Om jag vore en ledande politiker i vilket riksdagsparti som helst – sverigedemokraterna undantagna, ty deras funderingar går kanske i andra banor – så skulle jag tänka ungefär så här.
Läget är trots allt ganska bra. Partierna har etablerat ett hyggligt ömsesidigt modus vivendi. Vi skäller visserligen på varandra men vi vet att när det kommer till kritan så blir det inga uppslitande politiska strider. Alla tycker visserligen att alla andra har fel men samtidigt vet alla att det bästa för var och en av oss är att stabiliteten upprätthålls. Till exempel vill vi alla att den djupgående konflikten mellan gammalliberaler och välfärdskramare inom Liberalpartiet ska lösa sig så att det inte blir någon för oss alla plågsam huggsexa om partiets röster. Det finns inga strider på liv och död mellan oss ty partierna har lärt sig att leva med varandra. Det finns väl knappt några partiallianser som skulle vara…
Visa originalinlägg 688 fler ord
SasjaL
Mar 14, 2021 @ 08:28:49
Det var något som kändes fel i texten, som var svårt att sätta tummen på. Kanske var det den missvisande rubriken, som kraschade redan i första stycket med ett [förutfattat] antagande. Ordet ‘ty’ syftar på något bestämt, men stympas av ordet ‘kanske’. Därmed övergick den ‘nyktra analysen’ till att bli spekulation, även om andemeningen är rimlig.
GillaGilla