blev Eva Ekeblad De la Gardie den första kvinnan att väljas in i Vetenskapsakademien. Hon var då endast 24 år gammal.
• Konstnären och designern Petra Wadström, 63, började med en idé som skulle ta till vara solens energi på ett bra sätt. Resultatet blev Solvatten.
  Det ser ut som en vanlig tioliters plastdunk, men kan rädda livet på miljontals människor. Utan hjälp av kemikalier eller andra energikällor än solens strålar omvandlas förorenat vatten till drickbart. Processen där UV-strålar dödar giftiga mikroorganismer tar mellan tre och sex timmar och en indikator visar när vattnet är klart att användas. I dag hjälper uppfinningen 80 000 fattiga i 20 länder att få tillgång till rent vatten.
  Solvatten har bland annat ställts ut på Smithsonian Institution i USA som ett av hundra ”föremål för framtiden”.
• Ninni Kronberg (1874–1949) var societetsfrun från Gävle som uppfann torrmjölkspulvret och la grunden till företaget Semper.
  Under 1920-talet kom hon till Rydsgårds gods i Skåne där man utan framgång försökt hitta ett sätt att ta till vara mjölköverskottet genom konservering. Drömmen var att kunna förvandla mjölk till ett pulver där alla näringsämnen fanns kvar. Visserligen fanns redan torrmjölk som produkt, men Ninnis tillverkningsmetod kom att bli enklare och effektivare än föregångarnas.
  I slutet av 1930-talet var intresset för den svenska torrmjölken stort från England och Frankrike, men andra världskriget kom emellan. Först 1943 avgick första båten med mjölkpulver till krigsdrabbade. Sedan dess har den näringsrika torrmjölken varit en självklar del i hjälpen till världens fattiga.
• Mary Phelps Jacob (1891–1970) tröttnade på att tvingas bära en obekväm och stel korsett som hindrade hennes rörelsefrihet. Hon tog två näsdukar och lite sidenband och sydde ihop till den första moderna bh:n. 1914 fick hon patent på sin uppfinning.

• …och här är några fler!Diskmaskinen – Josephine Cochrane 1893 (USA)
  Kaffefiltret – Melitta Bentz 1908 (Tyskland)
  Tippex – Bette Nesmith Graham 1956 (USA)
  Cirkelsågen – Tabitha Babbitt 1813 (USA)
  Flexikoppel till hundar (Retractable dog leash) – Mary A Delaney 1908 (USA)
  Monopol (spelet, en förlaga till det i alla fall…) – Elizabeth Magie 1906
  Pedalhink (The foot-pedal trash can) – Lillian Gilbreth början av 1900-talet
  Livbåten – Maria Beasley (USA) 1882
  Strykbrädan – Sarah Boone (USA) 1892
• Dagny Carlsson, 107 år, som fortfarande bloggar. Igår skrev hon:

Idag har jag varit ute på promenad på programmerad tid med hemtjänsten. Promenad med ledsagare är som mycket annat i en åldrings tillvaro inskränkta till ett minimum’ Man känner sig ungefär som en hund som är ute för att förätta sina behov. Dem får jag tack och lov uträtta inomhus.Nu skall man inte klaga över det som inte utdelas utan vara glad för vad man får och det är jag– Jag får i alla fall lite luft även om den inte är så frisk- Det låter som en paradox men man kan faktiskt bli trött av att bara vila sig och man orkar inte läsa jämt heller. Tystnade kanske bryts inom några dagar för då skall man göra storrenovering av mitt bostadshus. Bostadsföreningen är stor och äger fem stycken stora 10-våningshus. Där bor mycket folk och av dem känner jag inte en människa. Jag har bott där sedan 1960. I Stockholm är det sällan grannar känner varandra, Var och en är sig själv nog. Det är lite sorgligt för vi behöver varandra, Ensam är inte stark.   

Alla dessa kvinnor och många fler har använt sina kompetenser för att nå framgång och göra livet lite trevligare. Kvinnor kan – utan kvotering men med hårt arbete och med egna idéer! De som har valt att ta makt över sina liv har lyckats! Ingen kan uppnå framgång genom att klaga och skylla på andra!

Idag hyllar jag valfriheten och de kvinnor som skapar en tillvaro som passar dem själv och inte bryr sig om politiska reformer!

Dagny Carlsson – 107-årig bloggare