Svenska arbetsgivaravgifter i topp inom EU – missgynnas i konkurrensen

185 miljarder.

Så mycket extra betalar svenska företag i arbetsgivaravgifter om man jämför inom EU.

Småföretagarnas Riksförbund är kritiska mot arbetsgivaravgifterna i Sverige. I den nya rapporten, Normalisera arbetsgivaravgiften, analyseras vilka arbetsgivaravgifter som företag i olika EU-länder betalar. På branschnivå är svenska arbetsgivaravgifter i topp i 8 av 9 branscher inom EU.

Effekten av dessa indirekta skatter på arbete analyseras grundligt i rapporten. I ekonomisk forskning finns det gott om belägg för att låga arbetsgivaravgifter stimulerar företagande, stärker företagens ekonomi, höjer företagares och anställdas inkomster samt leder till att fler jobb skapas.

Svenska företag missgynnas

Rapporten studerar hur hög andel av lönekostnaderna för företag i olika delar av näringslivet som de facto utgörs av arbetsgivaravgifter, i Sverige och de övriga EU-27 länderna. Den framträdande bilden är att företagen i Sverige missgynnas genom att betala allra högst arbetsgivaravgift inom EU i praktiken. Småföretagarnas Riksförbund förespråkar en sänkt nivå så den blir i linje med omvärlden.

–  Dagens höga nivåer underminerar företagens konkurrenskraft samtidigt som detta slår hårt mot arbetsmarknaden. Företagen inom industri, handel samt hotell och restaurang i Sverige betalar 95 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter årligen jämfört med genomsnittet inom EU.  Att nivån på arbetsgivar- och egenavgiften är en av de viktigaste företagarfrågorna i Sverige är något våra medlemmar uppger varje gång vi frågar,  säger Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas Riksförbund.

– En annan viktig jämförelse är hur mycket av arbetsgivaravgiften som är ren beskattning. I de flesta av världens mest framgångsrika ekonomier finns inte denna skattedel av arbetsgivaravgiften alls, det vill säga i de flesta länder går hela arbetsgivaravgiften ograverat till sociala ersättningar. Sverige tillhör den tredjedel av de utvecklade ekonomierna där det genom arbetsgivaravgiften finns en dold statlig skatt på arbete. Den del av arbetsgivaravgiften i Sverige som är en dold statlig skatt uppgår till 275 miljarder kronor årligen, jämfört med 26 miljarder kronor om Sverige varit en genomsnittligt OECD-land. För att få ordning på ekonomin är det uppenbart att arbetsgivaravgiften måste normaliseras genom att denna indirekta skatt sänks med nio tiondelar eller avskaffas helt, säger Sten Lindgren, styrelseledamot i Småföretagarnas Riksförbund.

En vanlig invändning mot idén att sänka arbetsgivaravgiften är att det urholkar välfärden. Detta är dock inte riktigt i linje med internationella data. I de flesta utvecklade länder går hela arbetsgivaravgiften till just sociala förmåner. I Sverige och en del andra utvecklade ekonomier finns också en annan form av skatt, arbetsgivaravgift som inte går till sociala förmåner, utan utgör en ren skatt på arbete. Med OECD:s metodik är
det möjligt att särskilja dessa skatter. Sociala avgifter, alltså lagstadgad arbetsgivaravgift som går till sociala förmåner, utgör 9,7 procent av den samlade ekonomiska produktionen i Sverige. Detta inkluderar lagstadgad arbetsgivaravgift från näringslivet samt även offentliga arbetsgivare. Denna nivå är relativt normal i jämförelse med de rika OECD-ekonomierna.