Swebbtvs ekonomisk politiska kommentator Magnus Stenlund kommenterar banksystemets kommande finans- och skuldkris med hänsyn till de enorma expansiva stödpaketen i USA och Europa. I ett tidigare program har ekonomen Micael Hamberg varnat för en stor kommande finanskrasch.
Vi har tidigare talat om ett EU-direktiv som innebär att insättarnas pengar kan konfiskeras om de är insatta i en systemkritisk bank som riskerar konkurs. Men samma direktiv medger också att skulder skrivs ned för att inte orsaka obalans i förhållande till minskande värden på säkerheterna.
Bankerna har fått obligationer och statspapper från Riksbanken som ger dem möjlighet att låna ut pengar till företag och privatpersoner, en metod som skapar nya pengar genom ständigt nya lån som ska stimulera konsumtion och öka omsättningshastigheten i bankkonton.
Sedan 2020 har penningmängden i Sverige ökat med 600 miljarder SEK, 20 % av den totala penningmängden. En penningbubbla har skapats som är fyra gånger större än Sveriges BNP. Men det finns inte tillräckligt med bra investeringar för alla dessa pengar som kan leda till att allmänheten konsumerar snabbt och då stiger inflationen.
Förr drevs inflation av lönestegringar men idag är billiga lån och subventioner inflationsdrivande. Vi kan förvänta oss en hyperinflation eftersom för mycket pengar har släppts ut som inte kan kontrolleras och pengar kan då snabbt sjunka i värde.
Om låneökningen sker i samma takt som den gjorde under 2020 kommer penningmängden öka med över 40 % under 2021.
Om en hyperinflation inträffar kommer stater behöva låna än mer, vilket idag innebär att de stabila länderna i norra Europa garanterar lån till de mer instabila ekonomierna i söder, dvs Italien, Grekland, Spanien, Portugal. Stenlund kallar dem ”slukhål”.
EUs och G20 gruppens direktiv om skuldavskrivning innebär att banker inte kan tillåtas att gå i konkurs, men bankerna själva måste också agera menar Magnus Stenlund. En sk ”bail-in” kan förmå bankernas ägare att ta sitt ekonomiska ansvar och därmed acceptera skuldavskrivningar, dvs att bankerna inte får tillbaka de lån de gett ut men också att bankkontoinnehavarnas tillgångar minskas.
Det finns ingenstans i detta direktiv något om att statliga garanterade insättningar kommer konfiskeras.
Möjligen kan banksystemet överleva om mer pengar tillförs under 2021 men samtidigt blir priset för en total bankkrasch större. De som sparat drabbas mer än de som lånat eftersom tillgångar och lån kan nollställas.
Senaste kommentarer